Sällsynt metall siktad vid skållhet planet

Posted on by

Glödande exoplanet i rymden

Universums varmaste exoplanet har en temperatur på svindlande 4000 grader. Forskare har nu lyckats undersöka atmosfären runt den superheta himlakroppen – och hittat den ovanliga jordartsmetallen tertium.

Universums varmaste exoplanet heter Kelt-9 b. Den kretsar kring sin avlägsna stjärna cirka 670 ljusår från jorden.

Himlakroppen, med en medeltemperatur på 4 000 grader, har sedan den upptäcktes 2016 fångat världens astronomers intresse.

Nu har en forskargrupp gjort nya upptäckter kring den skållheta särlingens atmosfär.

– Vi har utvecklat en ny metod som gör det möjligt att få fram mer detaljerad information. Med hjälp av den har vi upptäckt sju grundämnen, bland annat det sällsynta ämnet terbium som aldrig tidigare påträffats i någon exoplanets atmosfär, säger forskaren Nicholas Borsato vid Lunds universitet.

”Lite av en sensation”

Terbium är en sällsynt jordartsmetall som tillhör de så kallade lantanoiderna.

– Att vi hittar terbium i en exoplanets atmosfär är lite av en sensation, säger Nicholas Borsato.

Terbium – en svensk upptäckt

Terbium upptäcktes 1843 av den svenske kemisten Carl Gustaf Mosander i Ytterby gruva i Stockholms skärgård. Ämnet är mycket ovanligt i naturen. 99 procent av världens terbiumproduktion sker idag i gruvdistriktet Bayan Obo i Mongoliet.

De flesta exoplaneter upptäcks genom att astronomer gör mätningar av hur starkt stjärnor lyser. När en exoplanet passerar framför sin stjärna minskar nämligen dess ljusstyrka.

Tack vare den nya avancerade mätmetoden har forskarna i Lund lyckats filtrera bort de dominerande signalerna i atmosfären runt Kelt-9 b. Det här ökar möjligheterna att även få mer kunskap om andra exoplaneters atmosfärer.

– Att lära oss mer om de tyngre grundämnena hjälper oss bland annat att bestämma exoplaneternas ålder och hur de har bildats, säger Nicholas Borsato.

Ledtrådar till liv i rymden

Exoplaneter, eller extrasolära planeter, är planeter som befinner sig i andra solsystem än vårt eget. De väcker ofta frågor om eventuellt liv på andra platser i universum.

– Att upptäcka tunga grundämnen i atmosfären av ultraheta exoplaneter är ytterligare ett steg för att lära sig hur man avgör de här planeternas beboelighet. Ju bättre vi lär känna dessa planeter desto större chans har vi att i framtiden hitta jorden 2, säger Nicholas Borsato.

Det här är exoplaneter

Exoplaneter, eller extrasolära planeter, finns i andra solsystem. Den första bekräftade upptäckten gjordes 1992. Det var en exoplanet som kretsade runt en neutronstjärna. Tre år senare upptäcktes den första exoplaneten med en solliknande stjärna. Sedan dess har över 5 000 exoplaneter registrerats.

Studien är ett samarbete mellan Lunds universitet, University of Tokyo, University of Bern och Ludwig-Maximilians-Universität i München.

Vetenskaplig studie:

The Mantis Network III: Expanding the limits of chemical searches within ultra hot-Jupiters. New detections of Ca I, V I, Ti I, Cr I, Ni I, Sr II, Ba II, and Tb II in KELT-9 b, Astronomy & Astrophysics.

Kontakt:

Nicholas Borsato, doktorand i astrofysik, fysiska institutionen vid Lunds universitet, nicholas.borsato@fysik.lu.se

Inlägget Sällsynt metall siktad vid skållhet planet dök först upp på forskning.se.

Läs mer

Kvinnors självmordsrisk ökar vid årsdagen för förälders bortgång

Posted on by

Två unga kvinnor håller om en tredje, alla vända mot kameran, inomhus.

Kvinnor som har förlorat en förälder löper ökad risk att ta livet av sig runt årsdagen av förälderns bortgång. Något liknande mönster för män tycks inte finnas. Det framgår av forskning från Stockholms universitet.

Forskningsstudien, som bygger på registerdata, omfattar samtliga svenskar i åldern 18–65 år som förlorat en förälder någon gång under åren 1990 till 2016.

Kvinnor tycks löpa högre risk

Enligt studien löper kvinnor upp till 67 procent högre risk att begå självmord vid årsdagen för en förälders bortgång och ett par dagar därefter, jämfört med när de inte upplever årsdagen. Särskilt hög risk observerades hos kvinnor som förlorat sin mor.

– De här resultaten visar tydligt hur viktigt det är med forskning som undersöker effekterna av sorgen efter en förälders död som upplevs i vuxen ålder, ett ämne som inte har studerats i någon större utsträckning, säger Alessandra Grotta, forskare på Institutionen för folkhälsovetenskap vid Stockholms universitet.

Däremot tycks kvinnor i åldern 35–49 år inte vara i riskzonen på samma sätt – där fann forskarna inte några årsdagsreaktioner. Studien visar vidare att ogifta kvinnor tenderar att vara mer sårbara vid årsdagen än gifta kvinnor.

Bra för vården att känna till

Alessandra Grotta menar att forskningsresultaten pekar på att hälso- och sjukvårdspersonal bör bli medvetna om årsdagar av föräldrars död som potentiella utlösningsfaktorer för psykiska problem och risk för självmord. Detta för att kunna hänvisa patienter till riktat stöd i rätt tid.

– Mer utbredd kunskap om årsdagsreaktioner kan gynna inte bara sörjande människor, utan även släktingar och vänner, som då snabbare kan upptäcka tecken på psykisk ohälsa, säger Alessandra Grotta.

Annorlunda hos män

I motsats till kvinnor tycks män ha en försvagad självmordsrisk runt en årsdag, enligt forskningen.

– Det är samma resultat som vår forskargrupp tidigare observerat när vi har undersökt dödligheten kring årsdagen av ett barns död. Medan en ökad risk för dödsfall observerades bland mödrar visade fäder en minskad risk, säger Alessandra Grotta.

Hon tillägger att självmord är en sällsynt och mångfacetterad händelse.

– Därför kan framtida studier behövas för att replikera våra resultat. Vår framtida forskning om dödsfall kommer också att fortsätta undersöka de omständigheter och faktorer som påverkar mental hälsa efter en närståendes död.

Hjälp vid självmordstankar

Föreningen Mind har en samtalslinje för den som går i självmordstankar eller oroar sig för någon annan. Numret är 901 01.

På 1177 kan du hitta telefonnummer till fler stödlinjer, klicka här. Vissa går det även att mejla och chatta med.

Är det akut, ring 112. Genom dem kan du också få tag på jourhavande präst.

Du kan också ringa 1177 för att få vägledning.

Vetenskaplig artikel:

Suicide Around the Anniversary of a Parent’s Death in Sweden, Jama Network Open.

Inlägget Kvinnors självmordsrisk ökar vid årsdagen för förälders bortgång dök först upp på forskning.se.

Läs mer

Posted in BMI

Ny metod ledde till upptäckt av massiv planet

Posted on by

Lika stor som Jupiter, men mycket tyngre. Forskare har upptäckt en ny exoplanet genom att kombinera två olika metoder.

Planeter kring andra stjärnor kan upptäckas med flera olika metoder, som alla ger lite olika typ av information. En upptäckt med en enskild metod ger ibland begränsad information om planetens egenskaper. Men en grupp forskare, bland annat från Stockholms universitet, har nu utvecklat ett nytt sätt att kombinera två olika upptäcktsmetoder.

Det har lett till upptäckten av en ny massiv planet som fått namnet HIP 77990 b. Planeten är ungefär lika stor som Jupiter, men sexton gånger tyngre. Den kretsar kring en stjärna som är nästan dubbelt så massiv som solen.

Teleskop hjälpte forskarna

Genom att analysera data från ESA-teleskopet Gaia och jämföra med tidigare data från det pensionerade Hipparcos-teleskopet upptäckte forskarna små förskjutningar i rörelsemönstret hos stjärnan HIP 99770. Sådana förskjutningar kan orsakas av en tung planet som rör sig i en bana kring stjärnan.

Den nyupptäckta planeten är lika stor som Jupiter, som ses på bilden, men mycket tyngre.

Lyckades ta direkta bilder

Att använda stjärnors rörelsemönster för att upptäcka planeter kallas astrometri. Med hjälp av den astrometriska upptäckten av en möjlig planet kring stjärnan HIP 99770, kunde forskarna använda sig av en teknik som kallas extrem adaptiv optik.

Här använde forskarna ett instrument vid Subaru-teleskopet på Hawaii för att försöka ta direkta bilder av exoplaneten. Experimentet lyckades och upptäckten av den massiva planeten kunde därmed bekräftas.

– Upptäckten av HIP 79900 b är viktig eftersom kombinationen av astrometri och extrem adaptiv optik ger möjlighet att bestämma ett bredare spektrum av egenskaper än vad som annars är möjligt i dagsläget, som till exempel planetens massa, interna energi, och atmosfärssammansättning, säger Markus Janson, professor vid institutionen för astronomi vid Stockholms universitet.

Fakta om exoplaneter

En exoplanet, eller extrasolär planet, befinner sig utanför solsystemet i omloppsbana runt en annan stjärna. Den första upptäckten av en exoplanet gjordes 1995.

De flesta exoplaneter har upptäckts genom indirekta metoder, till exempel genom stjärnans rörelsemönster, så kallad astrometri. Med hjälp av teleskop med förbättrad upplösning, så kallad adaptiv optik, är det möjligt att direkt observera stora planeter som ligger långt från sina stjärnor. Genom att kombinera metoderna astrometri och adaptiv optik har forskarna nu upptäckt den massiva planeten HIP 79900 b.

Kan öka förståelsen av planeters egenskaper

Forskarna hoppas nu att kombinationen ska leda till att fler planeter kan upptäckas.

– Eftersom Gaia-teleskopet studerar omkring en miljard stjärnor i detalj med astrometri, hoppas vi att samma strategi som hjälpte till att upptäcka HIP 99770 b skulle kunna användas för att upptäcka ett mycket större antal planeter i framtiden. Det kan bidra till stora förbättringar i förståelsen kring planeters grundläggande egenskaper, säger Markus Janson.

Artikeln är ursprungligen publicerad på Stockholms universitets webbplats

Studie:

Direct imaging and astrometric detection of a gas giant planet orbiting an accelerating star, Science.

Inlägget Ny metod ledde till upptäckt av massiv planet dök först upp på forskning.se.

Läs mer

Sockermolekyl i blodet kan förutse alzheimer

Posted on by

Förändrade nivåer av glykaner, eller sockermolekyler, i blodet kan visa risken för Alzheimers sjukdom tio år i förväg. Upptäckten av biomarkören kan underlätta screening för tidig diagnos.

Vid Alzheimers sjukdom förtvinar nervcellerna i hjärnan. Det beror på en onormal ansamling av proteinerna beta-amyloid och tau.

Forskning om läkemedel mot alzheimer visar att behandling bör inledas tidigt i sjukdomsförloppet, innan för stor del av hjärnans nervceller har dött.

Men för att kunna ställa en tidig diagnos och starta en behandling krävs säkra och kostnadseffektiva screeningmetoder. Här anses markörer i blod vara bättre eftersom provtagning av ryggvätska är mer riskfyllt och hjärnavbildning dyrare jämfört med blodprov.

Sockermolekyl har samband med tau-protein

Nu har forskare vid Karolinska institutet upptäckt att en sockermolekyl i blodet har ett samband med nivån av tau-protein, som har en nyckelroll i utvecklingen av den svåra demenssjukdomen.

– Betydelsen av glykaner, en typ av strukturer bestående av sockermolekyler, är ett relativt outforskat fält inom demensforskningen. I studien visar vi att glykannivåerna i blod är förändrade tidigt i sjukdomen. Det skulle kunna innebära att vi kan förutsäga framtida risk för Alzheimers sjukdom med endast blodprov och minnestest, säger forskaren Robin Zhou vid Karolinska institutet.

Forskargruppen har tidigare visat att det finns ett samband mellan tau-protein och glykannivåer* hos personer med Alzheimers sjukdom, men dessa analyser har gjorts på ryggvätska.

*Glykaner är sockermolekyler som finns på ytan av proteiner, kroppens byggstenar. Glykaner visar var i kroppen proteinet ska finnas och hur det ska fungera. Forskarna vid Karolinska institutet har visat att nivån av vissa glykaner, närmare bestämt N-acetylglukosamin med en viss placering på N-glykaner, kan användas för att förutse risken att insjukna i Alzheimers sjukdom.

80 procent säkerhet

Genom att mäta nivåer i blodet upptäckte forskarna att personer med matchande nivåer av glykaner och tau har drygt två gånger ökad risk för demens av alzheimertyp.

Enligt forskarna öppnar studien för enkel screening som med hög träffsäkerhet kan förutse insjuknande.

– Vi visar också att det med en enkel statistisk modell som tar hänsyn till glykan- och taunivåer i blod, förekomst av riskgenen APOE4 samt ett minnestest är möjligt att förutsäga Alzheimers sjukdom med över 80 procents säkerhet nästan ett årtionde innan symtom som minnesförlust visar sig, säger forskaren Sophia Schedin Weiss vid Karolinska institutet.

Forskarna hoppas kunna se framtida risk för Alzheimers sjukdom enbart med hjälp av blodprov och minnestest.

Biomarkörer ska utvärderas

Forskarna fortsätter nu att analysera blodprover från deltagare i studien, men också deltagare från andra studier kring åldrande i Sverige och andra länder.

– Vi samarbetar med forskare inom primärvården i Sverige för att utvärdera olika biomarkörer för demens på vårdcentraler. Vi hoppas att glykaner i blod kommer att visa sig vara ett värdefullt komplement till nuvarande metoder för att screena människor för Alzheimers sjukdom och upptäcka sjukdomen tidigare i förloppet, säger forskaren Sophia Schedin Weiss vid Karolinska institutet.

Så gjordes studien

Resultaten bygger på studien Swedish National study on Aging and Care in Kungsholmen (SNAC-K) där drygt 230 deltagare ingick. Proverna samlades in mellan 2001 och 2004 och följdes upp regelbundet med avseende på bland annat minnesförmåga och förekomst av demens. Uppföljningarna gjordes vart tredje och sjätte år och pågick i upp till 17 år.

Läs mer: Blodprov som avslöjar Alzheimers sjukdom inom räckhåll

Läs mer: Blodprov spårar nervskador vid alzheimer

Visst går det att äta klimatsmart i påsk – här är matforskarens bästa tips

Posted on by

Bord med två händer och påskpyssel i form av bland annat ägg.

En del av påskmaten är problematisk ur hållbarhetssynpunkt. Men bra alternativ finns. Här är matfilosofen och forskaren Henrik Lagerlunds bästa tips på hållbar påskmat.

Alla kära mattraditioner i Sverige, vare sig det handlar om jul, påsk eller midsommar, går stick i stäv med vad som är hållbart ur ett klimatperspektiv. Det konstaterar forskaren Henrik Lagerlund vid Stockholms universitet.

Mycket fisk och kött

– På påskbordet har vi traditionellt mycket fisk och kött. Det är precis emot vad forskningen säger att vi skall äta för att vara klimatsmarta.

Påsken är ohållbar ur flera aspekter, fortsätter Henrik Lagerlund.

– Naturligtvis bidrar djur och den industri som producerar kött till stora utsläpp av koldioxid till atmosfären. Men det vi specifikt äter till påsk, framför allt sill, strömming och lax, är även de ytterst problematiska.

Henrik Lagerlund listar påskmaten ur hållbarhetssynpunkt:

  • Sillen och strömmingen fiskas i Östersjön och är nästan utfiskad. Delvis beror det på att de också fiskas för att bli mat till odlad fisk.
  • Mycket av den lax vi äter idag är odlad och kommer från Norge. Den matas med pellets av fiskolja eller fiskmjöl som kommer från vilt fiskad fisk, bland annat från Östersjön. En del odlad fisk matas med växtprotein, men det är nästan omöjligt att veta hur det ser ut på den fiskodling som en specifik lax kommer ifrån.
  • Äter man lamm till påsk kommer lammet oftast från Nya Zeeland och har då rest runt halva jorden innan den kommer till påskbordet, men det finns naturligtvis också svenskproducerat lammkött.
  • Enorma mängder ägg äts under påsken. Produktionen av dem kan vara bättre eller sämre, beroende på vilka ägg som köps i butiken. Ekologiska ägg har producerats under bättre förhållanden än andra ägg, men bäst är naturligtvis ägg från bondgårdar som låter sina höns gå fria. Dessa är inte alltid lätta att få tag på.
  • Ytterligare en problematisk aspekt är allt godis vi äter. Det är ohållbart ur en hälsoaspekt att ge enorma påskägg till barnen. Sockret är en hälsofara. Vi brukade främst tala om problem med tänderna, men idag är fetma ett mycket större problem och det syns redan på barn. Jag har länge förespråkat en skatt på socker som många av våra grannländer har.

– Själv äter jag inte kött eller fisk, även om det händer, säger Henrik Lagerlund, som betecknar sig som en ”filosofisk foodie”, en filosofisk matentusiast.

Skärbräda, bitar av vitlök, tomat och avocado på skärbrädan samt på bordet under.

Bild: Marshal Quast, Unsplash.

Alternativ finns

Han menar att det finns fantastiska förslag på hur en alternativ och klimatsmart påskmiddag skulle kunna se ut.

– Sök runt lite på nätet. Att leva hållbart är inte bara att välja bort saker utan att välja någonting nytt och annorlunda. Något som vi inte skall vara rädda för. Många tycker kanske att jag ställer höga krav på oss, men det är absolut något vi måste vara medvetna om och som kommer att bli en del av hur vi lever i framtiden.

vegetarisk mat på bord.

Henrik Lagerlunds tre tips för en hållbar påsk

  • Titta på hur vegetarisk påskmat kan se ut. Det behöver inte betyda att allt kött försvinner, men kanske att endast en rätt består av kött, eller fisk.
  • Var också noga med var maten kommer ifrån. Det är absolut bäst om vi kan äta i enlighet med årstiden eller äta lokalt producerad mat. Det är inte alltid så lätt i Sverige om man inte är mycket välorganiserad och kan lägga in eller lagra mat för vintern.
  • Matsvinn är också ett stort problem, framför allt hushållens matsvinn. Köp varor med kort datum från svinnhyllan i butiken. Det blir också billigare.

Källa: Stockholms universitet

Hur påverkar stigande matpriser möjligheten att vara hållbar?

– Det kan tyckas absurt, men kriser kan ge en möjlighet till nya val. Det innebär naturligtvis att vi måste ha vägledning och ges möjlighet att göra de rätta valen när vi förändrar våra inköp och matval. En filosofisk foodie eftersträvar i sitt tänkande just detta. Ett rationellt övervägande av skälen för våra val. Det kan bli en viktig faktor i dessa tider och vi kan ledas in på rätt väg vad gäller mat.

”Oerhört problematiskt matsystem”

Men allt handlar självklart inte bara om individens val, fortsätter Henrik Lagerlund. Staten och politiker kan styra mer om de vill, på flera olika sätt.

– Vi har ett oerhört problematiskt matsystem i Sverige, där några få intressenter i stort sett har monopol på matdistribution och försäljning. Det går att styra priserna mer från regeringens sida och beskatta varor som är ohållbara och onyttiga. Man skulle också kunna öka konkurrensen inom matsystemet och underlätta för producenter att själva sälja sin mat direkt till konsumenterna.

Känsligt med kritik

Maten är på många sätt knuten till hur vi ser på oss själva. Att kritisera någons matval kan upplevas som synonymt med att kritisera den personen. Det tas ofta personligt, säger Henrik Lagerlund.

– Vi förknippar också länder med dess matkultur och uppfattningar, som att England har en dålig matkultur medan Italien har en bra sådan. Men det är viktigt att komma ihåg att dessa traditioner inte är nödvändiga utan kulturella konventioner, som över tid har ätit sig fast i vårt medvetande. De går att ändra på. Vi kan skapa nya traditioner som överensstämmer med forskning och ett hållbart framtida samhälle.

Hur skulle en värld full av filosofiska foodies se ut?

– Om vi alla blev filosofiska foodies skulle matsystemet se helt annorlunda ut och vi skulle äta helt annorlunda än vi gör idag, men det kommer naturligtvis inte att ske. Det viktiga med att vara en filosofisk foodie är att jag som individ åtminstone tar mitt ansvar och lever i enlighet med vad jag anser vara filosofiskt välgrundat.

Kontakt:

Henrik Lagerlund, professor i filosofins historia, Stockholms universitet
henrik.lagerlund@philosophy.su.se

Denna artikel publicerades ursprungligen på Stockholms universitets webbplats.

Inlägget Visst går det att äta klimatsmart i påsk – här är matforskarens bästa tips dök först upp på forskning.se.

Läs mer