Morfin hjälper inte människor som har sjukdomen kol och lider av svår andnöd, enligt en studie.

Ibland, som symtomlindring, ges morfin till människor med svår andnöd, till exempel människor med sjukdomen kol. Men en ny studie från bland annat Lunds universitet pekar på att morfin inte hjälper kol-patienter att bli mindre andfådda.

I studien ingick 156 kol-patienter med svår och kronisk andnöd. Vissa fick en lägre dos morfin, andra en högre och vissa fick placebo. Studien var dubbelblind, vilket innebär att varken deltagare eller personal visste vem som fick vad.

Inga förbättringar sågs

Forskarna jämförde grupperna för att se hur de skattade sin upplevelse av andfåddhet.

Med hjälp av rörelsesensorer mättes också hur mycket deltagarna hade rört sig under studien. Det är känt att träning kan förbättra den fysiska kapaciteten och därmed minska andningsbesvär, men för svårt sjuka med kronisk andnöd kan rörelse vara svårt.

– En del förväntade sig nog att studien skulle visa på att morfinbehandlingen skulle göra deltagarna mindre andfådda och mer fysiskt aktiva. Tyvärr ser vi inga sådana tendenser alls i någon av grupperna. Vi såg inte några förbättringar vad gäller värsta upplevda andfåddhet och de som fick morfin tenderade snarare att röra sig mindre och bli mer trötta, säger Magnus Ekström, forskare vid Lunds universitet samt läkare vid Blekingesjukhuset i Karlskrona.

– Det är beklämmande att det inte finns bättre behandling, men att generellt ge morfin till personer med kronisk andnöd kan vi utifrån de resultat vi sett inte rekommendera.

Kan hjälpa i andra situationer

Däremot ska man inte tolka studien som att morfin inte alls hjälper patienter med svår andnöd i vila och vid palliativ vård i livets slutskede, säger Magnus Ekström.

– Det har vi inte undersökt i studien, våra patienter hade i de flesta fall inte andnöd i vila. Den kliniska erfarenheten visar att vid livets slutskede och i krissituationer kan morfinbehandling ge viktig hjälp.

Vetenskaplig artikel:

Effect of Regular, Low-Dose, Extended-release Morphine on Chronic Breathlessness in Chronic Obstructive Pulmonary Disease. The BEAMS Randomized Clinical Trial, Jama.

Kontakt:

Magnus Ekström, forskare vid Lunds universitet och överläkare i lungmedicin vid Blekinge sjukhus i Karlskrona
magnus.ekstrom@med.lu.se

Inlägget Morfin hjälper inte kol-patienter med svår andnöd dök först upp på forskning.se.

Läs mer

Forskare har hittat en unik typ av ventil för vattenkanaler i celler, som stängs mycket snabbt. I framtiden kan den här upptäckten hjälpa till att ta fram mediciner mot bland annat cancer och alzheimers.

Reglering av vätskebalans i cellerna är livsviktigt för allt levande. Ibland räcker inte vätsketransporten genom cellmembranet till och då används vattenkanaler, aquaporiner, som kan öppnas och stängas vid behov.

Protein styr vattenkanal i hud och gälar hos klätterfisk

Fiskar lever i vattenmiljöer som har olika salthalt. Vissa arter kan till och med leva upp till en vecka på land. Det här ställer väldigt speciella krav på cellernas aquaporiner för att de ständigt ska kunna reglera vätskebalansen i väldigt olika miljöer. Genom att studera aquaporinerna hos klätterfisk (Anabas testudineus), som ibland tar sig upp på land, har forskarna kartlagt ett protein som verkar visa på en unik typ av snabbstängande vattenkanal.

–

Läkemedelsrelaterad benskörhet och D-vitaminbrist förbises ofta i svensk sjukvård, enligt en ny avhandling. När det gäller vissa typer av läkemedel tycks medvetenheten om biverkningarna vara extra låg.

Varje år sker fler än 100

I början av pandemin var många svenskar tveksamma till att vaccineras mot covid-19. Tveksamheten var extra stor i vissa grupper, bland annat hos dem som är missnöjda med den svenska demokratin.
– Den grupp i vårt material där tveksamheten var som störst bestod i huvudsak av manliga SD-sympatisörer mellan 36 och 70 år, säger forskaren Johannes Lindvall.

Faktorer som ålder, risk för allvarlig sjukdom, socioekonomiska förhållanden, kunskap och information har betydelse för hur människor ställer sig till vaccinationer, inklusive covid-19-vaccination.

Statsvetare vid Göteborgs universitet har undersökt hur många i Sverige som i början av pandemin var tveksamma till att vaccinera sig mot covid-19, och vad som utmärkte dem som var tveksamma.

Studien baseras på två enkätundersökningar från 2020 med svenskar i åldrarna 16–85 år. Dessa fick frågan om hur sannolikt det var att de skulle vaccinera sig mot covid-19 om de blev erbjudna ett sådant vaccin. Enkätpersonerna fick också samhälleliga och politiska frågor, som hur nöjda de var med hur den svenska demokratin fungerar.

Tvekan hos män, unga, SD-sympatisörer

Det visade sig att 40 procent av personerna i undersökningen var tveksamma till att vaccinera sig mot covid-19.

Tveksamheten var utbredd i flera samhällsgrupper, som grupper med unga som hade mindre risk för att bli allvarligt sjuka samt personer födda utanför Europa. Men det fanns ytterligare grupper ”tveksamma” som utmärkte sig genom sina politiska uppfattningar.

– Det handlar om grupper som är missnöjda med hur demokratin fungerar i Sverige och grupper som inte litar på andra människor, säger Johannes Lindvall, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet.

– Dessutom hittar vi grupper där en kombination av politiska attityder och personliga hälsorisker verkar förklara synen på covid-vaccinet. Den grupp i vårt material där tveksamheten var som störst bestod i huvudsak av manliga SD-sympatisörer mellan 36 och 70 år.

Kan handla om misstro mot myndigheter

Hur kan då demokratimissnöje och vaccintvekan tänkas hänga ihop? En tolkning, säger forskarna, är att viljan att bidra till ett kollektivt projekt som en massvaccinering beror på människors upplevelse av hur väl samhällets styrsystem fungerar. Det kan också handla om en generell misstro mot myndigheter, eller en känsla av utanförskap.

Resultaten visar alltså att flera olika faktorer interagerar på ett komplicerat sätt när det gäller människors inställning till vaccinationer.

– Studien belyser bredare frågor om moderna demokratiska staters förmåga att övertyga medborgare att göra en kollektiv insats för folkhälsan. Vaccinationsviljan under coronapandemin är ett tydligt exempel på det, säger forskaren Björn Rönnerstrand.

Enkäterna genomfördes av SOM-institutet vid Göteborgs universitet.

Vetenskaplig artikel:

Challenges for public-service delivery: the case of Covid-19 vaccine hesitancy (Johannes Lindvall och Björn Rönnerstrand), Journal of European Public Policy.

Kontakt:

Johannes Lindvall, professor i statsvetenskap
johannes.lindvall@gu.se

Inlägget Tveksam till vaccin, missnöjd med demokratin dök först upp på forskning.se.

Läs mer