Bakteriespecifikt transportsystem kan bli nyckeln mot infektioner

Posted on by

Liksom när du tar bussen till jobbet eller skolan, måste proteiner i cellen transporteras till rätt ställe i cellen för att fungera och deras bussbiljetter är signalsekvenser som gör dem igenkänningsbara för olika proteintransportsystem.

Det proteinbaserade transportsystemet twin-argininetranslocation pathway, eller Tat-systemet, förekommer hos nästan alla bakterier men finns däremot inte hos människor och djur.

Kandidat för nya antibiotika
– Därför kan inaktivering av Tat-systemet, som inte krävs för normal tillväxt av bakterier, vara en perfekt kandidat för att utveckla nya antibiotika utan biverkningar och även för att förhindra uppkomsten av antibiotikaresistens, säger Ummehan Avican.

Proteinerna som känns igen av Tat-komplexet har en speciell etikett ”twin-arginin” och funktionen hos dessa proteiner är bred – allt ifrån ämnesomsättning till virulens.

Tat-systemet hos Y. pseudotuberculosis transporterar olika proteiner men inte klassiska virulensfaktorer för att orsaka sjukdom.

– Jag fann att frånvaro av Tat-systemet kraftigt påverkade bakteriens fysiologi med defekter i järnupptag, kopparresistens, överlevnad i sura miljöer samt energiomsättning. Alla dessa egenskaper är viktiga för förmågan att etablera en infektion och även för anpassning till värdmiljön. Detta är ett viktigt resultat, säger Ummehan Avican

Dessutom upptäckte hon att det var lika viktigt att ett särskilt protein kallat SufI, vilket använder Tat-systemet för att transporteras till rätt ställe, var närvarande. SufI är ett celldelningsprotein som bara finns i tarmbakterier, men virulensdefekten är specifik för Y. pseudotuberculosis.

Proteinerna måste hamna rätt för att bakterien ska infektera
Forskningsresultaten indikerar att en korrekt lokalisering av proteiner med olika funktioner genom Tat-systemet är viktigt för en framgångsrik infektion av patogena bakterier, och utöver klassiska virulensfaktorer behöver bakterier andra faktorer som främjar överlevnad i miljön i den infekterade värden.

– Min undersökning av Tat-systemet i Y. pseudotuberculosis ger också mer insikt om infektionsmekanismer för andra typer av patogena bakterier eftersom Tat-systemet finns i nästan alla dem.

Ummehan Avican har använt Microarray och next generation RNA-sekvenseringsteknologier i sitt experimentella arbete. Hon har också använt IVIS, Vivo Imaging system, som möjliggör spårning av märkta bakterierna i realtid under en infektion.

Avhandlingen: Twin arigin translocation in Yersinia, the substrates and their role in virulence. Svensk titel: Twin-ariginin-translokering i Yersinia, substraten och deras roll i virulens.

För mer information:
Ummehan Avican, Institutionen för molekylärbiologi
Telefon: 090-785 26 89
E-post: ummehan.avican@umu.se

Kristiskt tänkande i historieundervisningen

Posted on by

I debatten om skola hörs det ofta att elever ska lära sig att tänka kritiskt. Det syns i styrdokumenten, pratas om i lärarrummet och inte minst uppmanas elever att tänka kritiskt. Frågan är vad det innebär att vara kritisk i historieklassrummet.

Att utveckla kritisk tänkande hos gymnasieeleverna är ett uttalat mål i läroplanerna i Sverige, Ryssland och Australien. Även kursplanerna i historia betonar vikten av att elever ska kunna tänka kritiskt. Men hur används den språkliga dräkten för att tala om kritiskt tänkande i historieklassrummet?

– Vid granskning av kursplanerna i historia blir det tydligt att tillgången till undervisning i kritiskt tänkande varierar. En jämförelse av olika kursplaner visat att kritiskt tänkande är nedprioriterat för de elever som går ett yrkesprogram i Sverige eller tar en ”enklare” historiekurs i Ryssland, säger Sergej Ivanov.

Kritiskt tänkande är förmågan att tillämpa resonemang och logik för okända idéer, åsikter och situationer.

Trots att kritiskt tänkande krävs för att få högsta betyget får dessa elevgrupper mindre (om alls) undervisning i kritiskt tänkande, vilket kan bidra till ökade klyftor mellan elever och elever.

– Yrkeseleverna i studien vittnar om att de uppmanas att tänka kritiskt i skolan. Kruxet är att de inte får explicit undervisning i kritiskt tänkande och svävar i ovisshet. Utan tydligt stöd i kursplanen tvingas även lärare läsa mellan raderna och tolka begreppet kritiskt tänkande.

Förändringar kan

Posted in BMI

Bypassoperation är bättre är ballongvidgning

Posted on by

– Vi har jämfört bypassoperationer med ballongvidgning hos de patienter som har haft en förträngning i början av det vänstra kranskärlet i hjärtat. Det är vänster kranskärl som i regel försörjer större delen av hjärtmuskeln, säger Thomas Kellerth, överläkare på hjärt-lungkliniken vid Universitetssjukhuset Örebro.

Omtvistad fråga vid hjärtoperationer
De olika teknikerna för att behandla kranskärlsförträngningar har varit en laddad fråga inom läkarkåren.

– Det har varit en av de mer kontroversiella frågorna vid hjärtoperationer. Därför är det extra roligt att vi har fått vara med från starten i den här multicenterstudien som påbörjades år 2008. Vi har under åren haft 40 patienter som har deltagit och därmed var vi störst i Sverige bland de medverkande sjukhusen.

I den publicerade artikeln har överläkare Thomas Kellerth och överläkare Ole Fröbert från hjärt-lungkliniken vid Universitetssjukhuset Örebro varit medförfattare. Totalt har 1100 patienter medverkat från Norden, Baltikum och Storbritannien. Studien har varit omfattande och resultatet visar att bypassoperationer är bättre än ballongvidgning.

Många fördelar med bypassoperation
– Fördelarna ligger i första hand på att patienterna efter bypassoperationer får färre nya hjärtinfarkter och att de mer sällan behöver göra nya ingrepp. Patienterna som gjort ballongvidgning har lite större risk att behöva göra om ingreppet. Vi såg ingen skillnad i överlevnad.

Nu pågår diskussioner i den kardiologiska världen hur riktlinjerna ska se ut framöver vid hjärtoperationer där patienten har en förträngning i början av det vänstra kranskärlet.

– En väg att gå skulle vara att erbjuda patienter ballongvidgning vid enklare fall och till patienter med ökad risk vid stor kirurgi. Bypassoperationer kommer troligen att rekommenderas som förstahandsval i de övriga fallen.

Bypassoperation
Kallas även CABG (coronary artery bypass grafting). Ett kirurgiskt ingrepp där bröstkorgen öppnas och en hjärtlungmaskin tar över cirkulationen. Nya kärl, grafts, kopplas från aorta (stora kroppspulsådern) till kranskärlen, förbi de befintliga förträngningarna. Som graft används benets vener eller utvalda pulsådror, oftast från bröstkorgens insida. Operationen medför en sjukhusvistelse och en konvalescenstid
Ballongvidgning
Kallas vanligen PCI, vilket står för perkutan coronar intervention. Via en pulsåder, oftast i handleden, för man upp en tunn kateter till hjärtats kranskärl. Via denna kateter kan man sedan utföra ballongvidgning och inläggning av stent, ett cylinderformat metallnät som lämnas kvar som en armering i kärlet. PCI utförs i lokalbedövning och ofta kan

Tio sätt att säkra framtidens pollinering

Posted on by

– Jordbruket är delvis ansvarigt för minskningarna av pollinatörer, men är också en viktig del av lösningen, säger Riccardo Bommarco, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) och med i den internationella forskargrupp som nu publicerat en artikel i Science, med 10 åtgärder för att skydda de vilda pollinatörerna i världen.

Åtgärderna bygger på den allra första rapporten från den nya globala plattformen för biologisk mångfald och ekosystemtjänster, IPBES (Intergovernmental Science-Policy Platform on Biodiversity and Ecosystem Services). IPBES är en motsvarighet till klimatpanelen IPCC.

Vilda pollinatörer som bin och humlor är av stort värde för världens befolkning, inte minst för produktionen av mat. Pollinatörerna minskar i Nordamerika och Europa. I övriga världen vet vi inte hur läget är på grund av brist på data.

En början och en milstolpe
IPBES-rapporten om pollinatörer, pollinering och matproduktion ger underlag till beslutsfattare och samhälle att fatta beslut för att bevara pollinatörerna. Den kan användas både nationellt och internationellt, till exempel för att påverka Konventionen om biologisk mångfald.

Till skillnad från en vanlig vetenskaplig rapport är denna beställd, skriven, nagelfaren och godkänd av en kombination av forskare och regeringsrepresentanter. IPBES ska leverera relevant uppdaterad information till samhället och beslutsfattare, men inte ge direkta rekommendationer.

– Detta är en milstolpe. Detta är den första rapporten från IPBES sedan grundandet för fyra år sedan. Den ger ett väldigt bra kunskapsunderlag för beslutsfattare och för samhället i stort för att stötta och nyttja pollinatörer och pollinering nationellt och globalt, säger Riccardo Bommarco.

De tio rekommendationerna publiceras nu i den vetenskapliga tidskriften Science. Tio rekommendationer som forskarna anser vara viktiga och också möjliga för världens länder att genomföra.

– Jordbruket är delvis ansvarigt för minskningarna av pollinatörer, men är också en viktig del av lösningen, säger Riccardo Bommarco. Odling som hjälper pollinatörer, som exempelvis ger dem mer föda och boplatser, bör understödja.

10 sätt att skydda humlor och bin:

  1. skyddaHöj standarden för reglering av bekämpningsmedel globalt.
  2. Främja integrerat växtskydd där mindre mängd bekämpningsmedel används och andra metoder istället används i första hand såsom biologisk bekämpning och åtgärder inom odlingen.
  3. Ta hänsyn till indirekt och icke-dödlig påverkan vid riskvärdering av genmodifierade grödor.
  4. Reglera förflyttning av odlade pollinatörer (för att minska risk för sjukdomsspridning och invasiva arter).
  5. Utveckla försäkringssystem för att minska risker för lantbrukare som utnyttjar ekosystemtjänster i stället för kemikalier i lantbruket.
  6. Erkänn pollinering som en resurs i lantbruket.
  7. Stöd lantbruk som satsar på en mångfald av grödor – diversifierat lantbruk.
  8. Bevara och återskapa grön infrastruktur (ett nätverk av livsmiljöer som pollinatörer kan röra sig emellan) i odlade och urbana landskap.
  9. Utveckla långsiktig övervakning av pollinatörer och pollinering.
  10. Finansiera forskning i samarbete med lantbrukare för att öka skördarna i ekologiskt, diversifierat och ekologiskt intensifierat lantbruk, det vill säga där man i större grad nyttjar tjänster som nyttoorganismer, till exempel pollinatörer, bidrar med.

Bakgrund: Första rapporten från IPBES: Pollinering
Rapporten:Thematic assessment of Pollinators, Pollination and Food Production Dicks, L., Viana, B., Bommarco, R., Brosi, B., del Coro Arizmendi, M., Cunningham, S., Galetto, L., Hill, R., Lopes, A., Pires, C., Taki, H.,
Artikeln: Potts, S. (2016). Ten policies for pollinators. Science 354, 975-976.

Kontakt:
Professor Riccardo Bommarco. E-post Riccardo.Bommarco@slu.se, tel 018-67 24 23Dr. Lynn V. Dicks. E-post lynn.dicks@uea.ac.uk , tel +44-1603597659 eller +44-7974955041

Läs mer

Posted in BMI