Självmord kan förhindras med rätt bemötande på nätet

Posted on by

– När man går tillbaka och tittar efteråt visar det sig att en majoritet av alla som tar sina liv har kommunicerat det på det ena eller andra sättet. I en självmordsprocess är det kanske det tydligaste tecknet för andra just att personen berättar om sina självmordstankar och självmordsplaner, säger Michael Westerlund vid Institutionen för mediestudier, Stockholms universitet.

Forskarlaget har undersökt de föreställningar och attityder som förekom i de anonyma användarkommentarerna som publicerades på sajten Flashback före, under och efter självmordet. Nästan hälften av kommentarerna före självmordet uppmuntrade 21-åringen att utföra självmordet, och ett förvånansvärt högt antal kommentarer efter självmordet uttryckte spänning, även om ungefär hälften av kommentarerna betraktade självmordet som tragiskt.

Rätt bemötande kan rädda liv
– Vi vet att hur man bemöts, om man är suicidal, är oerhört viktigt. Och är man inne i en självmordsprocess är man i dagens uppkopplade värld ofta ute på internet och diskuterar det, säger Michael Westerlund vid Institutionen för mediestudier, Stockholms universitet.

Slutsatsen forskarna drar utifrån studien är att det är viktigt att öka uppmärksamheten på självmordssignaler och förståelsen för hur man kan bemöta självmordsbenägna personer i olika nätforum. En åtgärd som föreslås är att rikta utbildningsinsatser till moderatorer på nätforum. En annan åtgärd är att skapa rutiner inom vården för att undersöka vilken typ av webbsajter och forum som självmordsbenägna personer besöker.

Michael Westerlund vid Institutionen för mediestudier, Stockholms universitet har publicerat studien tillsammans med Danuta Wasserman, professor i psykiatri och suicidologi, Karolinska Institutet och Gergö Hadlaczky, Karolinska Institutet.

Läs hela artikeln:
Case study of posts before and after a suicide on a Swedish internet forum

För ytterligare information
Michael Westerlund, Institutionen för mediestudier, Stockholms universitet, e-post michael.westerlund@ims.su.se, mobil 0707-89 00 58.

I ett globalt perspektiv är självmord idag en av de vanligaste dödsorsakerna i världen, och orsakar uppskattningsvis 700 000 dödsfall om året. Idag vet man att mellan en tredjedel och hälften av alla personer som har begått självmord tidigare har kommunicerat sina avsikter att begå självmord till människor i sin omgivning. Om indirekt kommunikation räknas in stiger andelen till 60-80 procent.


Stöd vid självmordsrelaterade frågor:

  • Vid akut självmordsrisk och/eller psykisk ohälsa, tfn: 112
  • Vårdguiden med sjukvårdsrådgivning samt uppgifter om närmsta psykiatriska akutmottagning, tfn 1177, webb: www.1177.se
  • Nationella Hjälplinjen, tfn: 020-22 00 60, alla dagar 13-22, webb: www.hjalplinjen.se
  • Jourhavande präst, tfn: 112, alla dagar 21-06, chatt: www.svenskakyrkan.se/jourhavandeprast
  • Jourhavande medmänniska, tfn: 08-702 16 80, alla dagar 21-06
  • BRIS, tfn: 116 111, vardagar kl. 10-21 och lö-sö kl. 14-21, chatt: http://www.bris.se/?pageID=189
  • SPES – SuicidPrevention och Efterlevandes Stöd, tfn 08- 34 58 73, telefonjour varje dag kl. 19-22, webb: http://spes.se/
  • Kyrkans Jourtjänst, jourtelefonen 031-800 650 alla dagar kl. 06-24, SOS-brevlådan (webbtjänst) www.kyrkansjourtjanst.se

Mind Självmordslinjen, tfn 90101 öppet dygnet runt, chatt: http://mind.se, webb https://mind.se/sjalvmordslinjen/

Läs mer

Extremt för tidigt födda drabbas lättare av autism

Posted on by

Studien är gjord av forskare vid Karolinska Institutet och Karolinska Universitetssjukhuset. Fynden, som publiceras i tidskriften Cerebral Cortex, pekar på att miljöfaktorer kan leda till autism.

Stressfaktorer för hjärnan
Extremt för tidigt födda barn överlever allt tidigare under graviditeten, tack vare de senaste decenniernas framsteg inom intensivvård. Men barn som föds mer än 13 veckor för tidigt löper stora risker för hjärnskador, autism, adhd och inlärningssvårigheter. De utsätts för många stressfaktorer under en period som är kritisk för hjärnans utveckling och det är möjligt att det spelar en nyckelroll för utveckling av autismspektrumtillstånd, AST.

I den aktuella studien studerade forskarna drygt 100 barn som fötts före graviditetsvecka 27. Med föräldrarnas tillstånd undersökte forskarna tillväxten hos barnens hjärnor under nyföddhetsperioden med magnetkameraundersökning. När barnen blivit sex år gamla screenades de för förekomst av autistiska drag.

– Vi blev förvånade över den höga andelen, nästan 30 procent, av de extremt för tidigt födda som hade utvecklat symptom på autismspektrumtillstånd. Bland barn som fötts efter normal graviditetslängd är motsvarande andel en procent, säger Ulrika Ådén, forskare vid institutionen för kvinnors och barns hälsa vid Karolinska Institutet och nyföddhetsbarnläkare vid neonatalverksamheten vid Karolinska Universitetssjukhuset.

I gruppen av barn som utvecklade autismspektrumtillstånd var det vanligare att barnen haft komplikationer under nyföddhetsperioden, exempelvis genomgått operativa ingrepp, än de för tidigt födda som inte utvecklade AST. Redan vid magnetkamerundersökningen från nyföddhetsperioden, långt innan barnen uppvisat tecken på autism, sågs skillnader mellan extremt för tidigt födda som senare utvecklade AST och de som utvecklades normalt. Skillnaderna var i form av minskad tillväxt i de delar av hjärnan som är av betydelse för social kontakt, inlevelseförmåga och språkinlärning, med andra ord funktioner som brister hos autistiska barn.

Stödjer tidigare

Så förlorade tamhästen sin kamouflagefärg

Posted on by

Studien är ett resultat av ett internationellt samarbete mellan forskare vid Uppsala Universitet, Huntsville Institute of Biotechnology, Stanford University, University of Copenhagen, och SLU (Sveriges lantbruksuniversitet). Den ger ny insikt om hästens domesticering.

En kamouflagefärg
Blackfärgen innebär blek pigmenteringen och är en kamouflagefärg som gör vildhästar mindre iögonfallande för jagande rovdjur. De allra flesta tamhästar är inte blacka utan har en mer intensiv färg, med största sannolikhet för att vi människor har föredragit mörkare individer i vår avel av hästar genom historien.

– Det som är särskilt intressant med anlaget för blackfärg är att det inte har samma effekt i alla delar av kroppen, förklarar Leif Andersson som lett den genetiska analysen. Vi var mycket nyfikna på att försöka förstå den mekanism som förklarar varför den mörka ålen och andra vildtecken inte har hår som är urblekta.

Forskarna började med att studera fördelningen av pigment i enskilda hårstrån.

– Olikt hår från de flesta väl studerade däggdjur har ljusa hår från blacka hästar en ojämn fördelning av färg runt om håren. De är pigmenterade på utsidan av håret, medan den del av håren som ligger mot kroppen har förhållandevis lite pigment, säger Freyja Imsland nydisputerad forskare i Leif Anderssons grupp. Håren från de mörka delarna hos blacka hästar är däremot pigmenterade runt om längs hela hårstrået.

Mutationer i gen

Posted in BMI

Genetisk komplexitet försvårar individualiserad läkemedelsbehandling

Posted on by

Forskare vid Karolinska Institutet vet nu varför genombrottet för de gentester som möjliggör individuellt anpassade läkemedelsbehandlingar har dröjt.

– För den enskilda patienten ger testerna inte tillräckligt med information, utan det finns ett behov av att hela den genetiska variabiliteten karaktäriseras för att man ska nå ända fram. De här heltäckande analyserna är fortfarande dyra och behöver utvecklas ytterligare, men i takt med att tekniken blir billigare och bättre och mängden genetiska data ökar bör det vara möjligt att genomföra, säger Magnus Ingelman-Sundberg, professor i molekylär toxikologi och forskningsledare vid institutionen för fysiologi och farmakologi, Karolinska Institutet.

Den stora variationen mellan människor när det gäller effekter och bieffekter av läkemedel har varit ett problem sedan den vetenskapligt baserade medicinens barndom. Idag vet vi att det till stor del är genetiska variationer som gör att människor reagerar så olika på läkemedel och behandlingar. Både i EU och USA har stora belopp satsats på att påskynda biomedicinska upptäckter och ge läkare nya verktyg för individualiserad behandling.

Många läkemedel har fått så kallade farmakogenomiska etiketter som informerar om huruvida genetiska tester behöver göras på patienten för att bestämma val och dos av preparat.