Forskarna vid Uppsala universitet har undersökt halsbandsflugsnappare på Öland. Genom att mäta hur syreförbrukningen förändrades hos fågelungar som fick lyssna på sånginspelningar från den egna och från andra arter vid olika stadier har forskarna kunnat kartlägga vid vilken ålder som ungarna dels uppfattar fågelsång över huvud taget, dels när de kan urskilja sin egen arts läte.

Eftersom hjärnaktivitet kräver mycket syre tolkade forskarna en ökad syreförbrukning som en ökad hjärnaktivitet. Därför kunde man undersöka om fåglarna uppfattade och särskilde mellan olika typer av fågelsång redan innan det går att mäta beteende svar på sång.

Sjunga rätt viktigt för fortplantningen
Mätningarna gjordes på embryon i ägg, och på fågelungar när de var 4, 7, 9 och 12 dagar gamla. Studien visade att fåglar vid sju dagars ålder kunde uppfatta fågelsång. Redan två dagar senare kunde de urskilja just sin egen arts läte.

Att sånginlärningen blir korrekt är viktigt för flera fågelarter. Om hanar lär sig sjunga ”fel” sång eller om honor utvecklar en preferens för ”fel” sång – kan det bli missförstånd och parningar mellan individer som tillhör olika arter.

Den närbesläktade svartvita flugsnapparen lär sig ibland sjunga som halsbandsflugsnappare i områden där båda arterna förekommer. Då ökar risken att sådana ”felsjungande” svartvita flugsnappare attraherar en hona av fel art. Om de parar sig får de så kallade hybridungar. När de blir vuxna får hybridhanarna problem med fortplantningen och hybridhonorna blir helt sterila.

Studien är publicerad i den vetenskapliga tidskriften Biology Letters: Song discrimination by nestling collared flycatchers during early development.

Kontakt: Eryn McFarlane, institutionen för ekologi och genetik vid Uppsala universitet eryn.mcfarlane@ebc.uu.se, tel 076-408 49 85

Läs mer

Delar av den svenska landsbygden kännetecknas idag av utflyttning och en allt större andel äldre i befolkningen. En viktig orsak till detta är att unga som flyttar för att utbilda sig inte återvänder till hemorten efter studietiden.

I den nya studien från AgriFood Economics Centre undersöks om den regionala högskoleexpansionen har fått fler att stanna kvar på landsbygden.

Högre utbildning var tidigare koncentrerad till ett antal orter i landet vilket gjorde att unga människor i många fall var tvungna att flytta från landsbygden för att kunna studera. Under 1990-talet utökades studieplatserna på de regionala högskolorna för att göra högre utbildning mer tillgänglig.

Minskade avstånd till högre utbildning
– Den regionala högskoleexpansionen har minskat avståndet till den närmaste högskolan för många på landsbygden, säger Ida Lovén, nationalekonom på Ekonomihögskolan i Lund och en av forskarna bakom studien. Frågan är om ökad närhet har gjort att fler väljer att bo kvar på landsbygden efter avslutade studier.

Generellt sett är högutbildade mer rörliga än de som endast har gymnasieutbildning. Högre utbildning ökar sannolikheten att flytta. Hur långt bort högskolan ligger påverkar dock benägenheten att flytta.

– Vi visar att de som studerar på en högskola som ligger nära hemkommunen har större sannolikhet att bo i sin hemkommun senare i livet än de som studerar längre bort, förklarar medförfattaren Martin Nordin, docent i nationalekonomi. Sannolikheten att flytta från hemkommunen ökar med 26 procent för dem som läst vid en högskola som ligger långt från hemkommunen, men ökningen är endast hälften så stor, 13 procent, för dem som istället läst vid sin närmaste högskola.

Mest män lämnar landsbygden
Studien visar även att det finns skillnader mellan män och kvinnor. Bland de högutbildade är det främst män som lämnar landsbygden.

– Resultatet är något överraskande eftersom kvinnor generellt sett är mer rörliga än män. Att högutbildade beter sig annorlunda kan delvis bero på att män och kvinnor väljer olika typer av utbildningar, säger Ida Lovén.

– Kvinnor utbildar sig oftare inom yrken som efterfrågas lokalt och som kräver högre utbildning, som till exempel lärare och sjuksköterska, vilket gör det lättare att stanna kvar efter utbildningen.

Går det att minska utflyttningen från landsbygden genom fortsatt satsning på regionala högskolor?

– Om fler studenter väljer en lokal högskola istället för ett stort universitet kan utflyttningen av högutbildade bromsas. Då krävs att de regionala högskolorna håller hög kvalitet och är attraktiva för studenterna, fastslår Martin Nordin.

Studien har utförts på uppdrag av den Parlamentariska landsbygdskommittén.

Kontakt:
Ida Lovén 046 -222 07 98 eller 070-217 21 64
Martin Nordin 046 -222 07 90 eller 070-955 80