Varför blev barn som fick covid-19 mindre sjuka? Förklaringen är att förkylningar som orsakas av släkting till coronaviruset stärker immunförsvaret hos unga. Upptäckten kan leda till skräddarsydda vaccineringar.

Under pandemin noterade läkare och forskare att barn och ungdomar som smittades med covid-19 blev mindre sjuka än vuxna. En förklaring skulle kunna vara att barnen redan innan pandemin bar på en immunitet mot covid-19.

Nu har forskare från Karolinska institutet undersökt blodprover som togs på barn före pandemin. I proverna kunde forskarna identifiera T-minnesceller som reagerar mot celler som är infekterade med sars-cov-2, alltså det virus som orsakar covid-19.

T-celler minns tidigare förkylning

En möjlig förklaring till detta immunsvar kan vara att barnen tidigare haft en förkylning som orsakats av något av de övriga fyra coronavirusen. Detta skulle kunna leda till att immuncellerna också kan reagera mot celler som infekterats med covid-viruset.

Studien vid KI stärker denna hypotes. Forskningen visar att T-celler som tidigare aktiverats mot coronaviruset OC43 kan korsreagera mot viruset sars-cov-2. Dessa reaktioner är särskilt starka tidigt i livet och blir betydligt svagare i högre ålder, enligt forskarna.

– Fynden belyser hur T-cellsvar utvecklas och förändras under livets gång. Fynden kan vägleda framtida uppföljning och utveckling av vacciner, säger forskaren Annika Karlsson vid Karolinska institutet.

Stärkt immunförsvar vid två års ålder

Resultaten tyder på att T-minnescellernas svar mot coronavirus utvecklas redan vid två års ålder.

– I ett nästa steg vill vi göra motsvarande studier av yngre och äldre barn, tonåringar och unga vuxna för att bättre kunna följa immunsvaret mot coronavirus från barndom till vuxen ålder, säger forskaren Marion Humbert vid Karolinska institutet.

Studie:

Functional SARS-CoV-2 cross-reactive CD4+ T cells established in early childhood decline with age, Pnas.

Kontakt:

Annika Karlsson, docent vid institutionen för laboratoriemedicin, Karolinska institutet,
annika.karlsson@ki.se

Marion Humbert, forskare vid institutionen för medicin, Karolinska institutet,
marion.humbert@ki.se

När coronaviruset spreds på äldreboenden under 2020 hade personer med demens störst risk att drabbas. Den förhöjda risken gällde både att insjukna och att dö med covid-19.

En studie vid Göteborgs universitet har undersökt risken att drabbas av covid-19, och att dö med sjukdomen, för personer som bodde på svenska äldreboenden under pandemiåret 2020.

Forskarna har utgått från registeruppgifter om drygt 82 000 personer. Det innebär 99 procent av alla som bor på ett äldreboende i Sverige.

Perioden som undersöktes var hela 2020 – då omfattande smittvågor fanns både under våren och inför jul, samtidigt som vaccinationerna mot covid-19 inte kom i gång förrän mot slutet av året.

Risken för covid-19 störst bland demenssjuka

Resultaten i studien visar flera faktorer som ökade risken för att insjukna i covid-19 eller dö med sjukdomen. Bland dessa fanns hög ålder, manligt kön, demens, hjärt-kärlsjukdom, lung- och njursjukdom, högt blodtryck och diabetes.

Forskarna såg dock att demens var den starkaste riskfaktorn under hela året, och genom perioderna med höga smittotal i samhället. Starkast koppling mellan demenssjukdom och att dö med konstaterad covid-19 fanns i åldersgruppen 65-75 år.

– Det var alltså de som hade en tidigt debuterande demenssjukdom som hade störst risk att insjukna respektive dö i covid-19, vilket skulle kunna bero på sjukdomens karaktärsdrag med snabbare sjukdomsprogress, säger forskaren Jenna Najar vid Göteborgs universitet.

Kunskap viktig vid framtida epidemier

Insikterna från studien kan få betydelse för förebyggande insatser.

–

Färre myrarter, färre stackar och mindre spring på trädstammarna i jakt på mat. Så ser det ut i skogar där importerad contorta-tall planterats. Myrorna föredrar de svenska tallarna, visar en studie.

På 1970-talet introducerades den kanadensiska contorta-tallen på bred front i Sverige för att öka virkesproduktionen. Trots att det i dag finns mer än 600 000 hektar planterad tall i Sverige har forskare fortfarande liten kunskap om dess ekologiska effekter.

I ett storskaligt fältexperiment med 15 parade bestånd av contorta-tall och svensk tall har forskare nu undersökt contorta-planteringars påverkan på stackmyror.

– Vår studie visar att stackmyrorna trivs sämre i planteringar av den kanadensiska contorta-tallen än i planteringar av svensk tall, säger Therese Löfroth, forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.

En stor mängd myror artbestämdes

I studien har fler än 40 000 myror fångats in med fallfällor, som grävs ner i marken. De insamlade myrorna har artbestämts och forskarna har sedan jämfört arter och antal i de olika skogsbestånden.

I samtliga bestånd har också myrstackar inventerats. Forskarna har även gjort observationer av myrornas jakt på mat upp och ned längs trädstammar.

– Vi såg att det fanns färre myrstackar i contorta-skog än i vanlig tallskog. Det var också mindre spring av myror på contorta-trädens stammar än på vår inhemska tall vilket tyder på att myrorna inte hittar lika mycket bladlöss att “mjölka” i contorta-träden, säger Therese Löfroth.

När bladlössen uppe i trädkronorna suger i sig växtsaft producerar de samtidigt sockerrik avföring, honungsdagg, som myrorna suger i sig direkt från lössen.

Hästmyror och rödmyror trivs inte heller

Andra myrarter som hästmyror och rödmyror verkar inte heller trivas i de främmande tallarna. Det förvånade forskarna.

– Eftersom stackmyror är aggressiva och försvarar sina revir mot alla andra myror tänkte vi att om stackmyror inte trivs i contorta-skog kanske andra myrarter kan trivas när de slipper aggressiva stackmyror. Detta visade sig vara fel och vi såg att alla slags myror trivdes bättre i vanlig tallskog, säger Therese Löfroth.

Skogsmyror, hästmyror och rödmyror gillar inte contorta-tallar.