Forskarna som siktar mot Hollywood

Posted on by

Verktyget är så lovande att Simon Alexanderson och Mirko Lempert har blivit inbjudna som experter till filmfestivalen i Berlin denna vecka för att presentera sitt arbete för filmbranschen.

Inom filmindustrin används idag bildmanus, eller storyboard på engelska, för att visa hur en film ska skapas och se ut innan kamerorna börjar rulla. Bildmanus är alltså ett verktyg som gör att filmteamet bättre ska kunna förstå och kommunicera runt arbetet. Att använda sig av bildmanus är dock inte alltid supereffektivt, speciellt inte för komplexa scener med många effekter.

Forskningsprojektet har gått ut på att utveckla och testa snabba och intuitiva sätt att så att säga previsualisera filmer med hjälp av motion capture- och dataspelsteknik i form av spelmotorn Unity.

Billigare göra förlaga virtuellt
– Verktyget, som hittills gått under namnet Interactive Previs, kan användas för att utforska så väl ett visuellt bildspråk som att kommunicera den vision man har, berättar Simon Alexanderson, forskarstuderande på avdelningen för tal, musik och hörsel vid KTH.

Idéen kommer från att storfilmsproduktioner med stora budgetar i Hollywood producerat visuella animerade förlagor av filmer före inspelning. Eftersom det inte finns så många storfilmer med enorm budget i Norden har Simon Alexanderson och Mirko Lempert i stället utvecklat ett sätt att göra en animerad förlaga av en film

De flesta barn som misshandlas vågar aldrig berätta

Posted on by

– Många upplevde att de inte fått tillräckligt med stöd när de berättat om misshandeln. Flera barn beskrev att de saknat ett barnperspektiv hos professionella som till exempel inom socialtjänsten, säger Carolina Jernbro, forskaren bakom studien och avhandlingen ”Barnmisshandel ur barns och ungas perspektiv: Omfattning, hälsa, avslöjande och stöd”.

– Några barn i studien hade ändå goda erfarenheter av elevhälsan och ansåg att den var särskilt viktig för upptäckt och stöd,

Psykosomatiska symtom
Avhandlingens syfte var att undersöka barnmisshandel ur barns och ungas perspektiv med fokus på omfattning, hälsa, avslöjande och stöd. Den bygger på fyra delstudier som baseras på nationella kartläggningar av barnmisshandel. Definitioner av barnmisshandel inkluderar oftast fyra misshandelstyper; fysisk, psykisk, sexuell och försummelse.

De barn som bevittnat våld mellan vuxna i familjen eller utsatts för emotionell försummelse var särskilt utsatta för andra typer av misshandel. Barnmisshandel var starkt associerat med psykosomatiska symtom och försämrad livskvalitet.

– Livskvaliteten minskade med ökande antal misshandelstyper och sannolikheten att ha psykosomatiska besvär, framförallt tre eller fler, var störst bland de som rapporterat både fysisk misshandel och att de bevittnat våld mellan vuxna i familjen.

Få barn avslöjar misshandeln själva
Unga personer som blivit utsatta för misshandel som barn beskrev psykiska konsekvenser såsom smärtsamma minnen, låg självkänsla och depression. Den psykiska misshandeln uttrycktes som särskilt svår och ouppmärksammad. De som utsatts för sexuella övergrepp uttryckte känslor av skam och skuld.

I Sverige blir cirka 20 procent misshandlade någon gång och drygt 5 procent blir allvarligt misshandlade. Resultaten har visat att få barn avslöjar misshandeln till professionella, vilket ställer höga krav på att vuxna runt barnet upptäcker barnmisshandeln.

– Personal inom förskola, barnhälsovård, skola och elevhälsa behöver därför ökad kunskap om riskfaktorer och tidiga tecken på barnmisshandel. Även barnperspektivet bör beaktas i större utsträckning av professionella, säger Carolina Jernbro.

Avhandling: Barnmisshandel ur barns och ungas perspektiv: Omfattning, hälsa, avslöjande och stöd

För mera information: Carolina Jernbro, adjunkt i folkhälsovetenskap, tel 054 700 2503 eller 0703 304 289

Posted in BMI

Historiskt värmerekord i Europa under 2000-talet

Posted on by

En rekonstruktion av sommartemperaturen i Europa under mer än 2000 år har just publicerats av 45 forskare från 13 länder i tidskriften Environmental Research Letters. Rekonstruktionen visar varma somrar från tiden kring Kristi födelse fram till 200-talet, följda av över lag kallare somrar från 300-talet till 600-talet. Varma somrar dominerade under vikingatiden och medeltiden innan generellt kallare somrar följde under Lilla istiden från 1300-talet till 1800-talet. En betydande uppvärmning ägde rum cirka 1920–1950 och återigen sedan slutet på 1980-talet. Rekonstruktionen bygger på data från trädringsserier och historiska dokument och återger mycket troget de temperaturer som uppmätts meteorologiskt i Europa sedan 1700-talet.

– Sommartemperaturerna i Centraleuropa och i Medelhavsområdet har varit exceptionellt höga de senaste 20 åren. Däremot var temperaturerna lika höga i Skandinavien under romartiden och vikingatiden. Det är inte så förvånande att konsekvenser av växthuseffekten syns först i Sydeuropa eftersom den naturliga variabiliteten i klimatet är mycket mindre där än här uppe i Norden, säger Fredrik Charpentier Ljungqvist, Historiska institutionen och Bolincentret för klimatforskning, Stockholms universitet, en av forskarna bakom studien.

Underskattar framtida klimatförändringar
Undersökningen visar att de naturliga variationerna i sommartemperaturen i Europa har varit större än man tidigare trott och större än vad klimatmodeller visar. Det kan innebära att dagens klimatmodeller också underskattar framtida klimatförändringar och ökningar av värmeböljor. Stora vulkanutbrott, som kyler ned klimatet, och variationer i mängden energi från solen kan förklara en del av klimatförändringarna förr men inte uppvärmningen sedan 1990-talet.

Studien har koordinerats av professor Jürg Luterbacher från universitetet i Giessen, Tyskland:

– Vi har nu en detaljerad bild av hur sommartemperaturen har varierat i mer än 2000 år. Den kunskapen kan vi använda för att testa de klimatmodeller som används för att förutsäga framtida global uppvärmning.

Om studien:

Fredsförhandlingar med religiösa fundamentalister – går det?

Posted on by

Det är Isak Svensson, professor i freds- och konfliktforskning vid Uppsala Universitet,som leder gruppen av freds- och konfliktforskare, statsvetare, islamologer och religionsvetare som ska arbeta i fem år. Projektet heter ”Fredlig lösning av jihadistkonflikter? Religion, inbördeskrig och utsikter för fred”.

Isak Svensson menar att det funnits en ovilja bland freds- och konfliktforskare att ta i frågan om religion. Man har dels utgått från att konflikterna inte alls handlar om religion utan om helt andra saker. Dels har man varit orolig att bli kallad islamofob.När säkerhets- och terrorismforskare analyserar jihadism så är syftet snarare att bekämpa den än att få jihadisterna till förhandlingsbordet. För Isak Svensson är därför forskningsprojektet avgörande för freds- och konfliktforskningens framtid.

Ofta religiösa motiv bakom krig
Tre av fyra inbördeskrig med mer än 1000 döda har religiösa motiv. Om vi då inte har ett svar på hur dessa konflikter ska lösas kan vi börja ifrågasättas som forskningsfält, säger Isak Svensson.

Isak Svensson understryker att hans forskning inte pekar ut islam som konfliktkälla.

– Det gör vi inte. Vi ska jämföra islamiskt färgade konflikter med andra och leta efter likheter och skillnader.

Vad krävs då för att få till en fredsuppgörelse med militanta jihadister?

– Det vet vi inte än. Men vi ska undersöka varför dessa konflikter tycks svårlösliga och under vilka omständigheter det kan vara möjligt att lösa dem. Vi ska göra det med de teorier som finns tillgängliga, säger Isak Svensson.

Isak Svensson och hans forskargrupp ska ta bruk av gängse teorier kring konfliktlösning som utvecklats sedan kalla kriget, men som inte testats på just konflikter av religiös karaktär. Ett exempel är teorin om det mogna ögonblicket. Den stund då parterna är mogna för fredssamtal. Det inträffar ofta när de militära framstegen uteblir. När kriget börjar kosta för mycket. Då blir medling intressant.

Finns det ett sådant moget ögonblick för jihadister? Är de alls känsliga för konfliktens kostnader? Eller gör internationalisering av konflikterna att de hela tiden tillförs medel utifrån?

Andra orsaker i grunden
Själv är Isak Svensson inte säker på att jihadistkonflikter alltid i grunden handlar om religion. Gräver man på ytan kan det uppenbara sig materiella, politiska, egoistiska intressen, menar han. Men när konflikterna väl i klätts religiös språkdräkt tycks de svårare att lösa.

– Vi behöver spjälka upp de religiöst definierade konflikterna och se vad det egentligen är som händer och som driver på striderna, säger han.Vad är då att betrakta som framsteg? Isak Svensson framhåller de små stegen. Även om man inte kommit så långt som till en fredsuppgörelse kan en sonderande fredstrevare vara en framgång.

Posted in BMI

Så klarar du kylan bäst

Posted on by

− Tar man av sig mössan så försvinner femtio procent av kroppens värme. Det räcker alltså inte att ha en bra värmeisolering på kroppen om man avstår från att värma huvudet, säger Kalev Kuklane, docent i arbetsmiljöteknik på Ergonomi och aerosolteknologi, Designvetenskaper, Lunds Tekniska Högskola.

Just nu håller kylan oss i ett hårt grepp. Men oavsett utetemperaturen brukar forskargruppen i termisk miljö simulera olika klimat i värme- och kylkammaren i klimatlaboratoriet. Där kan man skapa mer dramatiska temperaturförändringar än vi normalt får uppleva i Skåne, allt mellan sextio plusgrader och femtio minusgrader för att undersöka bland annat hälsoeffekter som kan bero på värme eller kyla.

Ett nyligen avslutat forskningsprojekt har jämfört äldre och yngre människors förmåga att behålla kroppens värme. I tre timmar fick försökspersonerna sitta i sina underkläder i värmekammaren medan temperaturen gick ner från 30 till 15 grader. Och fastän försöket utfördes i plusgrader, började kroppen långsamt sitt försvar mot nedkylningen när lufttemperaturen sjönk under 28 grader.

Huttrandet en försvarsmekanism
Det som sker först när lufttemperaturen sjunker är en nedkylning av huden som täcker de centrala kroppsdelarna, och sedan uppstår ett minskat blodflöde till kroppens extremiteter som händerna och fötterna.

− Då minskar kroppens värmeförluster och de inre organen kan behålla en normal temperatur längre. Om nedkylningen fortsätter uppstår muskelspänningar och så småningom börjar man huttra, säger Kalev Kuklane.

Huttrandet är en viktig del av kroppens försvarsmekanismer mot kyla. Även om blodflödet till huden minskar, och man löper risk att få köldskador på framför allt händerna och fötterna, så dämpar huttrandet den allmänna nedkylningen och kroppens inre temperatur hålls stabil längre. I forskningsstudien visade det sig att det tog längre tid för försvarssystemet att sätta igång hos de äldre, vilket ökar risken för nedkylningsskador. Blodtrycket höjdes också mer hos dem än hos de yngre.

− Det värsta är kyla i kombination med blåst. Det är varken bra för blodtrycket eller hjärtat, säger Kalev Kuklane och berättar att om man befinner sig i en miljö där man är kroniskt utsatt för kyla finns det en risk att utveckla hjärtsjukdomar även om man inte tidigare har sådana problem.

Sibiriens luft står stilla
I Skåne har vi inte någon konstant kyla. Vi har mer varierande temperaturer och är ofta inte redo när kylan slår till. Dessutom behöver vi inte få så kraftiga temperatursänkningar för att det ska bli en risksituation; kylan i kombination med blåsten och vätan vi har i Skåne gör kylan extra kännbar och ökar risken för skador. Det finns områden med mycket mer extrema temperaturer som ändå inte upplevs lika nedkylande som här.

− Som i Sibirien. Där får man inte gå till sin arbetsplats om det är under 50 minusgrader. Det låter väldigt kallt, men i Sibirien är luften ofta stillastående och då känns det inte så kallt. Men mycket låga temperaturer kan förstås medföra andra risker, som till exempel skador i andningsvägarna, säger Ka− lev Kuklane.

Lager på lager
Trots att temperaturen inte är så extrem i Skåne så kan vi behöva mer kunskap om hur vi ska hantera kylan. Och förutom mössan på huvudet så finns det andra saker vi kan tänka på just nu när det är så kallt.

− Lager på lager-principen är en devis att leva efter. Gärna med ett underställ i ylle och skor med tjocka sulor så att man inte tappar sin kroppsvärme mot det kalla underlaget, säger Kalev Kuklane.

För mer information, kontakta:
Jessika Sellergren jessika.sellergren@design.lth.se 046-222 85 10

Mer om köldforskning:
Iskalla experiment i IKDC:s klimatlabb

Film från klimatlabbet, Lunds Tekniska Högskola:

Läs mer