Barns lunghälsa förbättrades när stadsluften blev renare

Posted on by

Pojke med mamma vid ett övergångsställe

I takt med att luftföroreningarna i Stockholm har minskat har barns och ungdomars lungkapacitet blivit bättre. Det visar en studie från Karolinska institutet.

Det är känt att luftföroreningar har negativa konsekvenser för barns lunghälsa. Men om förändringar i luftkvaliteten kan påverka hur barns och ungas lungfunktion utvecklas har inte studerats lika mycket.

I Stockholm har luftkvaliteten blivit bättre under de senaste 20 åren. Därför ville forskare vid Karolinska institutet undersöka om även barns lungfunktion har förbättrats under denna period.

Barn fick testa lungfunktionen

I en ny studie har forskarna använt sig av en grupp barn som ingår i BAMSE-projektet, där omkring 4000 personer som föddes mellan 1994 och 1996 har följts.

Barnen fick besvara ett frågeformulär och undersöktes med hjälp av spirometri, som testar hur lungorna fungerar. Lungfunktionen undersöktes vid 8,16 och 24 års ålder.

Forskarna beräknade framför allt luftföroreningshalter från trafiken på platser där deltagarna bodde från födseln och fram till tjugoårsåldern.

Föroreningar har minskat i Stockholm

Jämfört med åren 2002-2004 var halterna av luftföroreningar överlag 40 procent lägre i Stockholm under 2016-2019. På vissa platser, till exempel Hornsgatan på Södermalm, minskade halterna med omkring 60 procent. I vissa andra områden förändrades däremot inte luftkvaliteten nämnvärt.

– När vi jämför områden som fått bättre luftkvalitet med områden som inte fått bättre luftkvalitet kan vi se att lungfunktionen förbättrades med några procent hos deltagarna i ung vuxen ålder. Men framför allt kunde vi se en 20-procentig minskad risk för att ha en påtagligt sänkt lungfunktion, säger forskaren Zhebin Yu vid Karolinska institutet.

Forskarnas slutsats är att minskad exponering för luftföroreningar, även vid relativt låga nivåer, är förknippad med förbättringar i utvecklingen av lungfunktionen från barndom till tidig vuxen ålder.

Luftföroreningarna har minskat med 60 procent på Hornsgatan i Stockholm.

God lunghälsa som barn påverkar vuxenlivet

Forskarna menar att resultaten är betydelsefulla eftersom optimal lungutveckling under barndomen är viktig för att ha en god hälsa under resten av livet.

– På sikt har det en stor betydelse eftersom den lungfunktion barn och ungdomar utvecklar under uppväxten, har de med sig som vuxen. Om man har sänkt lungfunktion i vuxen ålder har man en ökad risk för olika kroniska lungsjukdomar som KOL, hjärt-kärlsjukdom och även för tidig död. Genom att förbättra luftkvaliteten minskar vi risken för barn att senare i livet utveckla kroniska sjukdomar, säger forskaren Erik Melén.

Förbättringar av luftkvalitet gav resultat

Tidigare studier från BAMSE-projektet har visat att individers lungfunktionsutveckling både kan förbättras och försämras över tid. De nya resultaten visar att luftföroreningar kan spela en betydande roll.

– Luftföroreningar som till sin natur är ständigt närvarande är ett stort bekymmer. Vår studie ger en tydlig signal att arbetet med att förbättra luftkvaliteten på olika sätt har gett resultat med mätbara förbättringar av barns och ungas hälsa, säger Erik Melén.

Läs mer: Luftföroreningar kan ge inflammation i kroppen

Läs mer: Spädbarn som utsätts för luftföroreningar har sämre lungfunktion

Nästa steg i forskningen är att undersöka fördelar med renare luft vid lungsjukdomar som astma, bronkit och förstadier till KOL, men även för kardiometaboliska sjukdomar som hjärt-kärlsjukdom och typ 2-diabetes.

Studie:

Associations of improved air quality with lung function growth from childhood to adulthood: The BAMSE study, European Respiratory Journal.

Kontakt:

Erik Melén, professor vid institutionen för klinisk forskning och utbildning, Karolinska institutet, erik.melen@ki.se

Zhebin Yu, postdoktor, institutet för miljömedicin vid Karolinska institutet, zhebin.yu@ki.se

Inlägget Barns lunghälsa förbättrades när stadsluften blev renare dök först upp på forskning.se.

Läs mer

Elektroder kan odlas i levande vävnad

Posted on by

Elektronisk krets och en droppe gel

Forskare har lyckats odla elektroder i hjärnan hos zebrafiskar. Det har gjorts med hjälp av kroppens egna molekyler och en speciell gel. Metoden kan på sikt bidra till att bota nervsjukdomar hos människor.

Gränserna mellan biologi och teknologi suddas ut allt mer. Nu har forskare vid universiteten i Linköping, Lund och Göteborg lyckats odla elektroder i levande vävnad med kroppens egna molekyler som utlösare.

– I flera decennier har vi försökt skapa elektronik som härmar biologin. Nu låter vi i stället biologin skapa elektroniken för oss, säger Magnus Berggren som är professor vid Linköpings universitet.

Att koppla elektronik till biologisk vävnad är viktigt för att förstå komplexa biologiska funktioner, bekämpa sjukdomar i hjärnan och utveckla framtida gränssnitt mellan människa och maskin.

Men konventionell bioelektronik, med principer från halvledarindustrin, har en fast och statisk utformning som nästintill är omöjlig att förena med levande, biologiska signalsystem. För att överbrygga den här skillnaden har forskare utvecklat en metod för att skapa mjuka elektroniska ledande material i levande vävnad.

Zebrafiskar fick elektroder i vävnaden

Genom att injicera en gelatinliknande gel med enzymer som ”monteringsmolekyler” lyckades forskarna odla elektroder i vävnaden hos zebrafiskar och blodiglar.

– Kontakten med kroppens egna ämnen förändrar strukturen i gelen och gör den elektriskt ledande, vilket den inte är innan den injiceras. Beroende på vilken vävnad det handlar om kan vi också justera sammansättningen av gelen så att den elektriska processen kommer i gång, säger forskaren Xenofon Strakosas vid Lunds universitet.

Kroppens molekyler räcker

För att aktivera bildandet av elektroder räcker det med de kroppsegna molekylerna. Det behövs inte någon genetisk modifiering eller externa signaler – som ljus eller elektrisk energi – som varit nödvändigt i tidigare experiment. De svenska forskarna är först i världen att lyckas med detta.

När kroppsegna molekyler tillsätts till gelen blir den blå. Det indikerar att den är elektriskt ledande. Bild: Thor Balkhed

Inopererade föremål behövs inte

Studien banar väg för ett viktigt skifte inom bioelektronik. Där det tidigare krävts inopererade fysiska föremål för att starta elektroniska processer i kroppen, kommer det i framtiden räcka med en trögflytande gel som sprutas in.

I studien visar forskarna även att metoden kan användas för att rikta ledande polymerer till specifika biologiska substrukturer och därigenom skapa ett lämpligt material för nervstimulering. På längre sikt kan tillverkning av helt integrerade elektroniska kretsar i levande organismer vara möjligt.

Immunförsvaret en utmaning

I experimenten lyckades forskarna utveckla elektroder i hjärnan, hjärtat och i stjärtfenan hos zebrafiskar samt runt nervvävnaden i medicinska blodiglar. Djuren tog ingen skada av den injicerade gelen och påverkades i övrigt inte av att elektroderna utvecklades.

En av många utmaningar i försöken var att ta hänsyn till djurens immunförsvar.

– Genom att vi gjorde smarta förändringar i kemin kunde vi få fram elektroder som accepterades av hjärnvävnad och immunförsvaret. Zebrafisken är en utmärkt modell för att studera organiska elektroder i hjärnor, säger forskaren Roger Olsson vid Lunds universitet.

Mer forskning behövs

Han tog initiativ till studien efter att han läst om den elektroniska ros som forskare vid Linköpings universitet utvecklade 2015.

En svårighet i forskningen är skillnaden i cellstruktur mellan djur och växter. Medan växter har hårda cellväggar, som det går att odla elektroder på, är cellerna i djur mer som en lös massa. Det var därför en utmaning att skapa en gel med tillräcklig struktur och rätt mängd ämnen för att utveckla elektroder i en sådan omgivning. Det tog flera år för forskarna att lösa problemet.

– Våra resultatet öppnar helt nya sätt att tänka kring biologi och elektronik. Det återstår en rad problem som vi inte har löst, men studien är en bra startpunkt för framtida forskning, säger Hanne Biesmans, doktorand vid Linköpings universitet.

Studie:

Metabolite-induced in vivo fabrication of substrate-free organic bioelectronics, Science.

Kontakt:

Magnus Berggren, professor vid Linköpings universitet, magnus.berggren@liu.se

Roger Olsson, professor vid Lunds universitet, roger.olsson@med.lu.se

Inlägget Elektroder kan odlas i levande vävnad dök först upp på forskning.se.

Läs mer

Posted in BMI

Medfödda hjärtfel ökar risken för komplikationer i vuxen ålder

Posted on by

Läkare lyssnar på hjärta

Överlevnaden för barn med hjärtsjukdom har ökat stort. Men två studier visar nu att de löper större risk att drabbas av hjärtsvikt och andra hjärtkomplikationer senare i livet.

Forskare vid Sahlgrenska akademin har i flera studier undersökt hur det går under vuxenlivet för personer som har fötts med ett hjärtfel.

En tidigare studie från forskargruppen visar att sedan 1980-talet har överlevnaden för barn med medfödd hjärtsjukdom i Sverige ökat från cirka 85 procent till 97 procent.

– Vi har blivit bättre på att ta hand om de här patienterna, samtidigt som fler överlever barnaåren på grund av de senaste decenniernas framsteg inom diagnostik och barnhjärtkirurgi, säger Zacharias Mandalenakis, överläkare vid Sahlgrenska universitetssjukhuset och docent vid Sahlgrenska akademin.

Ökad risk för hjärt-kärlsjukdomar

Vuxna patienter med medfödda hjärtfel är alltså en växande grupp med ökat behov av sjukvård under sin fortsatta levnad.

Två nya studier från forskargruppen visar att risken för förvärvad hjärt- och kärlsjukdom är 10 till 100 gånger högre för patienter med medfött hjärtfel jämfört med befolkningen i övrigt.

– Vi kan se att risken är högre när det gäller en rad olika komplikationer. När det gäller risken för hjärtsvikt är den nio gånger högre hos vuxna med medfödda hjärtfel jämfört med jämnåriga utan medfött hjärtfel. Det kan närmast ses som en epidemi i patientgruppen, säger Zacharias Mandalenakis.

Studiens resultat visar behovet av uppföljningar och förebyggande insatser.

– Resultatet visar hur viktigt det är att så tidigt som möjligt skaffa sig en god uppfattning om eventuella långsiktiga risker för den som har fötts med ett komplext hjärtfel, för att öka möjligheterna till förebyggande behandlingar och insatser. Vi följer patienter som är födda med den här typen av hjärtfel hela livet och vi tror att kontinuiteten också är viktig.

Behov av högspecialiserad vård

Att fler barn med medfödda hjärtfel överlever innebär samtidigt att dessa patienter behöver fortsatt högspecialiserad vård.

– Vi brukar säga att de här patienterna inte är botade, utan har ett stort behov av livslång uppföljning och behandling för sina hjärtbesvär och ofta upprepade hjärtoperationer eller interventioner. För sjukvården innebär det en stor utmaning. Inte minst eftersom det idag saknas kunskap och beprövad erfarenhet av till exempel hjärtsviktsbehandling för personer med medfött hjärtfel.

Medfödda hjärtfel

Hjärtfel är den vanligaste medfödda missbildningen och förekommer hos två procent av alla nyfödda barn. I Sverige finns i dag omkring 40 000 vuxna personer med medfött hjärtfel. Genom stora framsteg inom diagnostik och kirurgi kan barnen leva ett näst intill normallångt liv. Fakta: Sahlgrenska akademin

Vetenskapliga studier:

Risk of Heart Failure in Congenital Heart Disease: A Nationwide Register-based Cohort Study, Circulation.

Adults With Congenital Heart Disease: Trends in Event-Free Survival Past Middle Age, Circulation.

Inlägget Medfödda hjärtfel ökar risken för komplikationer i vuxen ålder dök först upp på forskning.se.

Läs mer

Posted in BMI

Sexskildringar i svensk litteratur utmanade gränser

Posted on by

Erotik, sex och pornografi i den svenska litteraturen har närstuderats i en avhandling vid Lunds universitet. Och i flera romaner ryms både finurliga omskrivningar och frispråkiga sexskildringar som flyttade gränserna för vad som gick an. Dessutom myntas ett helt nytt begrepp: folkhemserotik.

Konst- och litteraturens historia är full av erotiska målningar och texter. Att skapa bilder som triggar människans sexualitet är inget nytt – tvärtom har arkeologiska utgrävningar visat att blottade bröst var del av utsmyckningarna i den antika staden Pompeji.

Erotik, pornografi och samlevnad under historien har också studerats av en rad forskare, men det lite nischade ämnet svensk erotisk litteratur under 1800- och 1900-talet har hittills varit relativt outforskad mark.

– Avhandlingen är lite av ett pionjärarbete. Ingen har tidigare gjort en så omfattande studie av sexualskildring i skrift i en svensk kontext som spänner över så lång tid, säger Anna Hultman, litteraturvetare vid Lunds universitet.

Stora genitalier populärt då som nu

Anna Hultman har ägnat de sex senaste åren till att djupdyka i verk som Carl Jonas Love Almqvists Murnis från 1819, en bok som ansågs vara så erotiskt frispråkig när den kom ut att den var omöjlig att publicera. Även om boken är över 200 år gammal finns en hel del gemensamt med hur erotisk litteratur och pornografiskt innehåll framställs idag.

– Intresset för att skildra överdimensionerade könsorgan är en av flera gemensamma punkter. I Murnis möter läsaren exempelvis en ö formad som en gigantisk vulva, säger Anna Hultman.

Anna Hultman säger att genitalier av onaturliga mått idag framför allt förknippas med pornografisk film, där kameran i regel filmar så att väl utvalda, främst manliga, kroppsdelar blir extra framträdande.

Etablerade författare flyttade gränser

Att verka som författare i allmänhet, men kanske som erotisk författare i synnerhet, har historiskt sett inneburit att ständigt förhålla sig till samhällets moraliska pendel. Anna Hultmans forskning visar att etablerade författare fungerade som ett slags testballong för vad som varit tillåtet och ej.

Agnes von Krusenstjernas romansvit Fröknarna von Pahlen, från 1930–1935, är ett tydligt exempel.

– Agnes von Krusenstjerna var en redan etablerad författare och hade därmed ett visst utrymme att ”pusha” gränsen. Hon banade enkelt uttryckt vägen för liknande, mer kommersiella och populära, skildringar. Man resonerade ”blir det inte någon rättsprocess mot det här kan vi skriva liknande saker i även vår tidning”, säger Anna Hultman.

Bokhylla i dunkelt ljus

Bild: Janko Ferlič/Unsplash

Indirekt beskrivning av erotik

Andra författare lyckades undkomma censur genom att på ett finurligt sätt beskriva utelämna kroppsdelar som är direkt sexuellt kopplade, men ändå skapa erotik på mer indirekta sätt. Anna Hultman nämner Anne Charlotte Lefflers roman Kvinnlighet och erotik II (1890) som ett exempel på hur det gick att navigera kring gränsen i ett starkt repressivt litterärt klimat.

– Leffler beskriver aldrig kroppsdelar över knä eller under midja. Några könsorgan omnämns aldrig, men hon lyckats ändå gestalta sexualitet genom förtätade stämningar och genom att skriva om andra delar av kroppen, säger Anna Hultman.

Gränsen mot pornografi

Vad är då skillnaden mellan erotik och pornografi? Anna Hultman säger att tillgång, exklusivitet och vem man tänker sig som läsare blev viktiga faktorer i gränsdragningen mellan det erotiska och det pornografiska när pornografi började användas som ett begrepp under 1800-talet. En liknande dynamik finns idag.

– Internetpornografi som är gratis, brett tillgänglig och förknippas med heterosexuella män anses i regeln smutsigare än exempelvis erotisk litteratur som i högre grad förknippas med kvinnliga läsare, kvalitet och bildning. Det är just hur olika faktorer samspelar i gränsdragningarna som särskilt intresserar mig, säger Anna Hultman.

Folkhemserotik under efterkrigstiden

Ett tidevarv som särskilt intresserat Anna Hultman är efterkrigstidens Sverige, en epok som i hög grad präglades både av sexuell liberalisering och av folkhemsbyggandet.

– Folkhemserotik kallar jag den litteratur som är ett resultat av båda de processerna. Det växte fram föreställningar om att en god hälsosam sexualitet var en där vi inte tryckte undan vår drift utan bejakade den, men samtidigt fanns det tydliga begränsningar i vilka sorters sex som kunde rymmas i folkhemserotiken. Antologiserien Kärlek (1965–1970) är ett exempel, säger Anna Hultman.

Heteronormativa relationer i centrum

De folkhemserotiska skildringarna präglas av glädje och lust, och riktade sig till en bred målgrupp. Samtidigt var folkhemserotiken påtagligt heteronormativ – homosexuella relationer gavs betydligt mindre utrymme. Skildringar av samkönat sex uppfattades istället som mer pornografiska.

– Runt 1980–90-talen förändrades det och identitetserotiken växte fram. Där folkhemserotiken, i alla fall skenbart, riktade sig till alla, var identitetserotiken nischad mot olika grupper. Från att sex i skrift varit mer manligt sexuellt kodat börjar man rikta sig till målgrupper som kvinnor, lesbiska och queers, säger Anna Hultman.

Hur tycker du som forskare att det offentliga samtalet om erotik och pornografi fungerar idag?

– I Sverige skulle jag säga att samtalet ofta blir ganska onyanserat och ahistoriskt. Rädsla för att barn och unga ska ”förstöras” genom ”dåliga” skildringar av sex, exempelvis våldsam pornografi, är ett återkommande tema, säger Anna Hultman och fortsätter:

– Det kan vara bra att minnas att samma rädsla för att sexualitet kan förstöras genom pornografikonsumtion har återkommit i lite olika former sedan 1800-talet och att det alltid är det nyaste mediet som är det farliga oavsett om det är fotografiet, VHS-bandet eller internetpornografin. Det är förstås en jättestor fråga hur de representationer vi konsumerar påverkar vår sexualitet men samtalet fastnar ofta i en moraliserande dynamik.

Artikel från Lunds universitets nyhetsbrev Apropå!

* Bild: Carole Raddato/Flickr. Licens: CC BY-SA 2.0

Inlägget Sexskildringar i svensk litteratur utmanade gränser dök först upp på forskning.se.

Läs mer

Stora förluster av viktiga våtmarker i Sverige

Posted on by

Spade i marken vid våtmarksområde

Minst en femtedel av jordens våtmarker har försvunnit, visar en studie. Sverige och Finland sticker ut genom stora förluster av torvmarker, som omvandlats till jord- eller skogsbruk.

Våtmarker, som bland annat bidrar till att minska växthuseffekten, är bland de mest hotade ekosystemen i världen. En studie från Stockholms universitet visar nu att stora mängder våtmarker har försvunnit under de senaste 300 åren.

Norra Europa, främst Sverige och Finland, särskiljer sig som området med allra störst