– Jag ville se vilket som gav bäst resultat, säger Viveca Olofsson

Hon har studerat behandlingar som sker i grupp, utifrån olika teoretiska grunder. Två av programmen, Comet och De otroliga åren, bygger i korthet på barnens agerande, där föräldrarna ska ignorera dåligt beteende, belöna gott beteende och sätta gränser.

Programmet Connect är baserat på anknytningsteori och handlar om att föräldrarna ska förstå barnens beteende genom att reflektera över sin egen roll, sin egen barndom och sitt sätt att förhålla sig till barnet.

Det fjärde, Cope, har en blandad teoretisk bas med familjen som helhet i fokus.

Många olika program
– En kartläggning från 2010 visar att det i Sverige används 200 olika program för att förebygga problem med mental ohälsa hos barn. Samtidigt finns det väldigt få utvärderingar och nästan ingen svensk forskning om hur programmen fungerar, dessutom ingenting för gruppbaserade föräldrastöd som mäter effekten längre än sex månader efter avslutad behandling, konstaterar Viveca Olofsson.

Med den utgångspunkten valde hon fyra program som nu använts i praktiken av 30 huvudmän. De flesta hade erfarenhet av något av programmen tidigare, men fick nu tillgång till alla fyra. Connect, med sin anknytningsteori, var en nyhet för alla. Effekten mättes efter avslutad behandling, efter ett år och till slut efter två år.

– Programmen som bygger på ändrat föräldrabeteende gav högre direkt effekt. Förklaringen kan ligga i de tekniker som föräldrarna använder direkt. Men skillnaden mot de andra behandlingarna jämnades ut vid mätningarna efter ett år.

Mätta effekter
Viveca Olofsson har mätt effekten hos föräldrarna och hos barnen. Det handlar till exempel om förekomsten av vredesutbrott, brist på koncentration, reta syskon, depression, villighet att förstå och fysiskt våld.

Den 30 enheterna fanns inom barn-och ungdomspsykiatrin, i socialtjänsten och i skolan. Förutom att jämför programmen sinsemellan har Viveca Olofssons också mätt resultaten hos de olika huvudmännen. Det visade sig att de verkar ge likartade effekter.

– Men det är skillnad i förutsättningar. För dem som går hos barn- och ungdomspsykiatrin ligger problem på annan nivå än hos barnen som kommer från skolan.

Icke genomförda program
Viveca Olofsson har också undersökt omständigheterna runt programmen, alla praktiska detaljer, stora som små, som kan vara avgörande för om föräldrarna väljer att delta och om programmen kan genomföras som det var tänkt. En kartläggning i avhandlingen visar att det saknas utvärderingar av hur gruppbaserade behandlingsprogram implementeras

– Det räcker inte med att titta på effekten av själva programmen. För en ensamstående förälder med dålig ekonomi kan utgifter för transporter till mötena eller pengar till barnvakt göra det omöjligt att delta. På behandlingsenheten kan det handla om att det inte finns pengar till barnpassning, eller om arbete på övertid. Då genomförs inte programmen, säger hon.

För mer information kontakta:
Viveca Olofsson, viveca.olofsson@oru.se, 070-697 29 99

Läs mer

Det vanligast förekommande svampinfektionshotet för människor är Candida albicans, en vanligt förekommande svampart som orsakar infektioner i mun och könsorgan.

Svampinfektionen kan förvärras av att kroppens immunförsvar överreagerar, vilket leder till inflammatoriska reaktioner som orsakar hög dödlighet bland riskgrupper.

Ava Hosseinzadeh, doktorand vid Umeå universitet, har upptäckt två nya antiinflammatoriska agenter, en antioxidant och en molekyl, som kan användas för att kontrollera kroppens hyperinflammatoriska reaktioner vid svampinfektion.

Växande hälsoproblem
Svamparten Candida albicans utgör ett växande hälsoproblem för personer med nedsatt immunförsvar. Svamparten har förmågan att växa som antingen en rund eller trådlik form. Den senare formen är mer smittsam och invasiv.

En viktig del av kroppens immunförsvar är neutrofiler, en vanlig sorts vita blodkroppar som utvecklat flera olika strategier för att bekämpa de två olika formerna av svamparten.

Neutrofiler spårar upp och slukar svampcellerna eller utsöndrar en antimikrobiell substans som dödar dem. Dessutom kan neutrofiler svara genom att släppa ut nätliknande fällor som gjorda av DNA-strängar och fyllda med antimikrobiella proteiner.

Fångar och dödar svampceller
Så kallade neutrofila extracellulära fällor (NET) kan fånga och döda svampceller. Men neutrofiler kan också svara genom att okontrollerat släppa ut fällor, vilket skadar kroppsvävnad och är associerat med inflammatoriska sjukdomar såsom systemisk lupus erythematosus (SLE) och åderförkalkning.

– Vi upptäckte två nya antiinflammatoriska agenter som skulle kunna användas för att kontrollera farliga inflammatoriska reaktioner som uppstår i kroppen när neutrofiler okontrollerat släpper ut extracellulära fällor, förklarar Ava Hosseinzadeh, som är doktorand vid Institutionen för molekylärbiologi.

– Dessa kommer troligtvis spela en viktig roll i framtida försök att utveckla behandlingar för inflammatoriska sjukdomar som orsakats av Candida albicans-infektioner. Effektiva behandlingar skulle kunna rädda livet på drabbade människor som av olika anledningar har nedsatta immunförsvar.

Komplexa reaktioner
Komplexiteten i kroppens inflammatoriska reaktioner på Candida albicans har länge varit ett hinder i arbetet med att förstå hur kroppen reagerar på svampinfektionen. Ava Hosseinzadeh, som ingår i Constantin Urbans forskargrupp vid Institutionen för molekylärbiologi, utvecklade en dynamisk metod för att jämföra de runda och trådliknande svampcellerna och noggrant studera inflammatoriska reaktioner orsakade av extracellulära fällor. Metoden ledde till upptäckten av de antiinflammatoriska agenterna.

Avhandling
Modulation of neutrophil extracellular trap formation in health and disease

Fredagen den 15 januari kommer Ava Hosseinzadeh, Institutionen för molekylärbiologi, att försvara sin avhandling med titeln Reglering av extracellulära fällor från neutrofiler i hälsa och sjukdom (Engelsk titel: Modulation of Neutrophil Extracellular Trap Formation in Health and Disease). Opponent: Professor Carol Munro, Institute of Medical Sciences, Foresterhill, Aberdeen, UK. Huvudhandledare: Constantin F Urban. Disputationen äger rum kl 13:00 vid Major Groove, Molekylärbiologi

För mer information kontakta:
Ava Hosseinzadeh, Institutionen för molekylärbiologi, Umeå universitet E-post: ava.hosseinzadeh@umu.se Telefon: 090-785 2297

Läs mer