Genom att genetiskt modifiera lignin, som finns i växters cellväggar, kan vi skapa växter som tål torka bättre. Resultaten skulle kunna användas inom både jord- och skogsbruk för att hantera framtida klimatutmaningar.

– Växter är uppbyggda av många olika typer av celler, några av dem är förstärkta med lignin* och sätts samman med varandra för att bilda ett rör som leder vatten, som ett sugrör för att dricka en drink. Lignin är så starkt att rörcellerna kan motstå vakuum medan andra celler blir helt tillplattade, säger Delphine Ménard, som är forskare vid Institutionen för ekologi, miljö och botanik, Stockholms universitet.

Identifierat ligninets kemiska kod

Under lång tid trodde forskarna inte att lignin hade en kod, som i DNA eller proteiner, men nu har man kunnat visa att det finns en sorts kemisk kod för lignin. Varje lignincell använder den ”kemiska koden” för att justera sig för att fungera optimalt och motstå stress. Resultaten skulle kunna användas inom både jord- och skogsbruk för att tackla framtida klimatutmaningar.

– Det krävs bara en enkel kemisk förändring – att en enda väteatom överförs från alkohol till aldehyd – för att göra växter mycket motståndskraftiga mot torka under förhållanden där alla alkoholrika växter skulle dö, säger Edouard Pesquet, docent i molekylär växtfysiologi.

Kan förekomma naturligt

Dessutom har man kunnat visa att stora ökningar av ligninaldehyder också kan förekomma naturligt. I den japanska sidenindustrin har till exempel mullbär med de högsta nivåerna av ligninaldehyd länge använts och älskats av silkeslarver.

– Dessa resultat förändrar vår syn på hur lignin och vatten leds i en växt. De öppnar också upp för möjligheter att använda ligninkoden till att förbättra grödor och träd för att hantera problem med vattentillgång. Modifieringen av ligninkemin på cellnivå är en mekanism som kan göra det möjligt för växter att växa, återfukta sig och stå emot påfrestningar från klimatförändringar, säger Edouard Pesquet.

Vetenskaplig artikel:

Plant biomechanics and resilience to environmental changes are controlled by specific lignin chemistries in each vascular cell type and morphotype.

Kontakt:

Edouard Pesquet, docent vid Institutionen för ekologi, miljö och botanik, Stockholms universitet, edouard.pesquet@su.se, Aji Mathew, professor vid Institutionen för material- och miljökemi, Stockholms universitet, aji.mathew@mmk.su.se

Sverige sänkte sin bränsleskatt under 2022. Men kom skattesänkningen verkligen hushållen till del när bensinpriserna samtidigt höjdes? Bara delvis, enligt forskare.

Mot bakgrund av de snabbt stigande bensin- och dieselpriserna under 2022 sänkte ett antal europeiska länder bränsleskatterna.

”Viktigt att kompensera hushållen”

Sverige sänkte sin bränsleskattesats med 1,81 kronor per liter den 1 maj, varav 1,31 kronor är en tillfällig sänkning som löper ut i slutet av september. När skattesänkningen tillkännagavs kommenterade finansminister Mikael Damberg: ”Jag är pragmatisk, för mig är det viktigt att vi kan kompensera hushållen”.

Men kom den här skattesänkningen verkligen konsumenterna till del? Det är osäkert. För i samma veva som skatten sänktes höjde också bolagen bensinpriserna till nya rekordnivåer. För att ta reda på hur mycket konsumenterna fick ut av skattesänkningen har forskare från Handelshögskolan i Stockholm jämfört Sverige med Danmark, där bränsleskatten inte förändrades.

Hushållen fick bara en del av pengarna

Deras slutsats är att skattesänkningen i Sverige återspeglades fullt ut i konsumentpriset på bensin. Men de menar också att det finns spridningseffekter som driver upp bensinpriserna utanför Sverige som kan medverka till att snedvrida den beräkningen. Slutsatsen är dock att endast en del av skattesänkningen fördes vidare till de svenska konsumenterna.

Rapport:

Policy brief: Who Benefitted from the Gasoline Tax Cut in Sweden? (Julius Andersson och Celina Tippman), Freepolicybriefs.org.

Kontakt:

Julius Andersson
julius.andersson@hhs.se

Inlägget Sverige sänkte skatten – bolagen rekordhöjde bensinpriserna dök först upp på forskning.se.

Läs mer