Antikroppar biter sämre på ny omikronvariant

Forskare sitter på jobbet, med munskydd och vita skyddskläder, och tittar på provrör med blod i.

Fler kan få covid-19 i vinter. Orsak: En ny omikronvariant som inte påverkas så mycket av antikroppar.

Antikroppar i blodet biter relativt dåligt på coronavirusvarianten BA.2.75.2, som är en ny undervariant av omikron. Det visar en ny studie från Karolinska institutet.

En sjättedel så effektiva

Jämfört med den omikronvariant som dominerar nu tycks antikropparna bara vara en sjättedel så effektiva vad gäller undervarianten.

Det framgår av en studie gjord på 75 slumpvis utvalda blodgivare i Stockholm.

Undervarianten är också motståndskraftig mot flera antivirala läkemedel som används för att behandla personer med hög risk för allvarlig covid-19.

Fler kan insjukna i vinter

BA.2.75.2 är en muterad version av en annan omikronvariant. Sedan den upptäcktes tidigare i höstas har den spridit sig till flera länder men representerar än så länge fortfarande en minoritet av registrerade fall.

– Vi vet nu att detta bara är en flera nya varianter med liknande mutationer som sannolikt kommer att dominera inom en snar framtid. Det innebär att vi kan förvänta oss att antalet infektioner kommer att öka i vinter, säger Ben Murrell vid institutionen för mikrobiologi, tumör- och cellbiologi på Karolinska Institutet.

Oklart hur mycket vaccinen hjälper

Om det i så fall leder till fler sjukhusinläggningar är än så länge oklart. De vaccin som finns nu har generellt haft en skyddande effekt mot svår sjukdom vid omikroninfektion. Men det saknas fortfarande data på hur bra de uppdaterade covidvaccinen skyddar mot de allra senaste varianterna.

– Vi förväntar oss att de kommer att hjälpa till, men vi vet inte med hur mycket, säger Ben Murrell.

Vetenskaplig artikel:

Omicron sublineage BA.2.75.2 exhibits extensive escape from neutralising antibodies (Daniel J. Sheward, Changil Kim, Julian Fischbach, Kenta Sato, Sandra Muschiol, Roy A. Ehling, Niklas K. Björkström, Gunilla B. Karlsson Hedestam, Sai T. Reddy, Jan Albert, Thomas P. Peacock och Ben Murrell), The Lancet Infectious Diseases.

Kontakt:

Ben Murrell, biträdande lektor vid institutionen för mikrobiologi, tumör- och cellbiologi, Karolinska Institutet
benjamin.murrell@ki.se

Inlägget Antikroppar biter sämre på ny omikronvariant dök först upp på forskning.se.

Läs mer

Virtuell turism i pandemins spår

Pandemin förändrade förutsättningarna för turistnäringen och i framtiden kommer vi kunna se en hybridisering av turismerbjudandet där VR, virtuell verklighet, blandas med upplevelser i verkliga livet.

Studien är gjord av Danilo Brozovic, lektor i företagsekonomi vid Högskolan i Skövde. Han tror att resultaten kan användas av turismföretag och offentliga beslutsfattare för att förstå hur branschen kommer att se ut om några år.

Covid-19-pandemin slog hårt mot turismnäringen. Det är en bransch som sedan pandemins inledande skede plågats av osäkerhet, vikande siffror och uppsägningar. Många forskare spår att återhämtningen kommer ta längre tid än för samhället i övrigt. Den chock som pandemin innebar spås också leda till permanenta förändringar.

– Vår turism har förändrats i grunden. För att möjliggöra återhämtning och möta de utmaningar som förändringarna innebär är det viktigt att förstå vilka de är och vad de innebär, säger Danilo Brozovic.

Fem transformationsområden

I en nyligen publicerad forskningsartikel redogör Danilo Brozovic tillsammans med sin kollega Hiroaki Saito från Ritsumeikan Asia Pacific University för fem områden som kommer förändras, fem transformationsområden.

De fem identifierade områdena är:

  1. accelererad digitalisering,
  2. mer flexibla affärsmodeller,
  3. förändringar inom strukturen av mänskliga resurser,
  4. reserestriktioner och
  5. ökad risk- och krisberedskap.

I artikeln redogör de bland annat för hur branschen anpassades till dessa förändringar och vilka utmaningar varje transformation innebär samt ger några praktiska rekommendationer.

Japansk körsbärsblom avnjuts i VR

Ett av de transformationsområden som forskarna tror kommer ha störst påverkan på branschen och innebära störst möjligheter är accelererad digitalisering. Det är också ett område som påverkar de andra transformationsområdena, till exempel i form av nya affärsmodeller och behov av ny typ av IT-kompetens.

VR står för Virtual Reality eller virtuell verklighet på svenska. Det handlar om

Tinnitus kan lindras med anpassad hörapparat

Genom att noga prova ut och programmera hörapparaten utifrån varje enskild patients öra, kan den lindrande effekten på tinnitus fördubblas. Det visar forskning från Lunds universitet.

*Tinnitus är ett mycket vanligt problem som innebär att man hör ljud i öronen utan att det orsakas av någon yttre ljudkälla. Så mycket som en femtedel av Sveriges befolkning är drabbade och 90 procent har även hörselpåverkan.

*Tinnitus klassificeras i dag inte som en egen sjukdom men som ett symtom som kan ha många olika orsaker, till exempel en hörselnedsättning, buller, sjukdom eller stress. Ofta beskrivs tinnitus som fantomljud som inte hörs för någon annan än den som drabbas.

Nedsatt hörsel påverkar den kognitiva förmågan

Personer med tinnitus upplever ofta att de har svårt med kognitiva prestationer som att behålla koncentrationsförmågan vilket påverkar arbetsminnet. Men nu visar nya studier att kognitiva problem inte har med tinnitus att göra, utan istället är kopplade till hörselnedsättning:

– Det är förvånande att tinnitus inte påverkar prestationerna vid kognitivt krävande uppgifter, eftersom detta är ett av de vanligaste klagomålen bland patienter med tinnitus. Istället visar det sig att det är hörselförmågan vid höga frekvenser – över 8 kHz – som är kopplad till prestationen. Ju sämre vi hör desto sämre presterar vi, oavsett om vi har tinnitus eller ej och oavsett ålder. I dagsläget undersöks inte heller dessa frekvenser vid ett hörseltest på t ex vårdcentralen, säger Sebastian Waechter, legitimerad audionom, forskare inom audiologi och doktor i klinisk medicin vid Lunds universitet.

Vid alla våra sinnesintryck bildas elektriska urladdningar i hjärnan och när hörseln försämras, är följden att stimulansen i hjärnan minskar. Resultatet blir att inte bara hörsel-centrat krymper, utan att hela hjärnvolymen blir mindre, vilket påverkar den kognitiva förmågan. Eftersom hjärnans plasticitet – det vill säga hjärnans förmåga att omforma sig – avtar med åldern, är det därför viktigt att få hjälp så tidigt som möjligt. På så sätt får hjärnan tid att vänja sig vid de nya stimuli som t ex en hörapparat ger.

Hörapparaten måste programmeras utifrån varje persons öra

Men det är viktigt att hörapparaten utprovas och programmeras efter varje persons öra, eftersom varje hörselgång är unik i sin form, något som i sin tur påverkar resonansen. Genom mätinstrumentet *Real Ear Measurement (REM) kan man mäta in i hörselgången och anpassa hörapparaten till varje person.

*REM är mätningen av ljudtrycksnivån i en patients hörselgång som utvecklas när en hörapparat bärs. Den mäts med hjälp av ett silikonsondrör som sätts in i kanalen. Röret är anslutet till en mikrofon utanför örat. Mätningen görs för att verifiera att hörapparaten ger lämplig förstärkning för en patients hörselnedsättning. Bild: Wiki Commons

– Om man anpassar hörapparaten innebär det också en betydande dämpning av tinnitus-besvären, något som även fortsätter att dämpas över tid. Våra resultat visar att behandlingseffekten är dubbelt så god efter ett år om man verifierar hörapparatens förstärkning, jämfört med om man inte gör det.

Räcker inte att fråga om det hörs bra

Det räcker alltså inte med att fråga patienten om det ”hörs bra”, utan det är viktigt med en objektiv undersökning som kan göra stor skillnad för den enskilde patienten. Undersökningen tar endast några minuter, men trots det använder fortfarande många svenska kliniker inte mätinstrumentet. Även om kostnaden för instrumentet belastar den enskilda kliniken, är kostnaden låg ur ett samhälleligt perspektiv för att dramatiskt förbättra tinnitusvården, menar Sebastian Waechter.

I sin forskning framöver kommer han även att undersöka hur en förbättring av tinnitus påverkar personens mentala hälsa. Omkring varannan tinnituspatient lider nämligen också av psykisk ohälsa i form av ångest eller depression.

– Exakt hur detta är kopplat till tinnitus vet vi idag inte, men många patienter beskriver att tinnitus är en stark bidragande orsak till att de mår dåligt. Därför är det angeläget med mer forskning samt att utveckla bättre behandlingar för den här gruppen, avslutar Sebastian Waechter.

Vetenskaplig artikel:

Extended High Frequency Hearing, but Not Tinnitus, Is Associated With Every-Day Cognitive Performance, Frontiers in Psychology.

Kontakt:

Sebastian Waechter, legitimerad audionom, forskare inom audiologi och doktor i klinisk medicin vid Lunds universitet, sebastian.waechter@med.lu.se

Inlägget Tinnitus kan lindras med anpassad hörapparat dök först upp på forskning.se.

Läs mer

Posted in BMI

Växthusgaser från smält permafrost släpps ut i sjöar

Högt berg, vatten och växtlighet, sommartid, röd växtlighet i förgrunden

Grundvatten från smältande permafrost kan forsla växthusgaser till sjöar och spä på klimatförändringarna. Och mängderna kommer att öka, enligt forskare.

Permafrost är den jord som förblir frusen året runt på olika delar av planeten, till exempel i Arktis och Antarktis, samt på höga berg och högplatåer. Den aktuella studien fokuserar på arktiska sjöar i den så kallade sporadiska permafrostregionen i norra Sverige.

I detta område är mellan 10 och 50 procent av marken permanent frusen. Medeltemperaturen i området har stigit avsevärt under de senaste åren och ligger nu över noll grader Celsius. Det gör att permafrosten med sitt organiska material, rikt på kol och växthusgaser, tinar.

Grundvattnet forslar sedan dessa växthusgaser till närliggande sjöar. Där, i sjöarna, släpps gaserna ut och hamnar i atmosfären.

Vit roddbåt med två personer i, på sjö. Berg i bakgrunden,

Bild: David Seekell

Ny kunskap om flödet under jord

Hittills har forskarna inte vetat så mycket om betydelsen av den här processen, men en ny studie från universiteten i Umeå, Barcelona och Linköping kastar mer ljus över det som händer i jord och vatten.

Studien visar bland annat att inflödet av metangas via grundvattnet till sjöarna är mer intensivt på sommaren än på hösten. Det beror på den större mängden vatten som cirkulerar i underjorden.

De högre temperaturerna på sommaren gynnar också metanproduktionen i underjorden och berikar därför gasinnehållet i det grundvatten som leds till sjöarna.

Ökande mängd växthusgaser

– Klimatförändringarna och den accelererande smältningen av permafrosten kommer att öka mängden växthusgaser som kan transporteras till sjöarna via grundvattnet, säger Carolina Olid, docent vid universitetet i Barcelona.

– Den ökade nederbörden, upp till 40 procent i Arktis under det kommande decenniet, kommer också att öka grundvattenflödet och därmed utsläppen av metan till sjöarna.

Kvicksilver läcker också ut

Permafrostsmältningen orsakar dessutom inte bara större utsläpp av växthusgaser utan även utsläpp av sådant som kvicksilver. Det kan få skadliga effekter på livet i och omkring sjöarna.

Mycket är oklart inför framtiden

Det är fortfarande svårt att avgöra var på planeten som permafrostsmältningen blir störst, eller sker snabbast. I vissa områden kommer sjöar att torka ut eftersom vattnet rinner ut genom de utlopp eller nya kanaler som har bildats till följd av smältningen. I andra fall kommer sjöarna att utvidga sina gränser i takt med avsmältningen och nya sjöar uppstår.

Att föra in grundvattenutsläpp till sjöar i olika klimatmodeller kommer att förbättra förutsägelserna inför framtiden, enligt forskarna.

– Det kommer att göra det möjligt för oss att bedöma sjöarnas verkliga roll i kolcykeln och om de verkligen fungerar som källor eller som möjliga reservoarer för växthusgaser. Denna information är en nyckel till att kunna utveckla lämpliga bevarandeåtgärder för att mildra klimatförändringarna, säger Carolina Olid.

Vetenskaplig artikel:

Groundwater discharge as a driver of methane emissions from Arctic lakes (Olid, C., Rodellas, V., Rocher-Ros, G., Garcia-Orellana, J., Diego-Feliu, M. Alorda-Kleinglass, A., Bastviken, D., Karlsson, J. G.), Nature Communications.

Kontakt:

Carolina Olid, Department of Earth and Ocean Dynamics, Universitat de Barcelona, Spanien
carolina.olid@ub.edu

Inlägget Växthusgaser från smält permafrost släpps ut i sjöar dök först upp på forskning.se.

Läs mer

Därför köper vi lyxläppstift i kristider

Riksbanken rekordhöjer räntan – energipriserna skjuter i höjden. Hur påverkar bistrare ekonomiska tider hur vi klär oss? Historiskt sett har recession inte inneburit att vi slutat klä oss elegant. Däremot har vi återanvänt kostsamma festkläder och istället köpt enskilda lyxprodukter.