300 år gammal litteraturgåta kan vara löst

Posted on by

Gamla böcker i en hylla

Diktarpseudonymen Skogekär Bergbo har gäckat litteraturvetare i över 300 år. Nu pekar forskning mot att en förmodad upphovsman till diktverken får träda tillbaka. Istället kliver en bror fram ur historiens skuggor.

Under 1600-talet gavs tre verk ut under namnet Skogekär Bergbo. Det viktigaste verket anses vara sonettsamlingen Venerid. Men vem som döljer sig bakom diktarpseudonymen har gäckat litteraturvetare i över 300 år.

Anna Blennow, docent i latin vid Göteborgs universitet, läste dikterna i 25-årsåldern och drabbades av den natursköna kärlekspoesin.

–

Så kan rymdens kyla minska energiförbrukningen

Posted on by

Forskare ses genom simulatorn

Ett förändrat klimat kräver nya energieffektiva sätt att kyla byggnader och fordon. Nu kan forskare visa hur kyla från rymden skulle kunna användas för att reglera temperaturer. Tekniken bygger på passiv utstrålande kylning som kan styras elektriskt.

För att kyla byggnader används idag främst traditionell luftkonditionering som kräver både stora mängder energi och använder miljöfarliga kylmedier.

–

Posted in BMI

Stort behov av stöd när barn utsätts för våld

Posted on by

Pojke sitter med nedböjt huvud

En fjärdedel av nära tusen föräldrar i en studie har använt någon form av våld mot sina barn. Forskare lyfter nu vikten av förebyggande insatser och stöd.

Stiftelsen Allmänna Barnhuset har på regeringens uppdrag genomfört en undersökning om föräldraskap, våld och stöd.

I den nationella kartläggningen har nästan tusen föräldrar till barn i åldern 1–12 år svarat på frågor om våld mot sina barn, partnervåld och attityder till våld i uppfostringsfrågor. De har också svarat på frågor om ekonomi, hälsa och föräldraskap.

– Våld mot barn går att förebygga. Genom mer kunskap om förekomst, samt risk- och skyddsfaktorer kan relevanta förebyggande åtgärder sättas in, säger forskaren Carolina Jernbro som är ansvarig för studien och fortsätter:

– I och med att samhället kontinuerligt förändras är det viktigt att uppföljningar av förekomsten av våld mot barn i Sverige genomförs regelbundet för att se om våldet ökar eller ändrar karaktär och för att söka ny kunskap kring risk- och skyddsfaktorer.

Psykiskt våld är vanligast

Studien visar att dålig ekonomi, riskbruk av alkohol och föräldrarnas utsatthet som barn, eller våld i nära relation, ökar risken för våld mot barn.

En fjärdedel av föräldrarna hade använt någon form av våld mot sina barn under det senaste året.

Psykiskt våld och försummelse är de vanligaste formerna av våld som föräldrar använder. Det kan till exempel innebära hot om fysiskt våld mot barnet. Föräldrar kan också hota att lämna bort eller låsa barnet ute från hemmet, slå sönder eller kasta något framför barnet.

Mer om studien:

I undersökningen ”Föräldraskap, våld och stöd – en nationell kartläggning” svarade 985 av 4000 slumpmässigt valda föräldrar till barn upp till tolv års ålder på frågor i en webbenkät.

Oklart vilket stöd som finns

En annan studie fokuserar på föräldrars erfarenheter när ett barn har utsatts för våld eller sexuella övergrepp av en jämnårig, en partner till föräldern eller en förälder. I studien genomfördes intervjuer med 14 föräldrar om deras erfarenheter av stöd.

Resultatet visar ett stort behov av en tydlig insatskedja och stödinsatser till barnen – något som påfallande ofta saknades.

– Det var vanligt att föräldrarna uttryckte en brist på kunskap kring vilket stöd som fanns tillgängligt för dem och deras barn, säger Carolina Jernbro.

Många osäkra på stöd

Det vanligaste var att föräldrarna hade hört talas om Barn- och ungdomspsykiatrin, BUP, och sökte stöd där. När de avvisade därifrån visste inte föräldrarna vart de skulle vända sig.

Carolina Jernbro lyfter fram vikten av att tidigt kunna identifiera föräldrar för att kunna stötta dem redan när barnen är mycket små.

– Det är tydligt att föräldraskapsstöd behövs, både riktat och generellt. Var femte förälder i studien hade haft behov av professionellt stöd i föräldraskapet, framför allt föräldrar som hade ett barn med funktionsnedsättning och ensamstående föräldrar, säger Carolina Jernbro.

Enligt Barnkonventionen ska barn skyddas från alla former av våld och de har rätt till insatser vid behov.

Rapporter:

Föräldraskap, våld och stöd – en nationell kartläggning

När ett barn varit utsatt för våld

Posted in BMI

Livsviktigt med bälte i A-traktor och moppebil

Posted on by

Liten mopedbil med dockor krockar mot vägg

Krocktester med A-traktorer och mopedbilar ger tydliga besked. Att inte använda bilbälte kan få förödande konsekvenser – även i långsamma fordon.

Fordon som A-traktorer har ökat de senaste åren. Det har också medfört att antalet trafikolyckor med fordonen, som ofta körs av unga förare, har ökat. Under 2022 omkom fyra ungdomar i olyckor med A-traktorer.

Enkäter med unga förare har visat att cirka 80 procent i mopedbilar alltid har bälte på sig. I A-traktörer är motsvarande siffra bara omkring 40 procent.

Men att färdas i dessa fordon utan bälte kan få förödande konsekvenser. Det visar tre krocktester som VTI, Statens väg- och transportforskningsinstitut, har gjort.

Bilbälte gör skillnad

Vid alla testerna vid VTI:s krocksäkerhetslaboratorium i Linköping var föraren bältad och passageraren obältad. De första två testerna gjordes med A-traktorer. Ett fordon kördes i 30 kilometer i timmen, den andra A-traktorn i 40 kilometer i timmen. Ett tredje test gjordes med en mopedbil i 40 kilometer i timmen.

Resultatet blev lika för alla fordon och hastigheter:

Flera problem kantar Rysslands närvaro i rymden

Posted on by

Rymdverksamheten är viktig för Rysslands identitet som stormakt. Men korruption, brist på utbildad arbetskraft och sanktioner från väst hindrar nu utvecklingen, enligt en ny rapport.

När forskare vid FOI, Totalförsvarets forskningsinstitut, påbörjade arbetet för att ta fram en rapport om Rysslands rymdprogram hade den utökade invasionen av Ukraina i februari 2022 ännu inte inletts. Kriget vände upp och ner på allt.

– Informationsflödet från Ryssland ströps, och även officiella hemsidor och dokument som inte var hemliga blev svåra att få tillgång till. Samtidigt översköljdes vi med information som ställde större krav på att vi värderade riktigheten i uppgifterna. Men vi har också haft ett unikt läge där vi har fått ny kunskap genom att följa hur Ryssland agerat i Ukraina, säger forskaren Kristofer Hallgren vid FOI.

Sanktioner slår hårt

En av slutsatserna i rapporten är att det ryska rymdprogrammet dras med flera inneboende problem. Vissa av dem har Ryssland gemensamt med andra internationella rymdprogram, men de har också egna svårigheter: Korruption, problem med finansiering och inte minst att sanktionerna med anledning av kriget mot Ukraina har slagit hårt.

– Redan 2014 kom sanktioner som påverkade rymdprogrammet genom att begränsa tillgången till europeiska och amerikanska komponenter som Ryssland är beroende av. De utökade sanktionerna från 2022 har fortsatt slagit stenhårt mot den ryska rymdsektorn, inte minst genom indragna internationella samarbeten, säger Jonatan Westman, forskare vid FOI.

Statlig dominans på rymdområdet

Ett annat problem är att utbildad arbetskraft hellre söker sig till andra sektorer eller rentav andra länder.

– Många söker sig hellre till andra sektorer, dels för att det är bättre betalt men också för att det innebär fler möjliga arbetsgivare och större rörlighet. Personer med höga tekniska kompetenser kopplade till försvarsindustrin har svårt att lämna landet, och samtidigt har IT- och AI-satsningar, och jobb i gas- och oljeindustrin, blivit mer attraktiva, säger FOI-forskaren Anna Maria Wårlind.

De senaste decennierna har den globala rymdindustrin kommersialiserats, och det är inte längre enbart stater som bedriver rymdverksamhet. Till och med Kina släpper fram privata aktörer, om än under anpassade former. Men i Ryssland ser det annorlunda ut.

– Ryssland har inte följt med i övergången. De har ingen kommersiell rymdverksamhet att tala om, och har inte lyckats anpassa sig till den globala konkurrensen, säger Anna Maria Wårlind.

Ineffektivitet och korruption

Den centraliserade statliga styrningen och finansieringen leder till tungrodda och ineffektiva projekt. Det gör att korruptionen fortsätter och att rymdprojekten till skillnad från globala konkurrenter inte attraherar privat kapital. Den statliga dominansen gör också att idéutvecklingen avstannar, enligt forskarna.

I våras sjösatte Ryssland ett nytt initiativ som ska främja privat rymdindustri.

– Men även om man skulle få igång det lär det dröja innan det kan bära frukt. Ryssland är hårt begränsade av ekonomiska handelssanktioner, säger Kristofer Hallgren.

Säkerhetspolitiska mål med rymdnärvaro

All rymdverksamhet i Ryssland är underställd säkerhetspolitiska mål, betonar forskarna.

– I FN:s förhandlingar om rymdverksamhet har Ryssland drivit på om avtal för att länder inte ska placera vapen i rymden, men själva har man utvecklat antisatellitteknologi ända sedan sextiotalet. Man säger en sak formellt och gör något helt annat i praktiken, säger Anna Maria Wårlind.

Även om den ryska utvecklingen på rymdområdet inte ser särskilt ljus ut som helhet, så finns det fortfarande högst potenta förmågor, påpekar Kristofer Hallgren.

– Ryssland har inte den mest moderna tekniken, men de har delar som är robusta och en lång erfarenhet av rymdverksamhet. Frågan är hur långt det räcker i en domän som präglas av snabb utveckling.

Så togs rapporten fram

Rapporten tar ett brett grepp om hur Ryssland använder rymddomänen militärt och bygger vidare på den tidigare FOI-rapporten Metod för beskrivning och bedömning av rymdaktörer. Utöver att samla in information från olika källor har forskarna också intervjuat ett flertal forskare på FOI och externa experter.

Rapport:

Ryssland i rymddomänen: Från Sputnik till sanktioner – Ett försvars- och säkerhetsperspektiv

Inlägget Flera problem kantar Rysslands närvaro i rymden dök först upp på forskning.se.

Läs mer