Fler elbilar kan ge sämre luft i städerna

Posted on by

Fler elbilar kan leda till ohälsa och ökade vårdkostnader på grund av försämrad luftkvalitet. Att satsa på infrastruktur för cykling har däremot övervägande positiva effekter på folkhälsan – och kan minska vårdkostnaderna med hundratals miljoner.

Fler elbilar och ökad cykling föreslås inom EU som ett sätt att minska transporters klimatpåverkan. I en avhandling från Umeå universitet jämförs effekterna på folkhälsan för elbilar och utbyggd infrastruktur för cykling.

Sjukfrånvaro på grund av luftföroreningar

I Stockholm är partiklar från slitage på vägbanan den största källan till hälsofarliga partiklar i luften. Förutom skador på lungor och luftvägar kan partiklarna orsaka hjärtkärlsjukdom samt, enligt ny forskning, även bidra till demens och psykiska problem. Vilken mängd partiklar som slits upp vid körning beror dels på dubbdäcksanvändning och hastighet, dels på bilens vikt.

I avhandlingen visas att i Stockholm beror tre procent av sjukfrånvaron på korttidseffekter av luftföroreningar. Bara stockholmarnas inkomstbortfall av detta är cirka 100 miljoner kronor om året.

Sämre stadsluft med elbilar

En övergång till elbilar riskerar att leda till att luften i storstäder som Stockholm försämras istället för att förbättras, med dagens användning av dubbdäck. Detta eftersom elbilar ofta väger mer och därmed ger ökat vägslitage som orsakar mer partiklar i stadsluften. Det skulle leda till ökade kostnader för ohälsa.

– Den ökade ohälsan till följd av mer partiklar i luften som orsakas av tyngre elbilar kan uppskattas ge en samhällsekonomisk merkostnad om en miljard kronor per år i Stockholm, ifall användningen av dubbdäck fortsätter på samma nivå, säger Hedi Kriit, doktorand vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin vid Umeå universitet.

Kostnadseffektivt att främja cykling

Hedi Kriit konstaterar i sin avhandling att utbyggnad av cykelinfrastruktur är en mycket kostnadseffektiv åtgärd för hälsa. Vinsterna för hälsan hänger samman dels med minskade utsläpp och dels med att den som cyklar ökar sin fysiska aktivitetsnivå och därmed minskar risken för flera kroniska sjukdomar. Totalt sett bedöms vårdkostnaderna kunna minska med 114 miljoner kronor per år.

– Att bygga cykelvägar är något av en vinn-vinn-situation för såväl klimat och hälsa som för samhällsekonomin. En elektrifiering av bilparken är förmodligen också nödvändig av klimatskäl, men då bör man försöka hålla nere fordonsvikten och se över var dubbdäck ska användas, säger Hedi Kriit.

Så gjordes forskningen:

I avhandlingen har de omedelbara effekterna av luftföroreningar på sjukfrånvaron kvantifierats genom att använda nationella registerdata från Statistiska centralbyrån (SCB). Den samhällsekonomiska kostnaden för tyngre elbilar och därmed mer vägpartiklar i luften, är beräknad utifrån såväl vårdkostnader som vedertagna sociala värden för livskvalitetsförlust per person och år som används vid samhällsekonomiska analyser.

Avhandling:

Hälsokonsekvensberäkning av hållbart resande i urbana miljöer

Kontakt:

Hedi Katre Krii, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, hedi.kriit@umu.se

Inlägget Fler elbilar kan ge sämre luft i städerna dök först upp på forskning.se.

Läs mer

Så blir mandatfördelningen rättvisare

Posted on by

Vid demokratiska val ska antalet mandat i parlamentet vara proportionerligt mot antalet röster. Men de matematiska metoder som används idag ger en något skev mandatfördelning. Forskare vid Linköpings universitet har därför utvecklat en optimeringsmodell som bättre skulle spegla folkets vilja.

Har du någonsin funderat på vad som händer efter ett val? Det är lätt att tro att rösterna räknas och sen är valresultatet klart. Men riktigt så enkelt är det inte.

Först ska mandaten fördelas mellan partierna som klarar fyraprocentsspärren till riksdagen. Bakom mandatfördelningen ligger matematiska metoder för att göra procentandelar till heltal som motsvarar antalet mandat. Men metoderna som används idag ger inte ett perfekt proportionellt resultat.

– Det är helt enkelt inte riktigt rättvist. Många av de modeller som idag används för att räkna mandat efter val är över hundra år gamla. Till exempel, den så kallade jämkade uddatalsmetoden föreslogs första gången år 1910. Den är inte baserad på optimering utan på mer klassisk matematik, säger Kaj Holmberg, professor vid Matematiska institutionen vid Linköpings universitet.

Gamla metoder har mandat

I Sverige används just den jämkade uddatalsmetoden, även kallad den modifierade Sainte-Laguë-metoden, för att beräkna mandatfördelning. I andra länder används andra liknande metoder, men den gemensamma nämnaren är att de är gamla och speglar inte folkets vilja så bra som de skulle kunna göra. Ser man till den jämkade uddatalsmetoden behandlas större partier annorlunda jämfört med mindre partier, och fyraprocentsspärren hanteras inte optimalt.

– Tittar man på valet 2018 hade utfallet blivit ett annat med en optimal mandatfördelning. Då hade det så kallade högerblocket vunnit med ett mandats marginal till skillnad från utfallet som blev till vänsterblockets fördel, säger Kaj Holmberg.

Optimal mandatfördelning: ”Den här forskningen ska inte ses som en partiinlaga på något sätt. Det handlar endast om att använda den bästa tillgängliga metoden, vilken vi nu har utvecklat, säger Kaj Holmberg, professor i tillämpad matematik. Bild: Magnus Johansson

I valet 2018 var det 6 476 725 personer som la giltiga röster i valurnor runt om i landet för att rösta hur de 349 mandaten i riksdagen skulle fördelas. Det innebar att varje mandat motsvarade 18 557 röster. Eller omvänt, varje röst motsvarade 0,0000538 mandat. Så om vi delar antalet röster som varje parti fått med det totala antalet röster får vi de perfekta proportionerna. Med andra ord – folkets vilja.

Men den procentsats vi får går inte att applicera direkt på antalet mandat som av naturen är heltal. Det går helt enkelt inte att ha 7,84 mandat i riksdagen.

– Mandatfördelningen ska spegla folket vilja. Problemet är att det måste bli heltal. Skulle man bara runda av neråt eller uppåt skulle det kunna bli för många eller för få mandat i riksdagen. Den här forskningen ska inte ses som en partiinlaga på något sätt.

– Det handlar endast om att använda den bästa tillgängliga metoden, vilken vi nu har utvecklat, säger Kaj Holmberg.

Hänsyn till riksdagsspärren

Han har utvecklat en matematisk optimeringsmodell och -metod som behandlar alla partier lika, alla röster lika och som dessutom tar korrekt hänsyn till riksdagsspärren. Skillnaden mot dagens metod är att man vet vilken modell som löses exakt.

– Jag brukar alltid säga till mina studenter att man måste sätta upp optimeringsproblemet först innan man försöker hitta en lösning. I dagsläget lappar och lagar man den befintliga metoden i stället för att börja om och börja med problemformuleringen för att sedan lösa problemet korrekt, säger Kaj Holmberg.

Men frågan är om ett nytt sätt att räkna kommer att införas i närtid. Politik är ett känsligt ämne och traditionen är stark. Kaj Holmberg tror därför att införandet av den här metoden kan ligga ganska långt fram i tiden.

– Men varför ska man använda en viss metod av gammal hävd när det finns en bättre, den bästa, att tillgå? Jag hoppas att diskussionen kan föras och att man kommer att vilja använda en bättre metod på sikt.

Optimering – att hitta bästa lösningarna på svåra problem

Optimering kan användas inom vitt skilda områden, forskare vid LLinköpings universitet jobbar till exempel med optimal formering av studentgrupper, snöröjning, placering av militära attackmönster, planering av kollektivtrafik med elfordon och optimal schemaläggning av aktiviteter i elektroniksystem i flygplan. Grundläggande tillvägagångssätt är:

  • Reda ut om problemet är ett optimeringsproblem
  • och i så fall formulera det,
  • formulera det på ett matematiskt lösbart sätt
  • och hitta en lämplig lösningsmetod.

Den nya modellen för optimal mandatfördelning använder styckvis linjärisering av det Euklidiska avståndet mellan röstetalen och mandatfördelningen, och kan lösas exakt med en nyutvecklad metod, av samma typ som den som nu används.

Källa: Linköpings universitet

Vetenskaplig artikel:

Optimal proportional representation

Kontakt:

Kaj Holmberg, professor i tillämpad matematik, Linköpings universitet, kaj.holmberg@liu.se

Artikeln var först publicerad på Linköpings universitets webb

Inlägget Så blir mandatfördelningen rättvisare dök först upp på forskning.se.

Läs mer

Makt en viktig drivkraft bakom hållbart pensionssparande

Posted on by

Personer som pensionssparar i så kallade hållbara fonder drivs inte bara av altruistiska värderingar. Viljan att imponera på andra, samt att ha makt över den hållbara utvecklingen, spelar också in.

Premiepensionen är den mindre delen av den allmänna pensionen där pensionsspararna själva kan välja i vilka fonder pensionskapitalet ska placeras.

Forskare på Handelshögskolan vid Göteborgs universitet har undersökt de psykologiska drivkrafterna som påverkar hur olika personer väljer att investera sin premiepension.

En vilja att imponera på andra

Studien visar att personer som väljer olika typer av hållbara pensionsfonder i större utsträckning drivs av så kallade altruistiska värderingar som betonar vikten av jämlikhet, skyddandet av miljön och social rättvisa.

Men resultaten pekar också på att egocentriska värderingar spelar in.

− Den starkaste värderingen bakom hållbara pensionsinvesteringar är i själva verket auktoritet, vilket vi definierar som viljan att leda och befästa sin makt för att kontrollera människor och resurser, säger konsumtionsforskaren John Magnus Roos.

Drivkraften kan alltså handla om auktoritär makt som kan byggas dels genom att imponera på andra människor eftersom hållbarhet är trendigt, dels genom att vara med och kontrollera resurser för en hållbar utveckling.

Värderar pengar och ägande lägre

Samtidigt visar resultatet att personer som pensionssparar mer hållbart inte prioriterar pengar och ägande i lika hög utsträckning som de som investerar i mer traditionella fonder. De värderar helt enkelt materiell egendom lägre.

− Det är inte särskilt överraskande att de primärt motiveras av annat. Dock visar annan forskning att dessa människor inte tror att avkastningen är sämre, vilket den heller inte har visat sig att vara. Men vår forskning visar alltså att det som driver dem till de hållbara investeringarna är annat än ekonomisk vinning, säger John Magnus Roos.

Värderingar styr investeringar

Dessa värderingar utmärker personer som aktivt väljer att investera i hållbara pensionsfonder:

  • De lägger större vikt vid altruistiska värden som jämlikhet, skyddandet av miljön och social rättvisa
  • De värderar i större utsträckning auktoritet – att utöva makt genom kontroll av människor och resurser
  • De prioriterar materiella ting och rikedom i mindre utsträckning

Mindre fokus på avkastningen

Enligt forskarna säger studien något om den enskildas drivkraft till att investera hållbart. Resultatet tyder också på att hållbart pensionssparande ytterst handlar om värderingar, vilka värden vi vill stå för och vilket samhälle vi vill ha.

− Det här kan exempelvis användas i den externa kommunikationen eller i produktutbudet, där fokus läggs mindre på den ekonomisk avkastningen och mer på att ”boosta investerarens ego” genom den hållbarhet som investeringen innebär, säger John Magnus Roos.

Så gjordes forskningen

  • 3 500 slumpmässigt utvalda personer tillfrågades, 1 005 personer svarade
  • 68 personer uppgav att de investerat i hållbara pensionsfonder
  • Tre olika analyser av värderingar har gjorts, från generella kluster av värderingar till mer nyanserade/specifika värden
  • Studien utgår från socialpsykologens Shalom H. Schwartz teori om grundläggande mänskliga värderingar
  • För att undersöka drivkrafterna bakom valet att investera hållbart genomfördes olika så kallade regressionsanalyser med olika värden som oberoende variabler

Vetenskaplig artikel:

A three-level analysis of values related to socially responsible retirement investments (pdf) .

Kontakt:

John Magnus Roos, forskare vid centrum för konsumtionsforskning, Handelshögskolan vid Göteborgs universitet och lektor i socialpsykologi vid Högskolan i Skövde,

Enkla åtgärder kan minska förseningar i tågtrafiken

Posted on by

Många som valt att resa med tåg i sommar har mötts av både inställda och försenade avgångar. Aktuell forskning visar att det finns konkreta, relativt enkla åtgärder, som kan förbättra tågtrafikens punktlighet.

Alltför många av de som rest med tåg i Sverige under sommaren har drabbats av inställda eller försenade resor. Andelen tåg som ställts in eller försenats under det första halvåret i år är fler än på tio år, berättar Carl-William Palmqvist som är forskare vid K2 och Lunds universitet.

Bättre information till resenärerna

− För att förbättra järnvägstrafikens punktlighet måste kvalitetsarbetet systematiseras och fokusera både på teknik, underhåll, tidtabeller och på bättre informationen till resenärerna. Det finns flera konkreta, relativt enkla åtgärder, som till exempel att informera resenärerna så att de vet var på perrongen de ska vänta för att enklast nå sin plats på tåget, säger Carl-William Palmqvist.

De flesta förseningarna i tågtrafiken orsakas av små störningar, upp till någon minut. Flera sådana störningar ger dock över en längre resa en påtaglig försening.

− I tidtabellerna underskattas nu systematiskt hur lång tid som krävs vid varje uppehåll, när resenärer ska gå av och på tåget, säger Carl-William.

Varför kommer tåget inte i tid?

  1. Små störningar på upp till en minut ackumuleras till en längre försening
  2. I tidtabellerna har man underskattat hur lång tid det tar när resenärer ska gå av och på tåget
  3. Underhållet av räls och tågvagnar har varit otillräckligt i många år – vilket medför stopp i trafiken dels på grund av banarbete och dels på grund av slitage
  4. Banarbete utförs på tider avsatta för trafik

Bristande underhållsarbete

Många av sommarens inställda eller försenade tåg påverkades av banarbeten, både planerat underhåll och akuta insatser.

− Underhållet av järnvägstrafikens infrastruktur, både räls och vagnar, har varit otillräckligt under många år. Järnvägstrafiken påverkas därför nu både av omfattande underhållsarbete och av stopp i trafiken orsakade av slitage och bristande prestanda, menar Carl-William Palmqvist.

− De servicefönster som finns för planerat underhållsarbete utnyttjas dåligt, istället utförs underhållsarbetet på tider avsatta för trafik. Omfattande akutinsatser försvårar naturligtvis planeringen, men nu tycks de leverantörer som utför underhållsarbetet sakna tillräckliga incitament för att utföra arbetet på tider som inte påverkar trafiken, fortsätter Carl-William.

Ta tillvara järnvägens kapacitet

Järnvägstrafikens punktlighet är den enskilt viktigaste faktorn som påverkar hur nöjda resenärer är med sin resa. Punktligheten påverkar också i vilken utsträckning det är möjligt att ta tillvara järnvägens fulla kapacitet.

− Systematiska förseningar bidrar till att järnvägstrafiken nu måste planeras med färre avgångar än vad som vore möjligt med bättre punktlighet, avslutar Carl-William Palmqvist.

Kunskapslunch om tågtrafikens punktlighet

Lyssna till Carl-William Palmqvist som berättar om vad som orsakar omfattande förseningar i järnvägstrafiken och hur tidtabeller, perronger och informationen till resenärer kan förbättras för att öka järnvägstrafikens punktlighet.

Kunskapslunch: Förbättrad punktlighet i järnvägstrafiken, onsdagens den 14 september kl 12.15.

Inlägget Enkla åtgärder kan minska förseningar i tågtrafiken dök först upp på forskning.se.

Läs mer

Skyddande T-celler kvar 20 månader efter covid-19

Posted on by

Högt specialiserade T-celler finns kvar minst 20 månader efter covid-19, visar en studie från Göteborgs universitet. Och kan förklara varför en återinfektion sällan blir livshotande.

Immunsystemet skyddar oss mot virusinfektioner och förhindrar allvarlig eller livshotande sjukdom. Nästan alla personer som infekterats med sars-cov-2 utvecklar snabbt T-celler, en typ av immunceller, som med hög precision bidrar till att eliminera virus.

Det har varit oklart hur länge dessa T-celler finns kvar i blodet när man har tillfrisknat från covid-19. Frågan är viktig eftersom det är vanligt att man smittas av sars-cov-2 mer än en gång. Kvarvarande T-celler som känner igen virus skulle kunna förklara varför återinfektion oftast blir lindrigare än den första infektionen.

Skyddande T-celler aktiva under lång tid

En forskningsstudie från Göteborgs universitet och Sahlgrenska Universitetssjukhuset visar att personer som genomgått covid-19 bildar många typer av T-celler mot sars-cov-2 kort efter infektionen. Vissa av dessa T-celler inaktiveras inom några månader. En typ av T-celler (Th1-celler) förblir dock aktiva mot sars-cov-2 i åtminstone 20 månader.

Studien omfattade 81 blodprover från personer, medarbetare vid sjukhuset och universitetet, med mild covid-19. T-celler riktade mot sars-cov-2 analyserades med en känslig metod som utvecklats i ett samarbete mellan sjukhuset och universitetet.

Resultaten har publicerats i den amerikanska tidskriften Proceedings of the National Academy of Sciences (PNAS).

– Kort efter covid-19 bildas flera typer av sars-cov-2-specifika T-celler, vilka sannolikt bidrar till att minska mängden virus och förhindrar att virus orsakar allvarlig sjukdom. Vi fann att vissa typer av T-celler försvann efter två-tre månader, men att högt specialiserade Th1-celler sannolikt förblir aktiva flera år efter infektionen, säger Anna Martner, docent i immunologi, som leder den forskargrupp som genomfört studien.

Immunförsvaret både robust och föränderligt

Magnus Lindh, professor i virologi och överläkare vid avdelningen för klinisk mikrobiologi, menar att studien visar att vi har ett robust men också föränderligt immunförsvar.

– Att vissa typer av T-celler snabbt försvinner efter infektion är sannolikt fördelaktigt, eftersom T-celler annars riskerar att attackera normala celler och därför bör elimineras när virus inte längre finns kvar, säger, säger Magnus Lindh, och fortsätter:

– Studiens viktigaste fynd är att Th1-celler kvarstår långt efter infektionen. Det skydd dessa celler förmedlar tycks inte vara tillräckligt för att förhindra en andra infektion, men att T-celler som känner igen sars-cov-2 finns kvar förklarar sannolikt varför återinfektioner sällan ger allvarlig eller livshotande sjukdom.

Vetenskaplig artikel:

Transient and durable T cell reactivity after COVID-19 .

Kontakt:

Anna Martner, docent vi immunologi, Göteborgs universitet,

Posted in BMI