Surfplatta gör förskolebarns lek mindre kreativ

Barn, i profil, vid surfplatta som ligger på bord

Förskolebarns lek med datorplattor är mindre kreativ och fantasifull jämfört med deras lek med fysiska leksaker. Det visar en ny studie från Uppsala universitet. Skillnaden är markant, enligt forskarna.

I läroplanen för förskolan står att förskollärare ska ansvara för att varje barn får använda digitala verktyg på ett sätt som stimulerar utveckling och lärande. I och med det har datorplattor etablerats på landets förskolor.

I en studie jämförde forskare nära hundra lekaktiviteter bland förskolebarn. 30 barn deltog i studien, vissa av dem i tvåårsåldern och andra i fyra- och femårsåldern.

Fri lek med appar

I studien undersöktes hur barnen leker med vanliga populära appar i sin fria lek. Fri lek, alltså lek utan större medverkan från pedagoger, står för lite mer än hälften av barnens tid på förskolan.

Forskarna undersökte mönster i barnens lek och vad barnen gjorde när de lekte med datorplattor, jämfört med när de lekte med fysiska leksaker som klossar och utklädningskläder.

Studien visar att leken med datorplattorna var mer utforskande men hade mindre element av låtsas- och fantasilek. Karaktären på leken med datorplattor skiljer sig också från lekar som barn i åldern vanligtvis leker.

Forskare tror på försiktighet

– Även om studien är ganska liten visar den att man kanske ska vara försiktig med att använda pekskärmar med förskolebarn, säger Robin Samuelsson, språkforskare vid Uppsala universitet.

Resultaten i studien var tydliga men också överraskande med tanke på läroplanen, säger Robin Samuelsson.

– Vi hoppas att våra resultat är betydelsefulla och till hjälp för personal inom förskolan men också för föräldrar och andra som möter barn och teknologi i vardagen. Samtidigt som det finns möjliga lärandemekanismer för utforskande lek med datorplattor bör det finnas en medvetenhet om de sätt som nya teknologier påverkar barn.

Barn pratar mindre i plattors närvaro

Studien bygger vidare på en tidigare studie om interaktionsmönster mellan lärare och barn med datorplattor. I den jämfördes bokläsning med användning av datorplattor och visade att barn pratar mindre i situationer med plattorna. Den tidigare studien visade också på de nya icke-verbala sätt barn använder för att kommunicera med hjälp av pekskärmar.

Studierna har varit ett samarbete mellan Uppsala universitet och Institute of Education vid University College London i Storbritannien.

Vetenskaplig artikel:

How young children’s play is shaped through common iPad applications: A study of 2 and 4-5 year-olds, Learning, Media and Technology.

Kontakt:

Robin Samuelsson, postdoktor vid institutionen för nordiska språk vid Uppsala universitet
robin.o.samuelsson@nordiska.uu.se

Inlägget Surfplatta gör förskolebarns lek mindre kreativ dök först upp på forskning.se.

Läs mer

Fiskar jämnar ut tryck i cellerna med snabba ventiler

Forskare har hittat en unik typ av ventil för vattenkanaler i celler, som stängs mycket snabbt. I framtiden kan den här upptäckten hjälpa till att ta fram mediciner mot bland annat cancer och alzheimers.

Reglering av vätskebalans i cellerna är livsviktigt för allt levande. Ibland räcker inte vätsketransporten genom cellmembranet till och då används vattenkanaler, aquaporiner, som kan öppnas och stängas vid behov.

Protein styr vattenkanal i hud och gälar hos klätterfisk

Fiskar lever i vattenmiljöer som har olika salthalt. Vissa arter kan till och med leva upp till en vecka på land. Det här ställer väldigt speciella krav på cellernas aquaporiner för att de ständigt ska kunna reglera vätskebalansen i väldigt olika miljöer. Genom att studera aquaporinerna hos klätterfisk (Anabas testudineus), som ibland tar sig upp på land, har forskarna kartlagt ett protein som verkar visa på en unik typ av snabbstängande vattenkanal.

Aquaporiner – vattenkanaler i cellmembranet

Alla levande organismer är beroende av ett jämt tryck och vattenflöde i sina celler. Det sker genom att vatten transporteras in och ut genom cellmembranet. Vattnet ”stängs av” och ”slås på” av membranprotein, som fungerar som vattenkanaler och kallas aquaporin.

Cellterapi testas på barn och unga med diabetes typ 1

Arm på vit knapp, eller sensor. Hand som håller i mobiltelefon

Barn och unga med typ 1-diabetes ska i en studie testa en – enligt forskarna lovande – cellterapi med stamceller. Förhoppningen är att behandlingen ska bidra till bibehållen egen insulinproduktion i flera år.

Vid typ 1-diabetes förstörs de insulinproducerande cellerna i ett immunangrepp. Forskningsstudier har visat att så kallat mesenkymala stamceller, från navelsträngar, kan bevara insulinproduktionen hos vuxna i åtminstone upp till tre år.

Stamcellerna kan bilda olika typer av bindvävsceller och har visat sig ha en unik förmåga att dämpa immunangrepp. De har tidigare prövats i en rad studier, även på barn, bland annat i syfte att förhindra organavstötning efter en transplantation.

Lovande behandling, enligt forskarna

Barn och ungdomar med diabetes typ 1 ska nu testa cellterapi med dessa stamceller.

– Första fasen av studien med behandling vid nydebuterad typ 1-diabetes hos barn och ungdomar inleddes i fjol och har förlöpt väldigt väl. Samtliga behandlade mår bra. Nu i november inleder vi därför nästa fas med studier av behandlingseffekt i åldersgruppen 12–21 år, säger Per-Ola Carlsson, läkare vid Akademiska sjukhuset och professor i diabetessjukdomar vid Uppsala universitet.

Målgruppen för cellterapin är barn och ungdomar som har fått typ 1-diabetes de senaste sex månaderna. Totalt kommer 60 patienter inkluderas där hälften får cellterapi och hälften får placebo.

– Vår förhoppning är att effekten på unga under 18 år ska bli lika god som på vuxna och bidra till bibehållen egen insulinproduktion flera år efter behandlingen, säger Per-Ola Carlsson.

Cellterapi har många fördelar

Överlag har cellterapi en stor potential, säger Per-Ola Carlsson.

– Genom användande av celler fås sammansatta effekter, eftersom cellerna genom en kombination av utsöndrade ämnen kan ha flera samtidiga verkningsmekanismer. Cellterapiläkemedel är också högintressanta genom att de ofta har en inneboende kapacitet att söka sig till sjuk, inflammerad vävnad.

Kontakt:

Per-Ola Carlsson, överläkare och professor i diabetessjukdomar, Akademiska sjukhuset och Uppsala universitet
per-ola.carlsson@mcb.uu.se

Inlägget Cellterapi testas på barn och unga med diabetes typ 1 dök först upp på forskning.se.

Läs mer

Inflammation förstärker riskfaktorer vid schizofreni

Genetiska förändringar kan öka risken att drabbas av schizofreni. Nu visar forskning att inflammation förstärker effekten av den riskvariant som kopplas till sjukdomen. Fynden väcker hopp om bättre behandlingar.

Bland alla människor sker i sena tonåren en normal utgallring av mindre önskvärda kopplingar mellan nervcellerna, så kallade synapser.

Processen är viktig för att hjärnan ska utvecklas på bästa sätt. Men patienter med schizofreni har färre antal synapser i hjärnan jämfört med människor utan sjukdomen.

Forskare från Karolinska institutet visade för några år sedan att nedbrytningen av synapser vid schizofreni är ökad. De visade också att detta kan kopplas till en genetisk riskvariant för sjukdomen och att den påverkar ett särskilt protein, C4A.

Förhöjda nivåer av proteiner vid sjukdomen

Nu har samma forskare utvecklat en metod för att kunna mäta nivåerna av proteinet i ryggmärgsvätskan. I två patientgrupper kunde forskarna se att nivåerna var förhöjda hos patienter som nyligen fått sina första psykossymptom, och som vid en senare uppföljning utvecklat schizofreni.

– Efter att ha kontrollerat för ökat antal genetiska riskvarianter hos patienterna observerade vi fortsatt förhöjda nivåer av C4A, säger doktoranden Jessica Gracias Lekander vid KI.

Cytokiner driver på proteinet

Vid upprepade tillfällen har även två olika cytokiner, IL-1beta och IL-6, som produceras av immunförsvaret vid inflammation, visat sig vara förhöjda hos patienter med schizofreni.

Forskarna gjorde därför fler experiment som visade att de här cytokinerna stimulerar uttrycket av proteinet C4A. Patienterna med höga nivåer av proteinet hade också höga nivåer av framför allt IL-1beta.

– Det här indikerar att den mekanism vi ser i laboratoriet också är relevant i patienternas hjärnor och att inflammation förstärker effekten av den genetiska riskvarianten, säger Carl Sellgren Majkowitz, forskare vid Karolinska institutet.

Kan leda till effektivare behandlingar

Forskarna hoppas att fynden ska leda till mer effektiva och riktade behandlingar i det tidiga förloppet av schizofreni.

– Tillgängliga behandlingar är i nuläget inte individanpassade och fokuserar på att minska symptomen hos de patienter som redan utvecklat sjukdomen, säger Carl Sellgren Majkowitz.

Vetenskaplig studie:

Cerebrospinal fluid concentration of complement component 4A is increased in first episode schizophrenia, Nature Communications.

Kontakt:

Carl Sellgren Majkowitz, överläkare och forskare vid institutionen för fysiologi och farmakologi, Karolinska institutet, carl.sellgren@ki.se

Posted in BMI