− Metoden kan få betydelse för exempelvis framtida analyser av bröstcancervävnad, säger doktoranden Tina Angerer.

Tekniken bakom metoden innebär att molekyler och atomer frigörs när en projektil av gas träffar en provyta av vävnad. Dessa kan sedan identifieras med så kallad masspektrometri. Processen upprepas många gånger tills hela provets yta har analyserats och Tina Angerer och hennes forskarkollegor fått en ”kemisk karta” över området.

Används för analyser inom industrin
Vanligen används metoden för att analysera oorganiska prov som exempelvis datachips, lack, rost, halvledare eller metaller. Tekniken är då destruktiv och förstör mycket av informationen. Men Göteborgs universitet har ett unikt instrument som är optimerad för organiska och biologiska prov som till exempel vävnadsprov eller cellprover.

− Det speciella är att ”bombarderingen” från vårt instrument är mjukare så att stora molekyler kan analyseras samtidigt som de kemiska bilder vi tar fortfarandre har en bra upplösning, säger Tina Angerer.

Lipider spelar en nyckelroll för cellen
Bland de prov som studerats finns cancervävnad och forskarna har i synnerhet riktat in sig på lipider. Lipider består av fettsyror som är intressanta att studera eftersom de bygger upp cellen och skyddar den mot miljön. Lipider kan förändras snabbt och avslöja om det finns problem i cellen.

Medan de flesta celler i kroppen bygger sina lipider från fettsyror som redan finns i maten, så visar Tina Angerers resultat med masspektrometri att cancerceller själva bygger sina fettsyror från olika sorters socker, men också lite från fett och protein.

Forskare har länge vetat att cancerceller förbrukar mycket socker och har spekulerat i att cancercellerna skapar sina egna fettsyror, men saknat bevis.

Självbyggda fettsyror runt cancerceller
− Vi har kunnat visa att fettsyror från maten finns runtomkring cancervävnaden och i friska celler, men att det i cancercellerna finns i stort sett bara självbyggda fettsyror. Det betyder att cancercellerna kan växa och bli fler så länge de får tillräckligt med socker, och det är en anledning till varför de är så farliga.

Den förfinade metoden med masspektrometri avslöjade också att området där cancertumören fanns hade olika lipidprofiler.

− De skillnaderna kan vara en anledning till varför det är så svårt att hitta en terapi som fungerar mot alla cancerceller. Lipiderna är en av flera nycklar till förståelsen för cancer samtidigt som det behövs mer forskning för att kunna utveckla bättre terapier, säger Tina Angerer.

Avhandlingen: Interrogation of Biological Samples by ToF-SIMS Using New Primary Ion Beams and Sample Preparation Methods

Kontakt: Tina Angerer vid institutionen för kemi och molekylärbiologi tina.angerer@gu.se, TinaBerandette.Angerer@gmail.com Mobil: 0739-44 88 29

Läs mer

– Det mesta i avhandlingen pekar mot att reformen slagit fel. Det finns en del individuella fördelar för elever och föräldrar, men på ett kollektivt plan är skolvalsfriheten selekterande, säger läraren och lärarutbildaren Anna Ambrose.

Det fria skolvalet har lett till en lokal skolmarknad som elever, föräldrar och de professionella i skolan tvingas förhålla sig till. Anna Ambrose har i sin avhandling studerat hur ungdomar, föräldrar och skolans personal i tre sinsemellan närbelägna Stockholmsskolor upplever och resonerar kring skolvalet. Detta i relation till skolornas geografiska läge, elevunderlag, rykte, pedagogiska profiler och tillgänglighet.

– I en av intervjuerna säger en rektor att skolvalet är fritt för de redan priviligierade. Det är ett konstaterande som ganska väl sammanfattar problematiken med skolvalsfriheten.

Platsen avgörande
Studien visar att en skolas geografiska läge har stor betydelse för möjligheterna att positionera sig på marknaden. Den av studiens tre skolor som ligger i ett socialt utsatt område är på många sätt dömd på förhand av vad Anna Ambrose beskriver som platsens fängslande diskurser.

– Den har svårt att hävda sig i konkurrensen med andra skolor för att den ligger där den ligger. När ett område har dåligt rykte smittar ryktet av sig på den lokala skolan. Den blir en bortvalsskola redan innan föräldrar har hunnit ta ställning till om det är en bra eller dålig skola i övrigt. Pedagogisk profilering och betygsresultat har långt mindre betydelse än skolans geografiska läge, rykte och elevsammansättning, säger hon.

Rykten förödande
Skolan med många elever som har familjebakgrund från andra länder stigmatiseras som ”förortsskola” eller ”invandrarskola”. Skolor belägna i socioekonomiskt starka områden betraktas däremot ofta som populära ”tillvalsskolor” genom att de tillskrivs en rad positiva egenskaper utifrån läge och elevsammansättning. Avhandlingen visar att det är hur föräldrar och ungdomar tänker om de elever som går på skolan, i kombination med platsen, som är den viktigaste källan till information när de väljer skola. En information som främst delas mun-till-mun i sammanhang där föräldrar träffas.

Tendens till elevsortering
Ytterligare en intressant tendens i avhandlingen är att även skolan gör ett urval av elever, oavsett om den är kommunal eller fristående.

– Om skolan hade möjlighet att säga nej till elever som behöver extra stöd så gjorde man det, med hänvisning till exempelvis platsbrist och långa kötider. Det blir till ett dilemma hos lärarna och skolledarna där de slits mellan en moralisk vilja att göra det rätta samtidigt som de vet vikten av att hålla budget, säger Anna Ambrose. Ansvariga politiker måste därför ta en ordentlig funderare över relationen mellan att marknadsanpassa utbildning och ge samtliga elever en likvärdig utbildning, menar hon.

Avhandlingen: Att navigera på en lokal skolmarknad – en studie av valfrihetens geografi i tre urbana skolor.

Kontakt: Anna Ambrose: 070-432 44 32, anna.ambrose@buv.su.se

Läs mer