Ska man ha munskydd eller inte? Hur effektiva är de och stoppar de smittan? Åsikterna går isär men teknisk forskning visar att munskydd ger bra skydd mot partiklar i luften – och att skägg kan orsaka ökat läckage från munskydden.

(Artikeln som skrevs i november 2020 är uppdaterad med nya forskningsresultat)

I Sverige har frågan om andningsskydd diskuterats livligt under hela pandemin. Vissa anser att munskydd räddar liv, andra att de inte är värda besväret. Så vad är sant? Vad säger vetenskapen idag, efter snart två års pandemi?

Sedan den 8 december 2021 rekommenderar Folkhälsomyndigheten munskydd i situationer när man inte kan undvika trängsel. Det är alltså var och en som får bedöma om det är dags att ta på masken eller att låta bli.

Gör vi rätt eller fel i Sverige som inte har en allmän rekommendation om att använda munskydd mot coronaviruset i alla offentliga miljöer, som man gjort i vissa andra länder? Och varför är åsikterna så starka – och så olika – om munskydd? Det är väl bara att undersöka hur bra de fungerar, kan man tycka. Och det har man också gjort.

Munskydd eller andningsskydd ska vara en barriär som stoppar droppar av saliv och små vätskepartiklar från mun och näsa att spridas till omgivningen, och även hindra bäraren från att själv andas in partiklar som eventuellt bär på smitta.

Sedan 2020 har fyra svenska forskargrupper vid de stora tekniska högskolorna samarbetat i ett gemensamt projekt för att reda ut vad som händer med utandningsluften och de vätskedroppar som följer med i andningen, när man använder munskydd av olika typ. Resultaten presenterades i december 2021.

Läs också: Högljudd sång sprider mest aerosoler

Munskydd skyddar mot smittdroppar

Forskarna på de fyra lärosäten drog den gemensamma slutsatsen att munskydd ger ett bra skydd mot så kallade smittdroppar, aerosoler med smittämnen som kan hålla sig svävande i luften. Andningsskydden stoppar en stor andel av vätskepartiklarna. Framför allt de som kommer ut ur munnen rakt framåt.

Forskningen har utförts under ledning av Luleå tekniska universitet tillsammans med Chalmers tekniska högskola, Lunds tekniska högskola och Kungliga tekniska högskolan (KTH).

Resultaten kommer bland annat från experiment på modeller där luft med vätska pressats genom masker av olika typ. Man har också gjort datorsimuleringar av hur luften sprids i ett rum efter exempelvis en nysning med och utan munskydd.

– Våra studier visar att de hjälper vid utandning men också lite vid inandning, säger Staffan Lundström, professor i strömningslära vid Luleå tekniska universitet.

Utandningsluft tränger igenom på sidorna

– Det som förvånade oss mest var ändå betydelsen av läckage, säger Mikael Sjödahl, professor i experimentell mekanik vid Luleå tekniska universitet. Det är större än vi hade anat.

Eftersom det inte går att andas fritt genom munskyddet så kommer in- och utandningsluften att tränga genom på sidorna.

– Luften åker ut uppåt och nedåt och åt sidorna. Men trots det så försvinner de stora dropparna, de åker rakt in munskyddet medan de mindre kan läcka med luften ut.
Det gör att en nysning, till exempel, inte skapar en kraftig luftström med droppar framåt, men en dämpad utblåsning i sidled där munskyddet ligger mot kinderna.

IOlika typer av munskydd

Forskarna har tittat på fyra typer av munskydd. Dels de vanligaste kirurgiska munskydden, dels den tätare så kallade FFP2-modellen – samt två varianter av hemgjorda tygmasker, gjorda av bomull respektive syntetisk väv.

De hemgjorda varianterna filtrerade hosta sämre och allra minst filtrering gav bomullstyget. Tätare masker av FFP2-typ sluter lite bättre mot ansiktet och stoppar droppar ”aningen bättre” än de kirurgiska maskerna, enligt Mikael Sjödahl.

Hemgjorda munskydd kan ändå mycket väl fungera bra, särskilt om man använder ett syntettyg, men det måste vara flera lager, säger han.

Men med skägg fungerar det inte lika bra.

Hundra gånger större läckage med skägg

– Nej, tätningen blir naturligtvis sämre med skägg, säger Staffan Lundström. Om skägget skapar en glipa på en millimeter och partiklarna är en tiondels millimeter så blir läckaget hela 100 gånger större.

På Lunds tekniska högskola har man använt avancerade datormodeller för att se hur droppar från utandningen sprids i de turbulenta strömmarna vid andning och nysningar. Slutsatsen därifrån är att utan munskydd bör det sociala säkerhetsavståndet vara minst 1,5 meter. Med munskydd på kan det minska ”avsevärt”, enligt forskarna, utan att man vill ange något specifikt avstånd.

Vikten av ventilation i hissar

Lundaforskarna har också tittat på hur vätskedroppar i en hiss påverkas av ventilationen, och det visar sig att ventilation är viktig i sammanhanget. Stora droppar kan falla ner till marken inom en meter men mindre droppar kan spridas i hela hissen när ventilationen är sämre.

– Det är en faktor som blivit lite bortglömd i debatten, säger Staffan Lundström. Det kan ha stor betydelse till exempel på arbetsplatser som kontorslandskap, säger han.

Forskarna bakom det här samarbetsprojektet är inte medicinska experter, och de har inte studerat specifikt hur coronavirus påverkas av maskerna, utan mer de rent fysikaliska effekterna på den luft med vätskepartiklar som vi andas ut, med och utan munskydd. Frågan om hur själva smittspridningen påverkas lämnar de därhän, som en medicinsk, eller epidemiologisk fråga.

Stoppar munskydd smittan?

Olika typer av munskydd har alltså god effekt i laboratoriemiljö, men vad vet vi om hur andningsskydd fungerar mot spridningen av coronasmitta i en större befolkningsgrupp?

Även på det här området finns det ny och uppmärksammad forskning. Länge har det efterlysts stora och väl kontrollerade studier som kan slå fast hur stor effekt regler om obligatoriska munskydd verkligen har. Det finns ju både varma förespråkare och skeptiker om åtgärden munskydd.

För även om vi kan se att munskydden faktiskt hindrar smittämnen från att spridas så är det ju långt ifrån alla som använder dem på rätt sätt. De åker ner på hakan, glider under näsan, stoppas ner i fickor och används kanske inte alls när man egentligen borde. Så hur bra är munskydd på att stoppa virusets framfart i det verkliga livet?

Spelar munskydd roll för smittspridning?

I november 2020 publicerades en dansk studie som tycktes visa att det inte spelade någon större roll när det gällde risken att smittas av covid-19 om man bar munskydd eller inte. Den studien fick stor uppmärksamhet då, men kritiserades hårt från flera håll, bland annat för att den var dåligt kontrollerad och att den gjordes när smittspridningen i Danmark var väldigt låg.

Det har även gjorts ett antal jämförelser mellan regioner där man haft olika regler för munskydd och tittat på skillnaden i smittspridning. En sådan region som framhölls tidigt i pandemin var den tyska staden Jena, där munskydd var obligatoriskt redan i april 2020, och där smittan dämpades jämfört med andra städer.

Men det är svårt att mäta vad munskydd spelar för roll när det gäller att hejda coronasmitta. Samtidigt med munskydd införs också en rad andra restriktioner, som att hålla avstånd, förbud mot folksamlingar, stängningar av butiker och restauranger med mera. Det är svårt att skilja ut vilken verkan de olika åtgärderna har.

Har munskydd eller de andra reglerna mest effekt?

Det hittills största försöket att åstadkomma en bra studie med många deltagare och en kontrollgrupp, det vill säga en grupp individer som lever under samma omständigheter men som inte bär munskydd, har gjorts i Bangladesh och den publicerades i september 2021.

I studien ingick över 342 000 personer som följdes under sex månader i omkring 600 byar i det tätbefolkade landet. I hälften av byarna bedrevs mellan november 2020 och april 2021 kampanjer för att bära munskydd. Uppmaningen gällde skolor, arbetsplatser, butikscentrum, religiösa platser och andra inomhusmiljöer. Människor erbjöds gratis munskydd och kampanjen stöttades av ledande personer i byarna.

Resultatet blev att många fler bybor använde munskydd. Andelen tredubblades från 13,3 procent till 42,3 procent. Samtidigt minskade smittspridningen med 9,3 procent bland den vuxna befolkningen i de byar där insatser till förmån för munskydd genomfördes. Munskydden hade alltså en tydligt mätbar effekt i en noggrant kontrollerad studie.

Resultaten presenterades i många medier som en triumf för munskydden och den sista spiken i kistan för uppfattningen att munskydd inte hjälper.

Text: Tomas Lindblad på uppdrag av forskning.se

Inlägget Munskydd eller inte? Det är frågan… dök först upp på forskning.se.

Läs mer

Kan man se på lärarrollen som en slags designer – och kan lärare jobba likt designers för att ta sig an problem i undervisningen? Det har forskaren Elisabeth Rolf, vid Stockholms universitet, undersökt.

– Kreativa förmågor är centrala för lärare i deras yrkesroll. Jag vill med min forskning stötta gymnasielärare i att använda digital teknik i undervisningen, säger Elisabeth Rolf, som är gymnasielärare i botten och doktorand på Institutionen för data- och systemvetenskap vid Stockholms universitet.

I sin avhandling undersöker hon hur lärare i den svenska gymnasieskolan arbetar med digital teknik, och vilka lärdomar man kan dra av hur de hanterar problem.

Metod hämtad från designvärlden

– När man jobbar utifrån ett designperspektiv försöker man definiera problem och föreslå olika lösningar. Inom mjukvaruutveckling arbetar man med så kallade designmönster, för att dela med sig av goda idéer. Jag använder det sättet att tänka när jag analyserar lärares pedagogiska mönster, förklarar Elisabeth Rolf.

Vid en rad workshoptillfällen har hon engagerat gymnasielärare i sin forskning. I en första omgång bjöd hon in 14 lärare med lång erfarenhet av teknikstött lärande. De fick diskutera och bryta ner lektioner i ett antal återkommande problem. Många av problemen är ämnesövergripande. Det kan handla om att elever inte samarbetar, eller att de inte vill prata inför klassen.

Den typen av problem kan lösas på olika sätt, till exempel genom att använda digitala plattformar där elever kan visa sina kunskaper. Lärarna fick själva formulera och skriva om situationerna enligt mallen för pedagogiska mönster.

Lösningarna var användbara

I nästa workshopomgång fick andra gymnasielärare, som inte hade samma långa erfarenhet av att använda digital teknik i undervisningen, ta del av de definierade problemen och föreslagna lösningarna. De fick i uppgift att planera lektioner och ta det presenterade materialet i beaktande. Elisabeth Rolf var nyfiken på att se om de teknikerfarna lärarnas lösningar skulle vara användbara även för mindre erfarna lärare.

Experimentet visade att de skrivna mönstren var användbara för fyra av fem lärargrupper. De köpte inte alltid lösningarna rakt av, utan använde mönstren som inspiration att bygga vidare på – eller som språngbrädor till nya lösningar.

”Lärare arbetar som designers”

– För mig är det tydligt att lärare arbetar som designer. De hanterar dynamiska och oförutsägbara processer där teman kan växla under arbetets gång. Kontexten är avgörande. Samtidigt finns en systematik, lärarna är angelägna om att åstadkomma en lektionsplanering.

Elisabeth Rolf berättar att en del lärare är tveksamma. De känner inte alltid igen sig i designerrollen.

– Men jag tror att det här synsättet kan gynna lärare på sikt, och öka deras professionalitet. Kreativitet är helt centralt för yrkesutövningen. Att vara lärare är att vara designer av undervisningen, säger hon.

Användbar metod på lärarutbildning

Kollegialt lärande, att bjuda in kollegor till sitt klassrum och få feedback, kan vara känsligt. I undervisningssituationen riskerar man att tappa humöret – eller avslöja sina tillkortakommanden. Att analysera designprocesser och skriva pedagogiska mönster kan vara ett alternativt sätt att förbättra undervisningen, tror Elisabeth Rolf.

– Metoden skulle kunna vara oerhört användbar på lärarutbildningarna. Man konkretiserar verkligen utbildningens kärna: lärarens planering och förarbete, vilken pedagogik man går in med och vilka kompetenser eleverna kan utveckla.

Pedagogiska mönster kan utveckla även erfarna lärares kompetens, menar hon. Många får aha-upplevelser av att läsa hur kollegor beskriver problem och lösningar.

– Som tidigare skolledare är jag övertygad om att undervisningen kan stärkas av att lärares designkompetens utvecklas, säger Elisabeth Rolf.

Avhandling:

Teachers as designers: Analyses of pedagogical patterns and their use.

Kontakt:

Elisabeth Rolf, doktorand på Institutionen för data- och systemvetenskap vid Stockholms universitet, elisabeth@dsv.su.se

Inlägget Kreativitet centralt i läraryrket dök först upp på forskning.se.

Läs mer