Boende längs en busslinje i Göteborg mådde betydligt bättre när hybridbussar byttes mot helt eldrivna bussar. Med sänkta bullernivåer minskade också sömnstörningar, trötthet och nedstämdhet. Det visar en studie vid Göteborgs universitet.

Hösten 2019 introducerades bussar med eldrift på busslinje 60 i Göteborg. Det skedde med koppling till projektet ElectriCity som arbetar för hållbart resande i stadsmiljö, med aktörer från industri, forskning och samhälle.

Sträckningen för den aktuella busslinjen är bitvis rejält kuperad. Bullernivåerna från tidigare busstrafik har upplevts som påtagliga, särskilt vid uppförsbackar. Tidigare ljudnivåmätningar har tytt på att störning från lågfrekvent buller förekom i inomhusmiljöer i området.

I vilken mån elektrifierad busstrafik skulle påverka bullernivåerna var oklart, och även hur människors hälsa skulle påverkas. Särskilt viktigt var just det lågfrekventa bullret som har stor störningspotential och är svårt att reducera med fasadisolering eller bullerskärmar.

Minskat buller

– Vi kan störas av olika ljud men bekymret med lågfrekvent buller är att det dämpas i mindre omfattning än höga frekvenser och tränger därför lättare in i bostäderna, även små nivåhöjningar uppfattas som mycket påtagliga, säger Kerstin Persson Waye, professor i miljömedicin på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet och ansvarig för den aktuella forskningen.

Studien omfattade enkäter till slumpvis utvalda boende i två faser, före och efter övergången till eldrivna bussar. Hälften bodde längs busslinjen, i stadsdelarna Masthugget eller Lunden. Den andra halvan, som bodde en bit ifrån, utgjorde referensgrupp.

Parallellt gjordes ljudmätningar i ett flertal bostäder, även inomhus, vilket annars inte är standard. Mätningarna krävde specialriggning med tio-tolv mikrofoner i en och samma lägenhet för att ge säkra nivåer av det lågfrekventa bullret.

Förändringarna mellan fas ett och två var tydliga och statistiskt säkerställda. Det gällde både faktiska bullernivåer och vad de boende själva noterade. Exempelvis sjönk andelen som märkte av buller från bussar från 75 till 39 procent. Andelen som stördes av buller i mycket hög grad sänktes från 26 till 5 procent.

Tydlig hälsoförbättring

De upplevda hälsoeffekterna var också tydliga. Andelen som kände sig uttröttade en-två gånger i veckan sjönk från 49 till 39 procent, ner till samma nivå som i referensgruppen. Andelen nedstämda gick från 22 till 17 procent. Betydligt färre sa sig också vara mycket sömniga dagtid.

– Det blev en förbättring, folk mådde signifikant bättre. Även om vi inte med säkerhet kan säga att förändringarna omfattar hela populationen eller består över tid, tror vi att resultaten kan vara generaliserbara i boendemiljöer där busstrafiken utgör en stor del av exponeringen. Givet att också annan trafik i stadsmiljön blir tystare så kan detta påverka folkhälsan, konstaterar Kerstin Persson Waye.

Är du under 30 och bor på en trafiktät adress i Stockholm? Då ökar risken att få covid-19, visar en studie på unga vuxna.

Föroreningar i utomhusluft kan bidra till luftvägsinfektioner som influensa och sars. Därför väckte pandemin farhågan att luftföroreningar även skulle kunna leda till ökad risk för infektion med coronaviruset sars-cov-2. Studier har också visat att områden med sämre luftkvalitet oftare har fler fall av covid-19.

Nu har forskare vid Karolinska institutet undersökt detta närmare genom att studera kopplingen mellan individuell exponering för luftföroreningar vid bostadsadresser och positivt pcr-test för coronaviruset hos unga vuxna i Stockholm.

Föroreningar från trafik

Resultaten visar att exponering för vissa trafikrelaterade luftföroreningar kopplas till ökad risk för ett positivt test.

– Våra resultat bidrar till den växande mängden bevis för att luftföroreningar spelar en roll för covid-19 och ger stöd för att det verkligen finns fördelar med att förbättra luftkvaliteten, säger Olena Gruzieva, docent vid Karolinska Institutet och medförfattare till studien.

Narkosmedel som andas in påverkar njurarnas funktion under sövningen. Det kan därför vara en bidragande faktor till komplikationer hos patienter efter en operation, visar en studie.

I en klinisk studie på Akademiska sjukhuset och Uppsala universitet har forskare jämfört sövning med gas och narkosmedel som ges intravenöst.

Resultaten visar att patienter som sövs med gas har en betydligt lägre urinproduktion under narkosen.

– Låg urinproduktion är ofta associerat med nedsatt njurfunktion och är även ett av kriterierna för akut njursvikt. Men den här effekten av gas-anestesi kan vara harmlös för relativt friska patienter men skulle kunna vara en signifikant bidragande faktor till njursvikt hos patienter som redan har en högre risk för komplikationer, säger Stephanie Franzén, forskare inom anestesiologi och intensivvård vid Uppsala universitet.

Ökad nivå av hormoner

Enligt Stephanie Franzén verkar den minskade urinproduktionen hänga ihop med en ökad nivå av hormoner i blodet som fungerar som vatten- och saltsparande. Detta fenomen har man inte sett hos patienter som fått narkos intravenöst.

– Vår slutsats är att narkos med gas påverkar njuren på ett sätt som leder till en minskad urinproduktion. Ingen av patienterna i studien fick dock njursvikt vilket tyder på att just gas-anestesi i sig verkar kunna sänka urinproduktionen utan att orsaka en tydlig nedsatt njurfunktion, säger Egidijus Semenas, forskare och överläkare i anestesi- och intensivvård på Akademiska sjukhuset.

Narkos är säkert men komplikationer förekommer

Anestesi, det vill säga narkos eller sövning, är generellt en väldigt säker och etablerad metod. Men trots det drabbas vissa patienter av komplikationer efter operationen, till exempel försämrad njurfunktion.

– Ungefär 6–8 procent av alla som opereras med narkos drabbas av njurkomplikationer efteråt. Bara på Akademiska sövs cirka 29 000 patienter årligen vilket innebär att upp mot 2 300 patienter drabbas av en försämrad njurfunktion varje år, framhåller Stephanie Franzén.

Kända faktorer som påverkar risken att utveckla en njursjukdom efter en operation är exempelvis ålder, fetma, diabetes, hjärtkärlsjukdom och högt blodtryck.

Forskarna hoppas att studien kan bana väg för mer forskning inom anestesi och hur vården kan optimeras för att minimera riskerna för komplikationer.

– Fler sådana här studier behövs i större grupper så man kan förtydliga hur narkospreparaten påverkar njurfunktionen i även mer sjuka patienter, säger Stephanie Franzén.