Kakor före kaffe – så påverkar dofter vårt köpbeteende

Posted on by

– Vi ville titta närmare på samspelet mellan våra sinnen och ta reda på hur människors uppmärksamhet och köpbeteende påverkas av dofter. Vi rekryterade 100 personer på Kungsgatan i Stockholm. Deras ögonrörelser filmades med hjälp av eyetrackingglasögon samtidigt som de promenerade förbi Café Löfbergs Stockholm. Längs sträckan exponerades en del av deltagarna med doft från kaffe eller kaka, säger Poja Shams, lektor i företagsekonomi som tillsammans med professor Anders Gustafsson från CTF genomfört studien.

Dubbelt så mycket uppmärksamhet
Analysen av eyetrackingdatan visade var deltagarnas uppmärksamhet riktades, vad de fixerade blicken på och hur länge. Deltagarna som exponerades för doft ägnade dubbelt så mycket uppmärksamhet åt Löfbergs skyltmaterial, 27 procent fler kom ihåg att de sett skyltarna, köpintentionen ökade med 40 procent och de var mer positiva till varumärket.

– Slutsatsen av studien är att kaférelaterade dofter påverkar uppmärksamheten mot kaféet vilket förstärker minnet av upplevelsen och ökar köpintentionen. Det innebär att skyltmaterialet är avgörande för att lukten ska ha någon effekt på försäljningen då dofterna paras ihop med relevant information i omgivningen, säger Anders Gustafsson, professor i företagsekonomi vid CTF.

Kakor går före kaffe
Studien visar också på ett tydligt samspel mellan våra sinnen och att det är en serie av händelser som vägleder oss att fatta beslut om köp. Lukten påverkar synen som i sin tur hjälper minnet som påverkar köpintentionen.

– Det är främst den söta doften som är drivkraften för uppmärksamhet. Deltagarna som blev exponerade för kakdoft tittade 51 procent längre tid på skyltmaterialet och hade 21 procent högre villighet att köpa kaférelaterade produkter. Så om man vill öka försäljningen av kaféprodukter är det bättre att använda sig av en doft av kakor än kaffebönor, säger Poja Shams.

Konsumenter utsätts för tusentals säljbudskap per dag. Konkurrensen och metoderna för att locka vår uppmärksamhet ökar hela tiden. Att använda dofter är en av flera metoder som används inom handeln för att driva försäljning.

– Resultatet av eyetrackingstudien ger oss insikter i hur vi kan optimera vårt skyltmaterial och även mäta effekten av kombinationen budskapen och lukt för att driva försäljning, säger Leif Sjöblom, ansvarig för innovationer på Löfbergs.

Smart teknik gör det möjligt att se världen genom någon annans ögon
– Mer än 90 procent av våra handlingar sker undermedvetet och när du ombeds att återberätta vad du har sett kommer du inte kunna återge det korrekt. Eyetracking gör det möjligt att mäta dessa reaktioner som vi inte har kontroll över men som faktiskt visar vårt verkliga beteende, säger Tom Englund, affärsområdeschef Tobii Pro som utvecklat eyetracking-glasögonen.

Se filmen från eyetracking-studien:

Så kan du drabbas av en skattesmitare

Posted on by

Panama papers, den senaste i raden av läckor från skatteparadis, består av drygt 11 miljoner dokument. Även om dokumenten inte säger något om hur mycket pengar som göms undan kan de berätta att hundratals politiker, däribland flera nationella ledare, har kopplingar till företag i skatteparadis. Listan innehåller även kända idrottsprofiler och filmstjärnor. Dessutom framkom att storbanker, däribland svenska Nordea, hjälpt förmögna kunder att öppna brevlådeföretag i länder med liten eller ingen insyn och låga skatter.

Den vanliga medborgaren, i den mån det finns en sådan, kan lätt få bilden att skattefusk är något som alla sysslar med. Åtminstone de som har en möjlighet. Varje stort avslöjande brukar åtföljas av debattartiklar och ledare som menar att de inblandade har brutit samhällskontraktet, och att en följd blir att beteendet sprider sig.

Att det är så är inte helt säkert. Ett skäl är uppenbart: de flesta har inte någon möjlighet att fuska med skatten. Arbetsgivaren betalar in och vid deklarationen är blanketten redan ifylld.

Men det finns ju andra möjligheter att fuska, som att tjuvåka på bussen eller söka bidrag man inte har rätt till.

– Det är riktigt att en känsla av att många smiter från skatt kan skapa en vilja att själv smita, vi är ju flockdjur, säger Roger Persson-Österman, professor i finansrätt vid Stockholm universitet.

De som själva fuskar känner ofta andra fuskare
Men även om rapporter om elitens fuskande kan få näven att knyta sig i fickan, är det av större vikt hur människor i ens närhet beter sig.

– Hur människor beter sig beror på en mångfald av betingelser. Framför allt hänger det på vad din granne gör, ditt sociala nätverk. Om du blir tagen som skattefuskare vad kommer det att betyda i ditt nätverk?

I Skatteverkets senaste medborgarundersökning bekräftas den bilden. Medborgarundersökningen genomförs med några års mellanrum och mäter bland annat medborgarnas och företagens syn på skattefusket. Vid den senaste undersökningen, från 2012, ställdes för första gången frågan om man själv har arbetat svart eller på något annat sätt fuskat med skatten de senaste fem åren. De som uppgav att de själva fuskar känner i högre utsträckning än andra någon som fuskar, och befinner sig i en omgivning där fusk är accepterat. I den här gruppen uppgav 26 procent att de hade fuskat. Bland dem som inte känner andra fuskare var det endast två procent som själva fuskat.

Skatteverket utgår ifrån att det finns en skattemoral och lägger mycket kraft på att förmå folk att göra rätt från början. Men det är inte alla forskare som är övertygade om att skattemoral har någon betydelse.

– Det finns forskning som säger att det bara handlar om ekonomiska drivkrafter, om du tjänar på att betala skatt så gör du det.

Katarina Nordblom, docent i nationalekonomi vid Göteborgs universitet, forskar om skatter och beteendeekonomi. Hur tror hon att rapporterna om skattefusk påverkar skattebetalarna?

– Det finns studier som visar att ju lägre förtroende man har för politiker och andra med höga positioner desto mer okej tycker man att det är att själv fuska och desto vanligare tror man att det är med fusk. Sedan är det här saker som tar lite tid, sociala normer är trögrörliga. Ibland ser man omedelbara effekter efter en skandal men då handlar det om att folk börjar tänka till, men normförändringarna tar ofta längre tid.

Ofta en

Internet skapar nya möjligheter för socialt arbete

Posted on by

– Det är nödvändigt att tänka nytt för att hänga med men det viktigaste är inte att utvecklingen sker snabbt utan snarare genomtänkt, säger Kristian Daneback, professor i socialt arbete vid Göteborgs universitet.

Tillsammans med professor Emma Sorbring från Högskolan Väst är han redaktör för den nyutgivna boken Socialt arbete och internet – att förstå och hantera sociala problem på nya arenor (Liber). Boken belyser de kompletterande möjligheter som finns idag till webbaserad behandling, förebyggande socialt arbete och nya former av stöd och råd.

– Förutsättningarna för att bedriva socialt arbete har radikalt förändrats i och med internets intåg. Utvecklingen hittills pekar på att en ny dörr har öppnat sig för socialt arbete som innebär fler möjligheter att fånga upp individer i behov av hjälp och stöd.

Möjliggör möten
Därmed inte sagt att internet kan ersätta det traditionella sociala arbetet som sker utanför cyberrymden. Kristian Daneback menar att det traditionella arbetet fortfarande är nödvändigt men att det också krävs olika angreppssätt utifrån att individer har olika preferenser. Utifrån den aspekten kan internet möjliggöra möten som kanske aldrig hade blivit av annars, till exempel för isolerade äldre.

Bokens medförfattare utgår i sina kapitel från aktuell forskning och ger praktisk vägledning i hur man kan förstå och hantera sociala problem på de nya arenor som internet och sociala medier innebär. Frågor som lyfts är till exempel hur man arbetar mot nätmobbning som professionell inom skola och socialtjänst, hur sociala medier påverkar socialtjänstens och polisens arbete och vilka juridiska aspekter som finns på socialt arbete och internet.

Kontaktinformation: Kristian Daneback: kristian.daneback@socwork.gu.se

Läs mer

Posted in BMI

Lustgas – en av ozonlagrets värsta fiender

Posted on by

En av ozonlagrets största fiender är dikväveoxid, N2O; en förening mer allmänt känd som lustgas. Det är också en kraftfull växthusgas; ett kilo dikväveoxid kan absorbera ungefär 300 gånger mer värme än ett kilo koldioxid.

Lustgas bildas naturligt i miljön när ammoniak oxideras till nitrat och nitrat reduceras till kväve, men även till följd av förbränning. Gödselanvändning i jordbruket är en starkt bidragande orsak till att lustgasutsläppen ökar. N2O kan dock omvandlas till kvävgas, N2. Denna process utförs bland annat av mikrobsamhällen i jordar och havsbottnar, och är den huvudsakliga kvävesänkan i havet.

I en process som kallas denitrifikation reduceras nitrat och nitrit i en serie reaktioner till kvävgas och återgår till atmosfären. Kvävegasen kan också bildas från ammoniak under så kallad anammox. Även om denitrifiering vanligtvis är den viktigaste processen för avlägsnandet av kväve är anammox stundtals lika tongivande. Båda dessa processer drivs av mikroorganismer, och båda kräver nästan helt syrefri miljö för att äga rum.

Syrekänsliga processer
Mikroorganismerna bakom denitrifieringsprocessen kan grovt indelas i två grupper:

  1. de som har de genetiska förutsättningarna för hela nedbrytningen från nitrat till kvävgas
  2. de som endast kan utföra det sista steget, från dikväveoxid till kvävgas.

Den sista gruppen har lyfts fram som särskilt viktiga reglerare av dikväveoxidnivåerna i atmosfären. Båda grupperna är känsliga för syre och behöver en anaerob miljö för att effektivt bryta ner kväveföreningar. Havet är dock en ombytlig plats, och syrenivåerna kring bottnarna fluktuerar beroende på både biologiska och klimatologiska omständigheter.

Det är därför troligt att lokala bottensediments förmåga att verka som kvävesänka och N2O-reglerare varierar med dessa fluktuationer. Om detta handlar en studie från institutionen för skoglig mykologi och växtpatologi vid Sveriges lantbruksuniversitet.

Doktorand Lea Wittorf är en av studiens upphovspersoner.

– Havet är en viktig lustgasproducent, och kustnära vatten med stor avrinning från jordbruket producerar nog mer än det öppna havet. Men hur mycket denitrifierande bakterier påverkar produktionen vet vi inte, säger hon.

– Vi vet i allmänhet inte särskilt mycket om lustgasreduktion i några ekosystem. I den här studien ville vi därför förstå hur olika mönster av syresättning av havsvattnet påverkar de denitrifierande mikrobsamhällena.

Lea Wittorf inkuberade bottensediment i olika vattenmiljöer; kontinuerligt syresatt, kontinuerligt anaerobt med en blandning av koldioxid och kvävgas istället för luft, och i femdagarscykler växelvis syresatt eller anaerobt. Detta pågick i 137 dagar.

– Vår hypotes var att vattnet med de oscillerande syrenivåerna borde främja denitrifieringen i sedimente. Eftersom denitrifikationen inte kan äga rum under i närvaro av syre i någon större omfattning, samtidigt som den kräver tillgång på nitrat och nitrit, vilka i sig inte bildas i anaerob miljö. Därför ser vi ofta att denitrifikationsprocessen med tiden avstannar i helt anaeroba miljöer, säger Lea Wittorf.

Växlande syresättning gynnar denitrifikation
Forskarnas genomförde DNA-analyser på sedimentproverna för att studera mikrobsamhällets genetiska förutsättning för kvävenedbrytning, och fann att oavsett syresättning var resurserna för denitrifiering signifikant större än för anammox, vilket tyder på att detta är den dominerande kvävecirkulationsvägen i proverna.

– Men vi såg också att mikrobsamhället påverkades olika av respektive syrebehandling. Oscillerande syrenivåer hade en märkbart gynnsam effekt på denitrifierande mikrober. Bland dessa kunde vi se att de med förmåga till hela nedbrytningen från nitrat till kvävgas