En ny metod för att upptäcka prostatacancer skulle kunna bana för väg för allmän prostatacancer-screening i Sverige, tror forskare vid Göteborgs universitet och Sahlgrenska universitetssjukhuset.
Screening är ett slags massundersökning. Man undersöker ett stort antal människor för att hitta tecken på sjukdom, eller förstadier till sjukdom. Mammografi är ett exempel.
Men för prostatacancer görs ingen allmän screening i Sverige. Förklaringen är att en mycket stor andel av de fall som upptäcks utgörs av små och oftast harmlösa tumörer. Det innebär en risk att människor behandlas i onödan, med risk för bestående problem i form av inkontinens och impotens.
I en ny studie inbjöds nästan 38 000 män i Sverige, 50 till 60 år gamla, att ta blodprovet PSA, se faktaruta nedan.
Blodprovet PSA, så funkar det
PSA-blodprov mäter värdet av ett ämne som kommer från prostatan. Värdet stiger vid olika sjukdomar i prostatan. Ett PSA-värde över en viss nivå bör utredas för att ta reda på om orsaken är prostatacancer, eller en godartad prostatasjukdom.
Man kan göra ett PSA-blodprov av olika anledningar, till exempel för att man har symtom som kan bero på prostatacancer eller för att man har en ärftligt ökad risk för cancer i prostatan. Testet kan också göras för att utröna hur en behandling påverkar en pågående prostatacancer.
Källa: 1177
Två grupper
De i studien som hade förhöjda PSA-värden erbjöds sedan en magnetkameraundersökning av prostatan. Deltagarna delades in i två grupper:
I en grupp erbjöds alla med förhöjda PSA-värden tolv så kallade blinda vävnadsprov från olika delar av prostatan. Visade magnetkameran något misstänkt togs ytterligare tre eller fyra riktade vävnadsprov från just det området i prostatan, en strategi som i stort sett är standard i världen i dag.
I den andra gruppen, experimentgruppen, kallades enbart män med misstänkta förändringar vid magnetkameraundersökningen till vävnadsprov, som då bara utgjordes av fyra riktade vävnadsprov, mot det misstänkta området.
Färre upptäckter av harmlös cancer
Resultaten visar att risken att hitta en harmlös cancer halverades i experimentgruppen – medan allvarlig potentiellt dödlig cancer hittades i nästan samma utsträckning.
Ansvarig för studien är Jonas Hugosson, professor i urologi vid Göteborgs universitet och överläkare på Sahlgrenska Universitetssjukhuset.
– Vi måste komma bort från de blinda vävnadsproverna som i dag fortfarande är standard, lita på magnetkameraundersökningen och därmed skifta diagnostiken till att enbart ta prov på män med magnetkamerafynd och då enbart riktade prover mot det aktuella området.
Jonas Hugosson säger att den undersökta strategin innebär en kraftig minskning av vävnadsprovtagningar, som i sig är obehagliga och kan ge infektioner.
– Dessutom halverar denna strategi risken att man upptäcker en harmlös cancer, vilket varit det största hindret för att införa allmän screening för prostatacancer.
Lite högre risk för fördröjd cancerdiagnos
I experimentgruppen ökade sannolikheten, hos en liten del av deltagarna, för att upptäckten av en medelsvår tumör blev något fördröjd. Det sammantagna resultatet talar dock för att det nu finns fullgoda medicinska argument för att införa screening enligt den aktuella modellen, menar Jonas Hugsson.
– Resultaten från denna studie kan bana väg för att allmän screening kan införas för prostatacancer, även om andra faktorer, såsom kostnader, tillgänglighet till magnetkameraundersökning med mera, måste tas med i bedömningen.
Vetenskaplig artikel:
Prostate Cancer Screening with PSA and MRI Followed by Targeted Biopsy Only, The New England Journal of Medicine.
Kontakt:
Jonas Hugosson, professor i urologi på Göteborgs universitet och överläkare vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset
jonas.hugosson@surgery.gu.se
Inlägget Ny metod att upptäcka prostatacancer kan öppna för massundersökningar dök först upp på forskning.se.
