När Tyskland väljer bort rysk naturgas kan det leda till högre elpriser i Sverige. Forskaren André Månberger reder ut hur kriget i Ukraina påverkar tillgång och priser på energi, metaller och mat.

EU har en övertro på hur snabbt gasberoendet kan minskas. Importstopp av metaller kan leda till att Kina tar viktiga marknadsandelar från väst. Den dyrare maten drabbar inte Sverige särskilt hårt. Och sänkt bensinskatt slår mot fattiga länder. André Månberger, som forskar om energisäkerhet, reder ut hur kriget i Ukraina påverkar tillgången och priserna på energi, metaller och andra råvaror.

Dyrare mat (drabbar Sverige minst och fattiga länder mest)

I krigets spår blir livsmedelspriserna högre: Tillgången på spannmål och konstgödsel minskar eftersom Ukraina och Ryssland är stora exportörer, de högre drivmedelspriserna ökar lantbrukarnas utgifter och prislappen på konstgödsel stiger då mycket energi krävs vid tillverkningen.

Ur ett internationellt perspektiv drabbas dock Sverige förhållandevis skonsamt, enligt säger André Månberger, forskare i miljö- och energisystem vid LTH och Lunds universitet och expert på energisäkerhet.

– Vi är självförsörjande på spannmål. Livsmedel står för en mindre del av hushållens kostnader. Om årets skörd blir gynnsam kan till och med de högre priserna gynna svenska spannmålsproducenter, såvida vinsten inte äts upp av prisstegringen på drivmedel och handelsgödsel.

Men för dem som bor i Nordafrika och andra fattiga områden blir de höga priserna ett jätteproblem.

– De lägger redan en stor del av sin hushållsbudget på mat och har därför små möjligheter att parera sådana här kostnadsökningar.

Sänkt bensinskatt (drabbar också fattiga länder mest)

Flera industrialiserade länder planerar att sänka drivmedelsskatten eller göra andra riktade åtgärder för att upprätthålla konsumtionen av bensin och diesel. Vissa har genomförts, andra är på gång. Detta leder till att de höga prisnivåerna på världsmarknaden upprätthålls, vilket i sin tur leder till att fattiga länder blir utprisade.

– Om vi inte hade sänkt skatten hade konsumenter i Sverige fått större incitament att ändra sin förbrukning. Våra inköp av råolja hade minskat och priserna på världsmarknaden hade inte stigit lika mycket.

Sverige och andra rika länder drabbas förhållandevis skonsamt jämfört med fattiga länder för vilka mycket högre drivmedelspriser slår hårdare i den redan hårt ansträngda hushållsekonomin. Forskning har också visat att stigande priser på mat och drivmedel har bidragit till social instabilitet och upplopp i vissa länder.

– Vi i Sverige har råd att prisa ut marginalpriskonsumenterna i utvecklingsländer. Det är ett ganska egoistiskt perspektiv.

Att ersätta gas tar längre tid än vad EU tror…

Tysklands agerande kommer att spela stor roll för hur svenska elpriser utvecklas framöver. Havsbaserad vindkraft hör till en av prioriteringarna för att minska det ryska gasberoendet, men gasen behövs fortfarande för att värma bostäder och balansera elnätet när vinden mojnar. Landet har därför beslutat att börja importera flytande naturgas, LNG, som kan fraktas från bland annat Qatar, USA eller Australien.

LNG-gasen är dock dyrare än den ryska och det kommer att krävas att Tyskland bygger ut terminaler för att kunna ta emot den.

Tyskland kan även komma att öka elimporten från exempelvis Sverige, något som i så fall skulle leda till att våra elpriser stiger ytterligare.

– Generellt har EU en övertro på hur snabbt gasberoendet kan minskas, säger André Månberger.

… men energieffektivisering kan hjälpa Tyskland

Enligt André Månberger behöver Tyskland jobba mer med energieffektivisering.

– Det jag skulle säga är det mest vettiga. Hushåll kan förbättra isoleringen och installera värmepumpar som kan styras med olika smarta hem-lösningar för att spara ytterligare energi.

Men det är mycket teknik som ska ersättas och många hushåll som berörs, så det tar tid, säger André Månberger.

Ska sanktioner bli riktigt verkningssamma krävs att det är tillräckligt många som bojkottar. Annars blir det för många kryphål.

Importstopp av metaller lär gynna Kina

Ryssland är en stor exportör av metallerna nickel och palladium vilka används i stålproduktion och elbilsbatterier respektive katalysatorer för avgasrening och bränsleceller.

Här hamnar västländerna i en rävsax i hur de ska agera, enligt André Månberger. Minskar man importen blir konsekvensen förmodligen att framförallt Kina istället lägger rabarber på ryska gruvor och råvaror.

På sikt kan alltså ökat kinesiskt inflytande göra det svårare för europeiska bolag att importera råvaror från Ryssland. Om dessa råvaror istället används av kinesiska företag som i sin tur utvecklar färdiga produkter kan det leda till att Europa sedan tvingas köpa färdiga istället för att bygga egna.

– Det är det som är problemet med sanktioner. Ska sanktioner bli riktigt verkningssamma krävs att det är tillräckligt många som bojkottar. Annars blir det för många kryphål.

Alternativen till rysk olja lockar inte

Ryssland är världens näst största exportör av olja med en femtedel av världsmarknaden. Landet förfogar även över drygt 40 procent av jordens kända naturgasreserver. Allt fler bolag och länder bojkottar nu rysk energi.

I slutändan är det allra viktigaste att världen minskar sitt oljeberoende, betonar André Månberger. Av miljöskäl så klart, men även på grund av att alternativen till Ryssland inte är attraktiva: Andra stora oljeländer är diktaturerna Saudiarabien och Venezuela (den sistnämnda har stora reserver men liten export). Kanada har visserligen stora reserver men då av oljesand som är särskilt dåligt ur klimatsynpunkt. Norges olja sinar.

Oljeimportörer aktiverar sin krisberedskap

Nyligen kom beskedet från den internationella energiorganisationens IEA att samtliga OECD-länder får göra en så kallad lageravtappning av olja motsvarande 60 miljoner fat. I Sverige är raffinaderier och stora oljeförbrukare skyldiga att ha ett lager motsvarande 90 dagars förbrukning och som endast ska användas i krissituationer.

Beskedet är rätt så sensationellt, enligt Månberger. Det har bara hänt fyra gånger sedan 1970-talet. Men en lageravtappning kommer inte rå på de höga prisnivåerna, hävdar han.

– Det är en kortsiktig strategi som är otillräcklig för att hantera marknadens strukturella underskott.

Det bästa sättet att minska beroendet från Ryssland är att jobba ännu hårdare på att få till på en grön omställning och minska vårt fossilberoende. Dessa mål går hand i hand.

Också rysk naturgas lär bli dyrare

Ett köpstopp på naturgas skulle slå hårt mot Ryssland. Eftersom gasen transporteras i ledningar finns inte alternativmarknader på samma sätt som för oljan – än så länge. Nu byggs gasledningar till Kina, så om några år kommer Ryssland också kunna exportera naturgas till grannen i öst.

– Då kommer Europa och Kina att konkurrera om samma gas. Ryssland får då större möjlighet att välja vem de vill sälja till och hur kontrakten ska utformas.

– Det bästa sättet att minska beroendet från Ryssland är att jobba ännu hårdare på att få till på en grön omställning och minska vårt fossilberoende. Dessa mål går hand i hand.

Artikeln publicerades först på Lunds universitets webbplats.

Inlägget Så påverkar kriget i Ukraina tillgången på energi, metaller och mat dök först upp på forskning.se.

Läs mer

Kan en cyberattack få ryska tåg att stanna så att vapen inte når fronten i Ukraina? Svaret är ja, det är möjligt. Forskaren Stefan Axelsson förklarar hur ett cyberangrepp kan gå till.

Enligt Stefan Axelsson, professor i digital forensik* och cybersäkerhet vid Institutionen för data- och systemvetenskap vid Stockholms universitet, är många cyberbrottsgäng i dag lika kompetenta som mindre underrättelsetjänster och kan konkurrera med nationalstaters resurser när det gäller cybermuskler.

– Det har skett en styrkeförskjutning. Det som tidigare krävde CIA-resurser kan en tonåring i dag göra i sin källare, särskilt om det sker i samarbete med andra, säger Stefan Axelsson.

– Vi ser grupper som började som kriminella, men som i dag fungerar som digitala legoknektar för stater. De arbetar inte direkt för en underrättelsetjänst, men tar uppdrag.

Har det skett några kända cyberattacker under kriget i Ukraina?

– Ryktet säger att amerikanska cyberförband briefat presidenten om möjligheten att använd sig av cyberangrepp på växlar och signalsystem i det ryska järnvägssystemet. Detta för att få tågen att köra fel eller stanna så att militära förnödenheter inte når fram till ryska förband.

Nästa steg skulle då, enligt Stefan Axelsson, kunna vara att lägga om järnvägens växlar så att tåg spårar ut och människor mister livet.

– Ukraina har också gått ut och öppet bett om hjälp från olika grupper. Det finns tecken på att överbelastningsattacker har gjort det svårt för en del ryska officiella sajter att stanna uppe.

Var går gränsen för vad någon kan åsamka en annan stat?

– Sanningen är att vi inte vet var gränsen går för vad en angripare skulle kunna göra.

Går det att försvara sig mot cyberattacker?

– Det är svårt att försvara sig mot cyberangrepp. Angriparen har en fördel eftersom det är svårt att bygga säkra system. Komplexiteten i systemen gör att de innehåller svagheter och oförutsedda beteenden som leder till svaghet. Att de inte är linjära, utan innehåller mängder av kopplingar, gör att de inte heller går att testa med vanliga metoder.

Hur säkrade är vi i Sverige inom olika områden?

– Vissa branscher är bättre rustade än andra. Banker lever till exempel ständigt i en tillvaro där olika aktörer hela tiden vill ta deras pengar. De har tränat på att stå emot olika typer av angrepp. En angripare kommer sannolikt inte att få ut några pengar, men kan ju förhindra att privatpersoner kommer åt sina pengar. Mindre och medelstora företag ligger därför sämre till än försvarsmakten eller bankerna.

Innebär kriget i Ukraina ett ökat cyberhot mot Sverige?

– Ja och nej. Vi är redan dagligen utsatta för kriminella ligor. Det vi har sett är att vissa brott ökar när annan oro sprids. Bedrägerier om att stödja Ukraina genom att sätta in pengar förekommer till exempel.

Finns det några scenarier att vara extra vaksam på?

– Det vi är extra vaksamma på är förekomsten av påverkansoperationer, som sannolikt kommer att öka i antal. Den ryska underrättelsetjänsten begår ju i det närmaste tjänstefel om den inte försöker påverka den svenska opinion mot Natomedlemskap inför valet.

Hur går påverkanskampanjer till?

– Ofta handlar det om något som kallas astro-turfing-kampanjer, ett engelskt varunamn för konstgräsmatta. Det ska med andra ord se ut som en gräsrotsrörelse, men är det inte. Astro turfing har begränsat genomslag, men är billigt att genomföra. Jag brukar be mina studenter att, om de har en timme över, leta på svenskspråkiga forum tills de hittar det första digitala ”trollet” och det tar oftast inte lång tid.

Enligt Stefan Axelsson har astro-turfing-kampanjerna blivit bättre och bättre på att dölja att de är ”troll”. Tidigare var de ofta mera klumpiga och fyrkantiga.

– Nästa steg i påverkansnivå är till exempel att en grupp identifierar nyckelpersoner i en organisation eller ett samhälle och bryter sig in i dessa personers datorer för att hitta material som går att använda för utpressning och på så sätt uppnå sina mål.

Handlar dagens krig mer om cyberattacker än traditionella angrepp?

– Nja, vad som har blivit vanligare är att underrättelsetjänster riktar om sin verksamhet. Istället för signalspaning med mänskliga källor har mycket växlat över till att man begår olika typer av cyberattacker och intrång.

Vad har Sverige för möjlighet att försvara sig mot cyberhot?

– Det finns mycket man kan göra för att försvara sig som nation som man inte kan göra som privatperson. Då är man kringgärdad av mycket mera lagar och regler. En stat har helt andra möjligheter att försvara sig. Som stat kan man till exempel hota sin motståndare eller slå tillbaka. Det gör att många stater drar sig för att göra cyberangrepp. Risken är för stor att man får tillbaka. Det ligger troligen inte i Rysslands intresse att genomföra ett cyberangrepp mot Sverige av den anledningen. Sverige har förhållandevis större muskler i cybersammanhang.

Hur ska man tänka som privatperson när det gäller cyberhot?

– Vad man kan göra som anställd är att vara noga med att följa alla säkerhetsregler, som att inte klicka på en massa länkar och att hålla sig till betrodda källor. En nations cyberstyrkor skulle använda sig av exakt samma metoder som andra digitala hackers om de vill ta sig in.

– Som privatperson är det viktigt att vara skeptisk till nyheter man får från nya, och mindre renommerade källor. I krig är sanningen det första offret – man ska vara försiktig med vad man tror på, säger Stefan Axelsson.

Denna artikel publicerades ursprungligen på Stockholms universitets webbplats.

Inlägget Så går en cyberattack till dök först upp på forskning.se.

Läs mer