Skäggig och glittrande lav minskar i Skuleskogen

Posted on by

Långskägg med droppar på grenar av gran

Den fridlysta hänglaven långskägg kan vara hotad på sikt – även i skyddade områden. I Skuleskogens nationalpark har världens längsta lav minskat med över 40 procent under tre decennier, visar en studie.

Långskägg är naturskogens ”julgransglitter” och kan bli flera meter lång. Den växer i gamla och fuktiga granskogar. Laven är även en viktigt tecken på mångfald i skogar.

Men i en långtidsstudie kan forskare visa att hänglaven minskat med 42 procent under 37 år i Skuleskogens nationalpark, som ligger i världsarvet Höga kusten.

– Det är välkänt att hänglavar minskar i brukade skogar. Den här studien tyder på att rödlistade hänglavars långsiktiga fortlevnad kan vara hotad även i skogar som har ett starkt skydd, säger forskaren Per-Anders Esseen vid Umeå universitet.

Långskägg är rödlistad som sårbar och fridlyst i hela landet. Sverige och Norge har de största förekomsterna av långskägg i Europa och har därför ett särskilt ansvar för att bevara laven, menar forskarna.

– Långtidsdata på dynamiken hos populationer av hotade arter i skogar är avgörande för att kunna förstå och förutsäga hur dessa arter påverkas av globala miljöfaktorer. Sådan kunskap behövs även för att ta fram effektiva skötselåtgärder, säger Per-Anders Esseen.

Så inventerades långskägg

1984 genomförde forskarna en heltäckande inventering av långskägg i Skuleskogen.

355 träd, som laven växte på, märktes med numrerade aluminiumbrickor och placerades vid trädbasen. Under 2021 upprepades inventeringen och brickorna eftersöktes med metalldetektor.

Forskarna kunde konstatera att långskägget försvunnit från 81 procent av de märkta träden. Utdöendet var större på kvarstående träd än de förluster som skett genom skador från vind.

Totalt 207 nya träd med långskägg hittades också, vilket visar på stor omsättning av värdträd på lokal nivå.

Begränsad spridning

Studien har också gett helt ny kunskap om långskäggets rumsliga dynamik i skogslandskap och visar att lavens spridning är starkt begränsad.

Långskägg sprids främst med större fragment som bara spreds ett fåtal meter på 37 år. Den dåliga spridningen förklarar varför laven är knuten till skogar med lång kontinuitet, där träd inte drabbats av skogsbränder. Detta förklarar också varför långskäggets utbredning i nationalparken var ungefär samma 2021 som 1984.

Data på skogens sammansättning och ålder visar att omfattande plockhuggning skett 1860-1900 i Skuleskogen, men forskarna fann inga storskaliga störningar under de senaste 80 åren.

Klimatförändringar ett hot

Minskningen av långskägg tycks i stället bero på en kombination av luftföroreningar, klimatförändringar – med mildare, snörika vintrar och värmeböljor sommartid – samt tätare skogar. Laven kan även hotas av stormar och bränder.

Studien visar på ett stort behov av att ta fram ett detaljerat åtgärdsprogram för att säkerställa långskäggets fortlevnad i Sverige, menar forskarna som också vill se ett nationellt program för övervakning av rödlistade lavar i såväl skyddade som brukade skogar.

Hänglaven – komplex och känslig

Lavar är komplexa symbiotiska organismer mellan till exempel svampar, grönalger och cyanobakterier. De saknar rötter och tar passivt upp vatten.

Hänglavar som långskägg, med sina tunna hårlika grenar, är särskilt känsliga för miljöpåverkan som luftföroreningar, skogsbruk och klimatförändringar. Samtidigt är de viktiga delar i världens skogsekosystem.

Hänglavar bidrar till skogens näringsomsättning och är livsmiljöer för insekter och spindlar. De är också viktig föda för renen under vintern när marklavar är otillgängliga.

Vetenskaplig studie:

Long-term dynamics of the iconic old-forest lichen Usnea longissima in a protected landscape, Forest Ecology and Management.

Kontakt:

Per-Anders Esseen, professor emeritus vid institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap, Umeå universitet, per-anders.esseen@umu.se

Antioxidanter hjälper cancertumörer att växa

Posted on by

Kosttillskott med C-vitamin och andra antioxidanter kan göra mer skada än nytta. Antioxidanter stimulerar nämligen cancertumörer att bilda nya blodkärl som skyndar på deras tillväxt och spridning. Det visar en studie.

Antioxidanter motverkar fria syreradikaler som kan ha skadliga effekter i kroppen. De är därför vanligt förekommande i olika kosttillskott. Men för höga doser kan vara skadliga.

– Man ska inte vara rädd för antioxidanter i vanlig kost men de flesta människor behöver inget extra tillskott av antioxidanter. Det kan rentav vara skadligt för cancerpatienter och personer med ökad cancerrisk, säger forskaren Martin Bergö vid Karolinska institutet, KI.

I en ny studie har forskare undersökt hur antioxidanter påverkar cancertumörer.

– Vi har funnit att antioxidanter aktiverar en mekanism som får cancertumörer att bilda nya blodkärl, vilket är förvånande eftersom man tidigare trott att antioxidanter har en skyddande effekt. Blodkärlen tillför näring som hjälper tumören att växa och sprida sig i kroppen, säger Martin Bergö.

Aktiverat protein bakom nybildning av blodkärl

Forskargruppen har tidigare visat att antioxidanter som C- och E-vitamin påskyndar tillväxten och spridningen av lungcancer genom att stabilisera ett protein som heter BACH1. Proteinet aktiveras när nivån av fria syreradikaler sjunker. Det sker till exempel när extra antioxidanter tillförs via kosten eller när spontana mutationer i tumörcellerna aktiverar kroppsegna antioxidanter.

Nu har forskarna kunnat visa att aktiveringen av BACH1 leder till ökad nybildning av blodkärl, så kallad angiogenes.

Kan leda till bättre behandling

Det pågår försök att ta fram läkemedel som stryper nybildningen av blodkärl, så kallade angiogenes-hämmare. Men resultaten har inte varit så framgångsrika som man hoppats, enligt KI-forskaren Ting Wang.

– Vår studie öppnar för effektivare sätt att förhindra angiogenes i tumörer. Till exempel skulle patienter vars tumörer har höga nivåer av BACH1 kunna svara bättre på behandling med angiogenes-hämmare än patienter med låga BACH1-nivåer, säger hon.

Två mekanismer samarbetar i tumörer

Tidigare forskning har visat att det krävs låga syrenivåer, hypoxi, för att cancertumörer ska kunna producera nya blodkärl. Den nya mekanismen som forskarna har identifierat visar att tumörer kan bilda nya blodkärl även vid normala syrenivåer.

Studien visar också att BACH1 regleras på liknande sätt som proteinet HIF-1a – en mekanism som belönades med Nobelpriset i medicin år 2019 och som innebär att celler kan anpassa sig till förändringar i syrenivåer. Den nya KI-studien visar att de här båda mekanismerna arbetar tillsammans i tumörerna.

Mikrotumörer studerades

Forskarna har använt flera olika cellbiologiska metoder och framför allt studerat lungcancertumörer med hjälp av organoider – små odlade mikrotumörer från patienter ­– men även möss och tumörprover av bröst- och njurcancer från människa.

Tumörer där BACH1 var aktiverat, antingen genom tillskott av antioxidanter eller genom överproduktion av proteinet, visade sig producera mer nya blodkärl och vara extra känsliga för angiogenes-hämmare.

– Nästa steg är att undersöka i detalj hur nivåerna av syre och fria radikaler kan reglera BACH1-proteinet, och vi kommer fortsätta studera den kliniska betydelsen av våra resultat. Vi kommer också gå vidare med liknande studier i andra cancerformer som bröst-, njur- och hudcancer, säger Ting Wang.

Vetenskaplig studie

Antioxidants stimulate BACH1-dependent tumor angiogenesis, Journal of Clinical Investigation.

Kontakt:

Martin Bergö, professor vid institutionen för biovetenskaper och näringslära, Karolinska institutet, martin.bergo@ki.se

Posted in BMI

Frakturer vid benskörhet kan undvikas med ny metod

Posted on by

Kvinna promenerar i naturen

Datorsimuleringar i 3D kan tidigt upptäcka risker för benbrott till följd av benskörhet. Med hjälp av metoden skulle många slippa höftfrakturer, menar forskare.

Benskörhet, som också kallas osteoporos, orsakar över 120 000 benbrott i Sverige varje år. 18 000 av dem är höftfrakturer. Hälften av alla som drabbas kommer även få fler frakturer.

Sjukdomen innebär att benmassan minskar, benstrukturen försvagas och risken för frakturer ökar. Främst drabbas äldre personer.

Alla i riskzonen upptäcks inte

Idag diagnostiseras benskörhet genom en bentäthetsmätning. Det är en röntgenundersökning som ofta görs först när patienten redan drabbats av en fraktur.

Men mätningen av skelettets bentäthet fångar inte alla med hög risk för att få en fraktur. Ungefär hälften som är i riskzonen missas.

– Det har hittills saknats tillförlitliga metoder för att upptäcka sjukdomen i ett tidigt skede, det vill säga innan den första frakturen sker, säger forskaren Hanna Isaksson vid Lunds universitet.

Tusen fler kan upptäckas

En större andel av personer med hög risk att få en höftfraktur går att identifiera med en ny beräknings- och simuleringsmetod, som Hanna Isaksson och forskarkollegor har utvecklat. Det visar en studie där metoden har utvärderats. Undersökningen är baserad på patientdata från 2000 personer.

– Med hjälp av den nya metoden skulle vi varje år kunna upptäcka ungefär tusen fler personer med hög risk för höftfraktur. Och mycket tyder på att metoden även kan användas för att påvisa benskörhet innan den första frakturen inträffar, säger Hanna Isaksson.

Tredimensionella modeller

Den nya metoden använder tvådimensionella röntgenbilder från bentäthetsmätningar för att ta fram tredimensionella modeller av lårbenet.

– Omvandlingen från 2D till 3D görs utifrån en datorsimulerad mall för hur benets geometri och bentäthet statistiskt varierar, säger forskaren Lorenzo Grassi vid Lunds universitet.

Den tredimensionella modellen av lårbenet gör det möjligt att simulera olika situationer och scenarier som kan påverka vid till exempel ett fall. Informationen gör det lättare att bedöma risken för frakturer.

Benbrott kan undvikas

Forskarna har genomfört simuleringar på data från över 400 personer som tidigare genomgått en bentäthetsmätning med röntgen. Av dessa fick vissa en höftfraktur inom tio år efter undersökningen, andra fick det inte.

När mätresultaten från de olika metoderna jämfördes framgick tydligt att 3D-metoden är bättre på att förutspå risken för en höftfraktur än vad bentäthetsmätningen är.

– Om dessa personer som faktiskt fick en höftfraktur hade undersökts med den nya mätmetoden så hade de med låg benstyrka kunnat identifieras och flera av benbrotten skulle ha kunnat undvikas, säger Hanna Isaksson.

Simulerar olika fallsituationer

Simuleringarna är viktiga pusselbitar för att förstå faktorer som påverkar risken att få en fraktur, menar forskaren Lorenzo Grassi.

– Eftersom en människa kan ramla på många olika sätt kan personen också skada sig på varierande sätt. Med den nya metoden är det möjligt att simulera en persons olika sätt att falla på och de skilda riktningar som fallen kan ske åt, information som gör det möjligt att identifiera kraften som krävs för att ett ben ska brytas.

Det är också möjligt att få fram individuella värden på skelettets benstyrka hos varje enskild person.

– Det är särskilt viktigt eftersom svagt skelett är en av de största riskfaktorerna för benskörhetsrelaterade frakturer, säger Lorenzo Grassi.

Kan bidra till ökad livskvalitet

Framöver planerar forskarna fler utvärderingar av mätmetoden som de tror kan bli ett viktigt komplement till dagens diagnostik. Förhoppningen är att metoden ska integreras i vården av bensköra, både på vårdcentraler och inom specialistvården.

En tidigare upptäckt av benskörhet kan bidra till bättre livskvalitet hos patienterna och minskade kostnader för samhället, enligt Hanna Isaksson.

– Kostnaderna som uppstår till följd av benskörhet uppskattades år 2019 i Sverige till 23 miljarder kronor, en kostnad som blir högre för varje år. Denna trend behöver brytas, säger hon.

Även dödsfall kommer kunna undvikas med en mer träffsäker diagnostik.

– Av dem som får en höftfraktur dör 24 procent inom ett år, säger Hanna Isaksson.

Vetenskaplig studie:

3D Finite Element Models Reconstructed From 2D Dual-Energy X-Ray Absorptiometry (DXA) Images Improve Hip Fracture Prediction Compared to Areal BMD in Osteoporotic Fractures in Men (MrOS) Sweden Cohort,Journal of Bone and Mineral Research.

Kontakt:

Hanna Isaksson, professor i biomedicinsk teknik vid LTH, Lunds universitet, hanna.isaksson@bme.lth.se

Lorenzo Grassi, biträdande universitetslektor i biomedicinsk teknik vid LTH, Lunds universitet, lorenzo.grassi@bme.lth.se

Inlägget Frakturer vid benskörhet kan undvikas med ny metod dök först upp på forskning.se.

Läs mer

Posted in BMI

Brist på selen kopplas till ökad risk för hjärtsvikt

Posted on by

Selenbrist kan försämra prognosen vid hjärtsvikt, men det kan även innebära en ökad risk att utveckla sjukdomen. Det visar en studie från Lunds universitet.

Hjärtsvikt är en folksjukdom som drabbar 250 000 svenskar. Vid hjärtsvikt orkar hjärtat inte pumpa tillräckligt med blod ut i kroppen och sjukdomen är förenad med en mycket dålig prognos.

Sedan 1960-talet är det känt att kronisk selenbrist leder till en aggressiv typ av hjärtsvikt, som framför allt drabbar barn och ungdomar i områden med selenfattig jord.

– ­Redan 2019 visade vår forskargrupp att brist på selen är kopplat till försämrad prognos hos patienter med redan etablerad hjärtsvikt, säger Martin Magnusson som är överläkare inom kardiologi på Skånes universitetssjukhus och forskare vid Lunds universitet.

Ökad risk att utveckla hjärtsvikt

I en ny studie såg forskarna att selenbrist också är kopplat till en ökad risk att utveckla hjärtsvikt hos personer som inte tidigare har någon känd hjärtsjukdom.

– Studien visar att det finns ett samband med låga nivåer av selen och en ökad risk för att utveckla hjärtsvikt under en uppföljningstid på 15 år. Risken var dubbelt så hög hos de 20 procent som hade lägst nivåer av selen, säger forskaren Amra Jujic vid Lunds universitet.

Selen – ett viktigt ämne för kroppen

Selen är ett grundämne som finns i jorden. Det ingår i enzym som skyddar cellerna mot oxidation, samverkar med vitamin E och deltar i kroppens immunologiska försvarsmekanismer. Selen finns i nästan all mat men halterna varierar. De livsmedel som innehåller mest selen är fisk, inälvsmat, nötter/fröer, mjölk, ost och ägg.

Källa: Livsmedelsverket

Behandling med selen ska studeras

Forskarna betonar att de ännu inte vet om det är bristen på selen som har denna effekt på prognosen vid hjärtsvikt, eller om det är hjärtsvikten i sig som påverkar selennivåerna.

– Vi vill därför undersöka hur hjärtsviktspatienter eller personer utan hjärtsvikt skulle reagera på att behandlas med selen. Det är något vi nu avser att studera i framtida, randomiserade kliniska studier i första hand hos patienter med redan etablerad hjärtsvikt, avslutar Martin Magnusson.

I studien använde forskarna data från den epidemiologiska hjärtsviktstudien Malmö Förebyggande Medicin. 4803 individer ingår i studien. Medelåldern var 70 år. 29 procent av deltagarna var kvinnor.

Vetenskaplig studie:

Selenoprotein P deficiency is associated with higher risk of incident heart failure, Free Radical Biology and Medicine.

Kontakt:

Martin Magnusson, överläkare inom kardiologi på Skånes universitetssjukhus och

Fetmaoperation ger kort effekt på ämnesomsättningen

Posted on by

Fetmakirurgi påverkar ämnesomsättningen positivt, men effekten försvinner snabbt. Redan efter ett år är metaboliter och fetter ungefär på samma nivå som före operationen.

Tidigare forskning har visat att en majoritet av personer som genomgår fetmakirurgi, så kallad gastric bypass, ökar i vikt inom fem år efter operationen. Men vad som händer med ämnesomsättningen har inte varit klarlagt.

I en ny studie vid Lunds universitet har forskare därför studerat ämnesomsättningen hos personer med övervikt före och efter fetmakirurgi.

Studien visar att de största förändringarna skedde strax efter operationen. Ett år senare närmade sig koncentrationen av metaboliter och fetter samma nivå som före operationen hos alla deltagare.

– Att enbart följa upp vikten hos personer som har genomgått fetmaoperation kan vara ett trubbigt instrument för att studera effekterna av ingreppet. Vår studie ger ökad förståelse av vad som händer med ämnesomsättningen i samband med en gastric bypass-operation, säger forskaren Peter Spégel vid Lunds universitets diabetescentrum.

Kortvarig effekt på ämnesomsättning

Studien baserar sig på data från 148 personer, med och utan typ 2-diabetes, som fick en gastric bypass-operation i Sverige.

Deltagarna lämnade blodprover före operationen och vid minst två tillfällen efter ingreppet. Deras kroppsmasseindex, BMI, mättes före och efter operationen. Det följdes sedan upp vid flera tillfällen.

Forskarna gjorde detaljerade analyser av fetter och metaboliter i blodet för att studera förändringar i ämnesomsättningen. Redan ett år efter operationen var en del studiedeltagare tillbaka på exakt samma nivå som före operationen, medan återgången för andra inte var lika markant.

– Vi kunde se förändringarna när deltagarna fortfarande hade ett lågt BMI efter operationen. Genom att studera ämnesomsättningen kan vi få en tidig indikation om att ohälsosamma förändringar är på väg. Vi hoppas att kunskapen kan användas för att följa upp individer efter fetmakirurgi och sätta in förebyggande åtgärder som kan förhindra en kommande viktuppgång, säger forskaren Nils Wierup vid Lunds universitets diabetescentrum.

Risker för typ 2-diabetes

Nivåerna av vissa fleromättade fetter ökade direkt efter operationen. Därefter minskade och närmade de sig samma nivåer som tidigare. Fleromättade fetter är livsviktiga för människan och kan minska risken för sjukdomar i hjärta och kärl.

Studien visade också på en minskning av koncentrationen av en viss typ av aminosyror efter operationen, därefter skedde en ökning. Nivåerna av dessa aminosyror är vanligtvis höga hos personer med insulinresistens och ger ökad risk att utveckla typ 2-diabetes.

– En slutsats vi drar är att risken för att utveckla typ 2-diabetes minskar kraftigt efter operationen hos individer utan sjukdomen, men ett år senare ser vi återigen en ökad risk. Hos personer som redan hade typ 2-diabetes vid tiden för operationen ser vi en tillbakagång av sjukdomen, men risken för att återgå i sjukdom ökar sedan med tiden, säger Peter Spégel.

Nyttan med fetmaoperationer

Personer som opereras för fetma behöver gå ner i vikt innan operationen med hjälp av en diet. En tidigare studie av samma forskarlag studerade effekterna av en lågkaloridiet och gastric bypass-operationen var för sig.

Studien visade att dieten hade störst effekt på ämnesomsättningen, medan kirurgin ledde till små förändringar. Nu visar forskarnas senaste studie att de positiva effekterna på ämnesomsättningen avtar hos många redan efter ett år.

– Vi behöver göra fler och större studier för att dra säkra slutsatser. En fördel med fetmaoperationer är att en majoritet av personer med typ 2-diabetes ser en tillbakagång av sin sjukdom efteråt. Och även om en stor andel av de personer som får en fetmaoperation går upp i vikt efteråt så blir det oftast inte en återgång till samma vikt som tidigare, säger Nils Wierup.

Vetenskaplig studie:

Metabolic remission precedes possible weight regain after gastric bypass surgery, Obesity.

Kontakt:

Peter Spégel, docent i molekylär metabolism, Lunds universitet, peter.spegel@med.lu.se

Inlägget Fetmaoperation ger kort effekt på ämnesomsättningen dök först upp på forskning.se.

Läs mer