Äldre med demens har mindre nytta av hjälpmedel i hemmet

Posted on by

Personer med en demensdiagnos har mindre nytta av hjälpmedel som ska underlätta boende i hemmet. De upplever också oro, otrygghet och ett sämre bemötande av hemtjänstpersonal, enligt en ny studie.

Människor i Sverige lever allt längre och fler drabbas av demens. Många med en demenssjukdom vill bo kvar i sina hem, något som är möjligt tack vare hemtjänst och olika hjälpmedel.

För att underlätta tillvaron för äldre som bor hemma finns till exempel hjälpmedel för minnesstöd, hörapparater, kommunikationstavlor, talboksspelare, spisvakter, toalettförhöjare, rullstolar och rullatorer.

I en ny studie har forskare jämfört val, användning och nyttan av hjälpmedel för äldre – med och utan demens.

– Vi har också undersökt sambanden mellan användning av hjälpmedel bland hemtjänstbrukare och deras upplevelser av hemtjänsten, ensamhet och trygghet, säger forskaren Johan Borg vid Högskolan Dalarna.

Upplever mer otrygghet

Studien visar att hemtjänstbrukare med demens var mindre delaktiga i valet av hjälpmedel och hade mindre nytta av dem. Användare av hjälpmedel oavsett demensdiagnos var mer besvärade av ängslan, oro, ångest och ensamhet.

De kände sig mer otrygga att bo hemma med stöd av hemtjänsten och upplevde i större utsträckning att personalen inte tog hänsyn till deras åsikter och önskemål om hur hjälpen ska utföras. De upplevde också att de blev sämre bemötta.

– Det är viktigt att öka äldre personers delaktighet i val av hjälpmedel för att öka nyttan med dem. Det är också viktigt att undersöka hur man kan dämpa deras oro och minska upplevd ensamhet. Hemtjänsten behöver säkerställa att de tar hänsyn till hjälpmedelsanvändares åsikter och önskemål i samma utsträckning som andra hemtjänstbrukares samt bemöter alla på ett likvärdigt sätt, säger Johan Borg.

Risken för olyckor ökar

Resultaten väcker farhågor om att behoven av hjälpmedel bland hemtjänstbrukare med demens inte är tillräckligt tillgodosedda, framför allt vad gäller syn och förflyttning.

– Eftersom demenssjukdom ökar risken för att äldre personer faller och skadar sig i hemmet är det betydelsefullt att de har de hjälpmedel de behöver för att se bra och röra sig säkert, säger Johan Borg.

Resultaten pekar också på att mer hänsyn bör tas till personliga behov när hemtjänst och hjälpmedel utreds, och även vid utförandet av hemtjänst till personer med hjälpmedel.

Så gjordes studien

Forskarna har analyserat data från Socialstyrelsens rikstäckande enkätundersökning av äldre personers uppfattning om kvaliteten i hemtjänsten från 2017.

Totalt analyserades data från 89 811 personer som är 65 år eller äldre. Patientregistret och läkemedelsregistret använder för att identifiera hemtjänstbrukare med demens.

Bland hemtjänstbrukarna i studien hade 8,9 procent demens och 88,2 procent använde minst ett förskrivet hjälpmedel.

Vetenskaplig studie:

Experiences of Assistive Products and Home Care among Older Clients with and without Dementia in Sweden, International Journal of Environmental Research and Public Health.

Kontakt:

Johan Borg, universitetslektor i medicinsk vetenskap vid Högskolan Dalarna,
jog@du.se

Inlägget Äldre med demens har mindre nytta av hjälpmedel i hemmet dök först upp på forskning.se.

Läs mer

Tveksam till vaccin, missnöjd med demokratin

Posted on by

händer med vaccinspruta, suddig person med munskydd i bakgrunden

I början av pandemin var många svenskar tveksamma till att vaccineras mot covid-19. Tveksamheten var extra stor i vissa grupper, bland annat hos dem som är missnöjda med den svenska demokratin.
– Den grupp i vårt material där tveksamheten var som störst bestod i huvudsak av manliga SD-sympatisörer mellan 36 och 70 år, säger forskaren Johannes Lindvall.

Faktorer som ålder, risk för allvarlig sjukdom, socioekonomiska förhållanden, kunskap och information har betydelse för hur människor ställer sig till vaccinationer, inklusive covid-19-vaccination.

Statsvetare vid Göteborgs universitet har undersökt hur många i Sverige som i början av pandemin var tveksamma till att vaccinera sig mot covid-19, och vad som utmärkte dem som var tveksamma.

Gata med stor dekal om att hålla avstånd

Studien baseras på två enkätundersökningar från 2020 med svenskar i åldrarna 16–85 år. Dessa fick frågan om hur sannolikt det var att de skulle vaccinera sig mot covid-19 om de blev erbjudna ett sådant vaccin. Enkätpersonerna fick också samhälleliga och politiska frågor, som hur nöjda de var med hur den svenska demokratin fungerar.

Tvekan hos män, unga, SD-sympatisörer

Det visade sig att 40 procent av personerna i undersökningen var tveksamma till att vaccinera sig mot covid-19.

Tveksamheten var utbredd i flera samhällsgrupper, som grupper med unga som hade mindre risk för att bli allvarligt sjuka samt personer födda utanför Europa. Men det fanns ytterligare grupper ”tveksamma” som utmärkte sig genom sina politiska uppfattningar.

– Det handlar om grupper som är missnöjda med hur demokratin fungerar i Sverige och grupper som inte litar på andra människor, säger Johannes Lindvall, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet.

– Dessutom hittar vi grupper där en kombination av politiska attityder och personliga hälsorisker verkar förklara synen på covid-vaccinet. Den grupp i vårt material där tveksamheten var som störst bestod i huvudsak av manliga SD-sympatisörer mellan 36 och 70 år.

Kan handla om misstro mot myndigheter

Hur kan då demokratimissnöje och vaccintvekan tänkas hänga ihop? En tolkning, säger forskarna, är att viljan att bidra till ett kollektivt projekt som en massvaccinering beror på människors upplevelse av hur väl samhällets styrsystem fungerar. Det kan också handla om en generell misstro mot myndigheter, eller en känsla av utanförskap.

Resultaten visar alltså att flera olika faktorer interagerar på ett komplicerat sätt när det gäller människors inställning till vaccinationer.

– Studien belyser bredare frågor om moderna demokratiska staters förmåga att övertyga medborgare att göra en kollektiv insats för folkhälsan. Vaccinationsviljan under coronapandemin är ett tydligt exempel på det, säger forskaren Björn Rönnerstrand.

Enkäterna genomfördes av SOM-institutet vid Göteborgs universitet.

Vetenskaplig artikel:

Challenges for public-service delivery: the case of Covid-19 vaccine hesitancy (Johannes Lindvall och Björn Rönnerstrand), Journal of European Public Policy.

Kontakt:

Johannes Lindvall, professor i statsvetenskap
johannes.lindvall@gu.se

Inlägget Tveksam till vaccin, missnöjd med demokratin dök först upp på forskning.se.

Läs mer

Hockeyklubbor ska ge krocksäkrare bilar

Posted on by

Varje år slängs tusentals trasiga kompositklubbor av svenska hockeyföreningar. Ett resursslöseri som forskare vid Luleå tekniska universitet försöker mildra. Planen är att återanvända det finurligt uppbyggda materialet för att göra bilar mer krocksäkra.

– Vi vill utreda om man kan använda resterna från klubban som byggblock i nya strukturer. Framför allt vill vi undersöka om man kan använda segment av klubborna till att fånga upp energi i samband med fordonskrockar, säger Patrik Fernberg, professor inom polymera kompositmaterial vid Luleå tekniska universitet.

Han beskriver dagens hockeyklubbor som tekniska underverk där fibrerna placeras med minutiös precision i lager för att optimera strukturens respons när den spänns som en elastisk fjäder i samband med att spelaren avfyrar sina skott.

I samarbete med Luleå Hockey och ett luleåföretag som tillverkar bildelar undersöker nu forskarna möjligheten att återanvända det omsorgsfullt tillverkade materialet i hockeyklubborna, för att göra bilar mer krocksäkra.

Återvinning av avslagna hockeyklubbor

– Belastningen som klubborna utsätts för är väldigt hög, vilket gör att de faktiskt ganska ofta går av. När de går av blir de värdelösa för hockeyspelaren men stora delar av klubban är fortfarande hel. Vi är övertygade att det går att göra användbara saker av delarna som fortfarande är intakta, säger Patrik Fernberg.

I projektets inledande fas är fokuset på materialteknisk nytta för de deltagande parterna men på sikt kan det även finnas ekonomiska och miljömässiga vinster för såväl privatpersoner som idrottsrörelse och industri.

– För hockeyklubbarna, och alla föräldrar som köper dyra klubbor till sina hockeyspelande ungdomar, innebär det i första hand en möjlighet att undvika resursslöseri. På sikt kanske man kunde tänka sig någon form av återvinningssystem typ pantburkar, men det är för tidigt att säga. För en fordonstillverkare kan återbruk av skrotade klubbor innebära att kostnaden för material minskar men också fordonets vikt, något som är positivt för bränsleförbrukning, räckvidd och klimatavtryck, säger Patrik Fernberg.

Inventerar hur hockeyklubbor skiljer sig åt

I ett första steg gör forskarna nu en inventering kring hur olika enstaka klubbor av olika modeller och fabrikat skiljer sig åt, både i uppbyggnad och i egenskaper.

– Vi planerar till exempel att krossa segment av enstaka trasiga klubbor för att undersöka hur mycket energi som krävs. Baserat på våra undersökningar kan vi bilda oss en uppfattning kring hur stor variation i egenskaper man kan förvänta sig när man samlar in stora mängder av olika klubbor, berättar Patrik Fernberg.

Projektet är ett samarbete med Luleå tekniska universitet, RISE, Luleå Hockey, och Gestamp HardTech.

Kontakt:

Patrik Fernberg, professor inom polymera kompositmaterial vid Luleå tekniska universitet, patrik.fernberg@ltu.se

”Det var bättre förr” – så använder radikalhögern nostalgi

Posted on by

Svartvitt fotografi från 1950-talet. Två kvinnor torkar disk i ett fattigt hem med vedspis. I förgrunden syns en liten pojke som tittar mot kameran.

Idén om att “det var bättre förr” och att nutiden präglas av förfall och katastrof är inte ovanlig i politiken. Radikala högerpartier kombinerar ofta sådan nostalgi med idéer om vem som verkligen ska anses tillhöra “folket”, visar forskare i en ny studie.

Forskare från Stockholms och Göteborgs universitet har undersökt hur nostalgi används inom politiken i Sverige och internationellt. Närmare bestämt handlar det om hur populister och radikalhöger använder så kallad nationalistisk nostalgi.

Forskarna har studerat politiska kampanjer i bland annat Storbritannien, Polen, Nederländerna, Libanon, USA och Sverige. I Sverige har de dessutom analyserat parti- och principprogram och artiklar från partitidningar.

Då – en gyllene tidsålder

”Det var bättre förr” är idén som kännetecknar nationalistisk nostalgi, enligt forskarna. Nostalgikerna blickar tillbaka på en tid, ett slags gyllene guldålder, som de föreställer sig var bättre att leva i.

Enligt samma tankegångar har samhället blivit sämre och ”något viktigt har gått förlorat”. Det som upplevs som förlorat kan vara välfärd, trygghet, säkerhet, identitet eller möjligheter. Vad politikerna fokuserar på varierar beroende på land, parti och politisk inriktning.

– Bland dagens radikala högerpartier hänger nostalgi ofta samman med idén om dekadens, att nationen har förfallit, främst på grund av utomeuropeisk invandring, och att omedelbar politisk handling behövs för att undvika en annalkande katastrof, säger Jens Rydgren, professor i sociologi vid Stockholms universitet.

Idén om ”folket” är central

I Sverige är det ofta tiden för folkhemmets uppbyggnad som idealiseras. Trots att folkhemmet var ett socialdemokratiskt projekt menar forskarna att perioden blir attraktiv för radikalhögern för att den omfattar idén om ett folk och om en svensk identitet.

Det som särskiljer högerpopulisters och radikalhögerns nostalgi från andras nostalgi är just tankarna om vilka som utgör folket, så kallad etnisk nationalism.

– Etnisk nationalism är just att man förstår nationen som bestående av delade komponenter. Folket delar historia och ursprung, kanske också religion och språk, säger Gabriella Elgenius, professor i sociologi vid Göteborgs universitet.

Nostalgi används för att utesluta vissa

Att använda nostalgi för att överdriva likheterna i en befolkning kan vara exkluderande och polariserande, enligt forskarna.

– Det blir en fara om den här likheten används mot andra grupper, vilket sker idag. Nostalgin bidrar till att formulera en retorik som riktar sig mot migranter, att de inte ska vara här egentligen, att de tar resurser från välfärdsstaten och begår brott. Den bidrar till bitterhet och motsättningar i nuet, säger Gabriella Elgenius.

Den nostalgiska retoriken är också missvisande på andra sätt, menar hon.

– Den erbjuder en enklare problemformulering i stället för att adressera de riktiga samhällsproblemen, som socioekonomisk ojämlikhet.

Kontakt:

Gabriella Elgenius, professor i sociologi vid Göteborgs universitet
gabriella.elgenius@gu.se

Vetenskaplig artikel:

Nationalism and the Politics of Nostalgia (Gabriella Elgenius och Jens Rydgren), Sociological Forum.

Bild av Erik Liljeroth, ur Nordiska museets digitala samlingar, licens CC BY-NC-ND 4.0.

Inlägget ”Det var bättre förr” – så använder radikalhögern nostalgi dök först upp på forskning.se.

Läs mer

Kommer njurcancern sprida sig? Fyra gener kan ge svar

Posted on by

En man i mörkblå tröja håller händerna på ryggen, i njurhöjd

Fyra gener i cancercellerna hos människor med njurcancer verkar kunna förutsäga risken att cancern sprider sig, visar en studie. Patienter som visar sig ha en hög sådan spridningsrisk skulle kunna följas närmare av vården och snabbt få behandling om tumören börjar sprida sig, enligt forskarna.

Så kallad klarcellig njurcancer är den vanligaste formen av njurcancer hos vuxna. Om tumören är begränsad till njurarna är prognosen ofta god. Men har den spridit sig till skelettet, vilket inträffar hos ungefär en tredjedel, är överlevanden på fem års sikt bara ungefär tio procent.

Ett annat problem vid behandling av klarcellig njurcancer rör en typ av immunterapi som blivit ett viktigt behandlingstillkott på senare år. Det har blivit vanligt att cancerceller utvecklar resistens mot behandlingen och det verkar delvis ha att göra med faktorer i miljön runt cancercellerna.

Fyra gener tycks ge nyckelinformation

I en studie har forskare från bland annat Karolinska Institutet undersökt prover från nio patienter med klarcellig njurcancer. Forskarna samlade in både tumörvävnad och närliggande normal njurvävnad och studerade vilka gener som är aktiva i enskilda celler.

Studien pekar på att fyra specifika gener har betydelse för huruvida tumören kommer att sprida sig till skelettet inte, och för överlevnadschansen. Ett samtidigt så kallat överuttryck av de fyra generna tyder på att patienten har en större risk att utveckla en tumör som sprider sig.

– Det här skulle potentiellt kunna bli ett hjälpmedel för att i ett tidigt skede få en bättre uppfattning om patienters kommande sjukdomsförlopp, säger Ninib Baryawno, forskare vid institutionen för kvinnors och barns hälsa vid Karolinska Institutet.

– Patienter med en cancerprofil som innebär hög sannolikhet för spridning skulle då kunna följas närmare, för att snabbt upptäcka och behandla eventuell tillväxt av tumören.

Vill veta varför immunterapi misslyckas

Studien visar även att miljön runt tumören hämmar immunsystemet och forskarna föreslår flera möjliga måltavlor för läkemedel som kan vara intressanta att undersöka vidare.

Nästa steg blir att studera hur tumörmetastaser i benmärg och skelett skiljer sig från den lokala tumören i njuren, samt hur benmärg hos patienter med njurcancermetastaser i skelettet skiljer sig från frisk benmärg.

– Vi hoppas att det kan hjälpa oss att svara på frågan om varför immunterapi inte fungerar hos vissa njurcancerpatienter,