Tag Archives: annat

”Det var bättre förr” – så använder radikalhögern nostalgi

Posted on by

Svartvitt fotografi från 1950-talet. Två kvinnor torkar disk i ett fattigt hem med vedspis. I förgrunden syns en liten pojke som tittar mot kameran.

Idén om att “det var bättre förr” och att nutiden präglas av förfall och katastrof är inte ovanlig i politiken. Radikala högerpartier kombinerar ofta sådan nostalgi med idéer om vem som verkligen ska anses tillhöra “folket”, visar forskare i en ny studie.

Forskare från Stockholms och Göteborgs universitet har undersökt hur nostalgi används inom politiken i Sverige och internationellt. Närmare bestämt handlar det om hur populister och radikalhöger använder så kallad nationalistisk nostalgi.

Forskarna har studerat politiska kampanjer i bland annat Storbritannien, Polen, Nederländerna, Libanon, USA och Sverige. I Sverige har de dessutom analyserat parti- och principprogram och artiklar från partitidningar.

Då – en gyllene tidsålder

”Det var bättre förr” är idén som kännetecknar nationalistisk nostalgi, enligt forskarna. Nostalgikerna blickar tillbaka på en tid, ett slags gyllene guldålder, som de föreställer sig var bättre att leva i.

Enligt samma tankegångar har samhället blivit sämre och ”något viktigt har gått förlorat”. Det som upplevs som förlorat kan vara välfärd, trygghet, säkerhet, identitet eller möjligheter. Vad politikerna fokuserar på varierar beroende på land, parti och politisk inriktning.

– Bland dagens radikala högerpartier hänger nostalgi ofta samman med idén om dekadens, att nationen har förfallit, främst på grund av utomeuropeisk invandring, och att omedelbar politisk handling behövs för att undvika en annalkande katastrof, säger Jens Rydgren, professor i sociologi vid Stockholms universitet.

Idén om ”folket” är central

I Sverige är det ofta tiden för folkhemmets uppbyggnad som idealiseras. Trots att folkhemmet var ett socialdemokratiskt projekt menar forskarna att perioden blir attraktiv för radikalhögern för att den omfattar idén om ett folk och om en svensk identitet.

Det som särskiljer högerpopulisters och radikalhögerns nostalgi från andras nostalgi är just tankarna om vilka som utgör folket, så kallad etnisk nationalism.

– Etnisk nationalism är just att man förstår nationen som bestående av delade komponenter. Folket delar historia och ursprung, kanske också religion och språk, säger Gabriella Elgenius, professor i sociologi vid Göteborgs universitet.

Nostalgi används för att utesluta vissa

Att använda nostalgi för att överdriva likheterna i en befolkning kan vara exkluderande och polariserande, enligt forskarna.

– Det blir en fara om den här likheten används mot andra grupper, vilket sker idag. Nostalgin bidrar till att formulera en retorik som riktar sig mot migranter, att de inte ska vara här egentligen, att de tar resurser från välfärdsstaten och begår brott. Den bidrar till bitterhet och motsättningar i nuet, säger Gabriella Elgenius.

Den nostalgiska retoriken är också missvisande på andra sätt, menar hon.

– Den erbjuder en enklare problemformulering i stället för att adressera de riktiga samhällsproblemen, som socioekonomisk ojämlikhet.

Kontakt:

Gabriella Elgenius, professor i sociologi vid Göteborgs universitet
gabriella.elgenius@gu.se

Vetenskaplig artikel:

Nationalism and the Politics of Nostalgia (Gabriella Elgenius och Jens Rydgren), Sociological Forum.

Bild av Erik Liljeroth, ur Nordiska museets digitala samlingar, licens CC BY-NC-ND 4.0.

Inlägget ”Det var bättre förr” – så använder radikalhögern nostalgi dök först upp på forskning.se.

Läs mer

Kommer njurcancern sprida sig? Fyra gener kan ge svar

Posted on by

En man i mörkblå tröja håller händerna på ryggen, i njurhöjd

Fyra gener i cancercellerna hos människor med njurcancer verkar kunna förutsäga risken att cancern sprider sig, visar en studie. Patienter som visar sig ha en hög sådan spridningsrisk skulle kunna följas närmare av vården och snabbt få behandling om tumören börjar sprida sig, enligt forskarna.

Så kallad klarcellig njurcancer är den vanligaste formen av njurcancer hos vuxna. Om tumören är begränsad till njurarna är prognosen ofta god. Men har den spridit sig till skelettet, vilket inträffar hos ungefär en tredjedel, är överlevanden på fem års sikt bara ungefär tio procent.

Ett annat problem vid behandling av klarcellig njurcancer rör en typ av immunterapi som blivit ett viktigt behandlingstillkott på senare år. Det har blivit vanligt att cancerceller utvecklar resistens mot behandlingen och det verkar delvis ha att göra med faktorer i miljön runt cancercellerna.

Fyra gener tycks ge nyckelinformation

I en studie har forskare från bland annat Karolinska Institutet undersökt prover från nio patienter med klarcellig njurcancer. Forskarna samlade in både tumörvävnad och närliggande normal njurvävnad och studerade vilka gener som är aktiva i enskilda celler.

Studien pekar på att fyra specifika gener har betydelse för huruvida tumören kommer att sprida sig till skelettet inte, och för överlevnadschansen. Ett samtidigt så kallat överuttryck av de fyra generna tyder på att patienten har en större risk att utveckla en tumör som sprider sig.

– Det här skulle potentiellt kunna bli ett hjälpmedel för att i ett tidigt skede få en bättre uppfattning om patienters kommande sjukdomsförlopp, säger Ninib Baryawno, forskare vid institutionen för kvinnors och barns hälsa vid Karolinska Institutet.

– Patienter med en cancerprofil som innebär hög sannolikhet för spridning skulle då kunna följas närmare, för att snabbt upptäcka och behandla eventuell tillväxt av tumören.

Vill veta varför immunterapi misslyckas

Studien visar även att miljön runt tumören hämmar immunsystemet och forskarna föreslår flera möjliga måltavlor för läkemedel som kan vara intressanta att undersöka vidare.

Nästa steg blir att studera hur tumörmetastaser i benmärg och skelett skiljer sig från den lokala tumören i njuren, samt hur benmärg hos patienter med njurcancermetastaser i skelettet skiljer sig från frisk benmärg.

– Vi hoppas att det kan hjälpa oss att svara på frågan om varför immunterapi inte fungerar hos vissa njurcancerpatienter,

Virtuell turism i pandemins spår

Posted on by

Pandemin förändrade förutsättningarna för turistnäringen och i framtiden kommer vi kunna se en hybridisering av turismerbjudandet där VR, virtuell verklighet, blandas med upplevelser i verkliga livet.

Studien är gjord av Danilo Brozovic, lektor i företagsekonomi vid Högskolan i Skövde. Han tror att resultaten kan användas av turismföretag och offentliga beslutsfattare för att förstå hur branschen kommer att se ut om några år.

Covid-19-pandemin slog hårt mot turismnäringen. Det är en bransch som sedan pandemins inledande skede plågats av osäkerhet, vikande siffror och uppsägningar. Många forskare spår att återhämtningen kommer ta längre tid än för samhället i övrigt. Den chock som pandemin innebar spås också leda till permanenta förändringar.

– Vår turism har förändrats i grunden. För att möjliggöra återhämtning och möta de utmaningar som förändringarna innebär är det viktigt att förstå vilka de är och vad de innebär, säger Danilo Brozovic.

Fem transformationsområden

I en nyligen publicerad forskningsartikel redogör Danilo Brozovic tillsammans med sin kollega Hiroaki Saito från Ritsumeikan Asia Pacific University för fem områden som kommer förändras, fem transformationsområden.

De fem identifierade områdena är:

  1. accelererad digitalisering,
  2. mer flexibla affärsmodeller,
  3. förändringar inom strukturen av mänskliga resurser,
  4. reserestriktioner och
  5. ökad risk- och krisberedskap.

I artikeln redogör de bland annat för hur branschen anpassades till dessa förändringar och vilka utmaningar varje transformation innebär samt ger några praktiska rekommendationer.

Japansk körsbärsblom avnjuts i VR

Ett av de transformationsområden som forskarna tror kommer ha störst påverkan på branschen och innebära störst möjligheter är accelererad digitalisering. Det är också ett område som påverkar de andra transformationsområdena, till exempel i form av nya affärsmodeller och behov av ny typ av IT-kompetens.

VR står för Virtual Reality eller virtuell verklighet på svenska. Det handlar om

Växthusgaser från smält permafrost släpps ut i sjöar

Posted on by

Högt berg, vatten och växtlighet, sommartid, röd växtlighet i förgrunden

Grundvatten från smältande permafrost kan forsla växthusgaser till sjöar och spä på klimatförändringarna. Och mängderna kommer att öka, enligt forskare.

Permafrost är den jord som förblir frusen året runt på olika delar av planeten, till exempel i Arktis och Antarktis, samt på höga berg och högplatåer. Den aktuella studien fokuserar på arktiska sjöar i den så kallade sporadiska permafrostregionen i norra Sverige.

I detta område är mellan 10 och 50 procent av marken permanent frusen. Medeltemperaturen i området har stigit avsevärt under de senaste åren och ligger nu över noll grader Celsius. Det gör att permafrosten med sitt organiska material, rikt på kol och växthusgaser, tinar.

Grundvattnet forslar sedan dessa växthusgaser till närliggande sjöar. Där, i sjöarna, släpps gaserna ut och hamnar i atmosfären.

Vit roddbåt med två personer i, på sjö. Berg i bakgrunden,

Bild: David Seekell

Ny kunskap om flödet under jord

Hittills har forskarna inte vetat så mycket om betydelsen av den här processen, men en ny studie från universiteten i Umeå, Barcelona och Linköping kastar mer ljus över det som händer i jord och vatten.

Studien visar bland annat att inflödet av metangas via grundvattnet till sjöarna är mer intensivt på sommaren än på hösten. Det beror på den större mängden vatten som cirkulerar i underjorden.

De högre temperaturerna på sommaren gynnar också metanproduktionen i underjorden och berikar därför gasinnehållet i det grundvatten som leds till sjöarna.

Ökande mängd växthusgaser

– Klimatförändringarna och den accelererande smältningen av permafrosten kommer att öka mängden växthusgaser som kan transporteras till sjöarna via grundvattnet, säger Carolina Olid, docent vid universitetet i Barcelona.

– Den ökade nederbörden, upp till 40 procent i Arktis under det kommande decenniet, kommer också att öka grundvattenflödet och därmed utsläppen av metan till sjöarna.

Kvicksilver läcker också ut

Permafrostsmältningen orsakar dessutom inte bara större utsläpp av växthusgaser utan även utsläpp av sådant som kvicksilver. Det kan få skadliga effekter på livet i och omkring sjöarna.

Mycket är oklart inför framtiden

Det är fortfarande svårt att avgöra var på planeten som permafrostsmältningen blir störst, eller sker snabbast. I vissa områden kommer sjöar att torka ut eftersom vattnet rinner ut genom de utlopp eller nya kanaler som har bildats till följd av smältningen. I andra fall kommer sjöarna att utvidga sina gränser i takt med avsmältningen och nya sjöar uppstår.

Att föra in grundvattenutsläpp till sjöar i olika klimatmodeller kommer att förbättra förutsägelserna inför framtiden, enligt forskarna.

– Det kommer att göra det möjligt för oss att bedöma sjöarnas verkliga roll i kolcykeln och om de verkligen fungerar som källor eller som möjliga reservoarer för växthusgaser. Denna information är en nyckel till att kunna utveckla lämpliga bevarandeåtgärder för att mildra klimatförändringarna, säger Carolina Olid.

Vetenskaplig artikel:

Groundwater discharge as a driver of methane emissions from Arctic lakes (Olid, C., Rodellas, V., Rocher-Ros, G., Garcia-Orellana, J., Diego-Feliu, M. Alorda-Kleinglass, A., Bastviken, D., Karlsson, J. G.), Nature Communications.

Kontakt:

Carolina Olid, Department of Earth and Ocean Dynamics, Universitat de Barcelona, Spanien
carolina.olid@ub.edu

Inlägget Växthusgaser från smält permafrost släpps ut i sjöar dök först upp på forskning.se.

Läs mer

Därför köper vi lyxläppstift i kristider

Posted on by

Riksbanken rekordhöjer räntan – energipriserna skjuter i höjden. Hur påverkar bistrare ekonomiska tider hur vi klär oss? Historiskt sett har recession inte inneburit att vi slutat klä oss elegant. Däremot har vi återanvänt kostsamma festkläder och istället köpt enskilda lyxprodukter.