Unga i våldsamma relationer söker ofta stöd online

Kvinna döljer ansikte

Ideella jourverksamheter på nätet spelar en viktig roll för att stötta unga som utsätts för våld. Men anonyma chattar innebär också begränsningar, enligt forskare bakom en ny rapport.

En ny studie har undersökt våld mot unga i nära parrelationer. Studien, som genomförts av forskare vid Stockholms universitet, visar att behovet att söka anonymt stöd online är stort.

– Unga kan söka stöd anonymt online hos ideella tjej-, ungdoms- och transjourer direkt då ett stödbehov uppstår, till och med i en pågående våldsam situation. Att det finns tillgängligt stöd på kvällar är viktigt, något som offentlig verksamhet ofta inte kan erbjuda, säger forskaren Sibel Korkmaz vid institutionen för socialt arbete vid Stockholms universitet.

Möjligheten att vara anonym blir extra viktig i situationer där relationen i sig är problematisk, menar forskarna.

– Lever man i en hedersrelaterad kontext där den romantiska relationen är okänd så har man kanske inte ett socialt nätverk att vända sig till när man är utsatt för våld. Om vetskap om det kommer ut så kan det bli ytterligare en hotfull situation – därför kan det anonyma stödet bli särskilt tilltalande och viktigt, säger Sibel Korkmaz.

Osäkerhet om våld speglas i chattar

För unga kan det röra sig om att få stöd i ett pågående händelseförlopp, men också om att få klarhet i om ett beteende bör tolkas som våld eller inte.

– Vi ser i chattloggarna att unga söker stöd för att begripliggöra vad de är med om. Det finns en osäkerhet kring hur någonting ska förstås, man söker stöd för att reda ut om det man utsätts för kan betraktas som våld, säger Sibel Korkmaz.

Hon lyfter fram att anonymt chattstöd är bra, men att det har sina begränsningar.

– Det kan vara tungt med insikten att man är utsatt för våld – volontären hos den ideella verksamheten kan inte alltid ha koll på hur det som sägs i chatten landar. Ideella verksamheter vittnar även om att det är svårt att veta var de ska hänvisa den som behöver mer stöd.

Hjälpbehovet är stort

Tidigare studier visar att våld i ungas nära relationer är vanligt och påverkar ungdomarnas mående och vardagsliv. Det som saknats tidigare är djupgående kunskap om hur samhällets stöd till våldsutsatta ungdomar är utformat, och vilka erfarenheter ungdomar har av specifika samhällsinsatser.

– Vårt intryck från tidigare studier är att det finns ett stort hjälpbehov, men att stödet inte alltid finns där. Vi såg behovet att undersöka det stöd som unga kan söka, antingen utifrån om de har blivit utsatta eller utsatt någon annan, säger Sibel Korkmaz.

Tungt ansvar för ideella aktörer

I studien framkommer att de ideella verksamheterna vill se sig som en brygga till ett offentligt stöd –

Så reagerar hjärnan på beröring – beroende på vem som rör oss först

En hand mot kameran, handflatan sysn, flera ringar på fingrarna.

Om en främling rör oss strax innan vår partner rör oss får vi kanske skralt påslag av må bra-hormonet oxytocin, enligt studie där personer smektes på armen. Det hela tros handla om ett system som är flexibelt för att passa oss människor i våra relationer.

En omfamning av en förälder, en varm hand på axeln eller en behaglig smekning från en partner är exempel på hur beröring kan stärka sociala band och påverka känslor.

Även om det är känt att hormonet oxytocin kan kopplas till beröring saknas mycket kunskap kring beröring och känselsinnet. Till exempel finns obesvarade frågor kring hur oxytocin fungerar tillsammans med hjärnan.

Studie med arm-smekningar

För att studera detta närmare har forskare vid Linköpings universitet gjort en studie där försökspersoner smektes på armen.

Försöket involverade 42 kvinnor och gick ut på att en manlig partner strök kvinnans arm med handen medan aktiviteten i hennes hjärna avbildades med funktionell magnetresonanstomografi, fMRT.

Forskarna tog också blodprover för att kunna följa nivån av oxytocin i kvinnans blod över tiden.

Mätningarna av interaktionen mellan kvinna och partner jämfördes med en annan situation. I den situationen ströks varje kvinna också över armen – men av en, för dem, främmande man. Denna man betedde sig inte på något sätt hotfullt.

Partner först – eller främling först

Experimenten delades upp så här: I hälften av experimenten strök partnern kvinnans arm först. Därefter kom främlingen och gjorde samma sak med kvinnan.

I den andra hälften strök främlingen kvinnans arm först. Därefter kom kvinnans partner och gjorde detsamma.

Kvinnorna som deltog var informerade om vem som rörde deras arm.

Partner ökade oxytocinet

Forskarnas grundfråga var huruvida kvinnans nivå av ”må bra-hormonet” oxytocin överlag skulle vara högre när hon vidrördes av sin partner, jämfört med om en främmande man gjorde det.

– Svaret blev ja – men bara när hennes partner var först i ordningen, säger India Morrison, biträdande professor vid Institutionen för biomedicinska och kliniska vetenskaper vid Linköpings universitet.

Så här: När partnern var den som först smekte armen ökade kvinnans oxytocinnivå medan interaktionen pågick. När den var över sjönk oxytocinet – och ökade sedan på nytt när främlingen kom och vidrörde armen.

Om främlingen smekte armen först hände inget alls med kvinnans oxytocin. När partnern sedan kom och smekte armen ökade hennes oxytocin, men förhållandevis lite.

Förändringarna i oxytocinnivåer var kopplade till aktivitet i områden i hjärnan som är viktiga för att sätta in händelser i ett sammanhang.

Återhämtningen lite ”trög”

Varför blev det då så olika i experimentet beroende på vem kvinnorna blev vidrörda av först? Varför höjdes inte oxytocinet särskilt mycket om främlingen var försten på armen?

Forskarna tolkar det som att situationen med ”partnern först” gjorde det lättare för hjärnan och hormonerna att samspela med varandra. Men att samspelet blev svårare i situationen ”främlingen först”.

– Vi tror att detta kan bero på att när systemet blir hämmat eller ”avstängt” på grund av osäkra eller negativa omständigheter, som i fallet med främlingen, kan återhämtningen från detta tillstånd vara lite trög, säger forskaren India Morrison.

Ett föränderligt system

Och det hela är egentligen rätt logiskt, menar hon. Hon tror att resultaten speglar det faktum att hjärnan och hormonerna samverkar på ett flexibelt sätt vad gäller relationer och sociala interaktioner. Systemet är inte statiskt, utan anpassningsbart – just för att relationer ständigt förändras och utvecklas.

– Tänk på hur mycket förändring som sker i dina sociala relationer. Man behöver behålla de band man redan har, men saker måste också kunna utvecklas och förändras för att vi ska kunna knyta nya band. Dagens partner var ju gårdagens främling! När vi umgås socialt med någon vi känner är den interaktionen bara en i en hel kedja av interaktioner, säger India Morrison.

Går att studera

Detta med att hormonutsöndring kan variera beroende på i vilken ordning saker sker är ofta svårt att studera i vetenskapliga experiment, fortsätter India Morrison.

– Men vi hoppas att det här experimentet börjar visa att det är viktigt och kan studeras.

Text: Linköpings universitet och forskning.se

Vetenskaplig artikel:

Human endogenous oxytocin and its neural correlates show adaptive responses to social touch based on recent social context, eLife.

Kontakt:

India Morrison, biträdande professor
india.morrison@liu.se

Inlägget Så reagerar hjärnan på beröring – beroende på vem som rör oss först dök först upp på forskning.se.

Läs mer

Posted in BMI

Vandrande älgar är populära – forskare vill förstå varför

De rör sig långsamt, äter mellis och tvekar att korsa farliga älvar. Den stora älgvandringen följs av en hängiven tv-publik. Forskaren Erica von Essen vill nu ta reda på varför vilda djur väcker tittarnas engagemang.

För femte året i rad kan tittare i direktsändning följa Den stora älgvandringen i SVT och ta del av bilder från kameror som satts upp på platser där många älgar brukar passera. Tidigare år har denna så kallade slow-tv lockat många tittare som också är aktiva i kommentarsfälten.

Erica von Essen är docent vid Socialantropologiska institutionen, Stockholms universitet. Hon har nyligen startat forskningsprojektet DigiWild tillsammans med Jesse Peterson vid Linköpings universitet.

Den stora älgvandringen är en av två fallstudier där forskarna ska undersöka hur människor knyter relationer till vilda djur digitalt. De vill undersöka hur och varför man tittar. De vill också ta reda på vad tittarna vill se.

Den andra fallstudien kommer att vara Svenska Jägareförbundets nya digitala plattform Viltbild, där jägare postar om vilt i form av spår, observationer, avskjutning och egna kamerabilder.

Vad studerar ni med Den stora älgvandringen?

– För Den stora älgvandringen kommer vi att följa djurets ”resa” från kamerafångst ute i naturen, till den digitala sändningen hemma hos folk, till att bli föremål för en aktiv social mediegemenskap där exempelvis älgar, järv och renar blir till ”dagens bild”, ingår i tittartävlingar och pratas om i Facebookgruppen ”Vi som gillar den stora älgvandringen” på SVT, säger Erica von Essen.

Forskarna undersöker hur SVT:s team riggar kameror och övervakningsteknologi för att bemöta allmänhetens växande intresse och preferenser för att se vilt. De vill också se hur tittarna förmänskligar, följer och sympatiserar med vilt de ser på skärmen.

Posted in BMI

Första transistorn i trä kan leda elektricitet

Nu är den här – världens första transistor gjord av balsaträ. Den kan bana väg för utveckling av ny elektronik och styrning av elektroniska växter.

Transistorer uppfanns för nästan hundra år sedan. De anses vara en lika viktig uppfinning för mänskligheten som telefonen, glödlampan eller cykeln. Idag är de en avgörande komponent i modern elektronik och tillverkas ner på nanoskala. En transistor reglerar bland annat strömmen som passerar genom den, och kan även fungera som strömbrytare.

Nu har forskare vid Linköpings universitet och Kungliga tekniska högskolan utvecklat världens första transistor för elektricitet gjord av trä.

– Vi har visat en princip som ingen annan tidigare gjort. Förvisso är trätransistorn långsam och klumpig, men den fungerar och utvecklingspotentialen är stor, säger forskaren Isak Engquist vid Linköpings universitet.

Transistor i balsaträ

Tidigare försök med transistorer gjorda i trä har bara kunnat reglera jontransport. Och när jonerna tar slut upphör transistorns funktion. Forskarnas nya transistor kan däremot fungera kontinuerligt och reglera elektricitet utan att försämras.

För att skapa transistorn utgick forskarna från balsaträ. Valet av balsaträ beror på att tekniken kräver ett träslag utan årsringar som har en jämn struktur genom hela volymen. Forskarna tog sedan bort ligninet och kvar blev endast långa cellulosafiber, med kanaler där ligninet tidigare varit.

Kanalerna i balsaträt fylldes med en ledande plast som kallas för PEDOT:PSS. Det resulterar i ett elektriskt ledande trämaterial.

Ström kan slås av och på

Av det ledande trämaterialet kunde forskarna sedan bygga trätransistorn och visa att den har förmågan att reglera elektrisk ström och fungera kontinuerligt vid en vald utsignalsnivå. Den kunde även slå på och av strömmen, om än ganska långsamt.

Forskningen har inte siktat på någon särskild tillämpning, men transistorn skulle till exempel kunna användas för reglering av elektroniska växter. En fördel med att transistorkanalen är så pass stor är att den skulle kunna tåla högre strömstyrkor än vanliga organiska transistorer. Det kan vara viktigt för vissa framtida tillämpningar.

– Vi har inte skapat trätransistorn med någon specifik tillämpning i sikte. Vi gjorde det för att vi kunde. Det är grundforskning som visar att det är möjligt och vi hoppas att det ska inspirera till vidare forskning som i sin tur kan leda till tillämpningar längre fram, säger Isak Engquist.

Fler lästips:

Rosen som kan laddas upp

Elektroder kan odlas i levande vävnad

Vetenskaplig artikel:

Electrical current modulation in wood electrochemical transistor, Pnas.

Kontakt:

Isak Engquist,

Metod som tränar självkontroll i klassen ger studiero, enligt lärare

Barn sitter på golvet i klassrum, lyssnar på vuxen som läser bok, ryggar mot kameran.

En metod som används internationellt i skolor för att träna elever i självkontroll och för att förbättra studieron har stora fördelar, enligt svenska lärare i en studie.

En grupp forskare från Lunds universitet, Linnéuniversitetet och Karolinska institutet har undersökt hur lärare ställer sig till PAX i Skolan, en pedagogisk metod som delvis är utformad som ett spel.

Eleverna bestämmer tillsammans med läraren, enligt metoden, hur alla ska bete sig i klassrummet. De får sedan konkret öva sig på det under lekfulla former. Fokus är på självkontroll och på förmågan att koncentrera sig på skoluppgifterna.

Om metoden

PAX i Skolan är ett program baserat på inlärnings- och beteendepsykologi. Det syftar till att skapa ett lugnare och tryggare klassrum präglat av studiero, samtidigt som eleverna får öva på självreglering och problemlösning. Internationellt har programmet använts i alla årskurser, men i Sverige är det främst anpassat för lågstadiet. Programmet består av flera delar men är upplagt som ett spel som går ut på att eleverna tävlar för att nå gemensamt uppsatta mål.

Så här skriver Socialstyrelsen om PAX i Skolan.

Ovanligt i svensk skola

– Den här typen av spel är ovanliga i den svenska skolan och PAX i Skolan uppfattades i början som rätt kontroversiellt av lärarna, säger Elinor Schad, psykolog samt universitetslektor vid Lunds universitet.

– Lärare kan vara rädda för att elever ska bli utestängda socialt eller ledsna när de inte klarar av utmaningarna i spelet. Men metoden har tidigare visat sig ge positiva effekter och studien visar att även svenska lärare ser stora fördelar.

Lärare oroade för ökad belastning

Under det läsår som lärare, i studien, använde sig av metoden intervjuades de vid tre tillfällen.

– Vi vet att lärare kan vara tveksamma till metoden då de är oroliga för en ökad arbetsbelastning och då många redan känner sig stressade är detta något som måste tas på allvar, säger psykolog Ale Holmdahl som har genomfört intervjuerna.

Upplevdes som positivt

Forskarna ville också undersöka möjliga förändringar i relationerna mellan lärare och elever och elever, samt hur spelet fungerade för elever med särskilda behov.

Lärarna tyckte, enligt studien, att metoden och spelet var användbara. Klassrummen blev mindre stökiga och relationerna mellan lärare och elever upplevdes som mer positiva. Elever med särskilda behov upplevdes särskilt dra nytta av fokuset på positiv beteendeförstärkning. Många tyckte att klassrummet upplevdes som mer inkluderande.

Resultaten, menar forskarna, ger stöd för att metoden kan vara lämplig även för elever med särskilda behov, om den kombineras med ytterligare stöd.

– Ett intressant fynd var att även om de flesta lärare till en början kände oro över PAX-spelet försvann det efter att de hade börjat arbeta med det. Baserat på våra resultat tycker vi att programmet har en hög social validitet även i en svensk kontext, säger Elinor Schad.

Vetenskaplig artikel:

More Than Just a Game: Teachers’ Experiences of the PAX Good Behavior Game, European Journal of Psychology and Educational Research.

Kontakt:

Elinor Schad, psykolog och universitetslektor vid Lunds universitet
elinor.schad@psy.lu.se

Fakta om studien:

En grupp på sex lärare har använt metoden PAX i Skolan under ett läsår och under tiden har forskarna vid tre tillfällen djupintervjuat lärarna. En pågående randomiserad kontrollerad studie som fortfarande rekryterar nya skolor kommer att inkludera över 2000 elever.

Inlägget Metod som tränar självkontroll i klassen ger studiero, enligt lärare dök först upp på forskning.se.

Läs mer

Posted in BMI