Barn studerar ofta samma som föräldrarna – här syns det starkast

Att studera samma som föräldrarna är inte ovanligt. Här syns en person utomhus i vit tröja och jeansjacka med en bunt böcker under armen.

Valet av utbildning tenderar att gå i arv, särskilt när det gäller utbildningar där det är en hård kamp om platserna och där det framtida jobbet ger hög lön. Det visar en ny rapport.

Det är i genomsnitt tre gånger så stor sannolikhet att en person har en viss universitetsutbildning om personens föräldrar har studerat samma inriktning.

Men orsakar föräldrarnas studieval barnens studieval eller är det andra saker som påverkar både barn och föräldrar? Det har Adam Altmejd, Institutionen för social forskning vid Stockholms universitet, studerat i en ny rapport för IFAU, Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering.

Starka samband

I rapporten jämförs barn vars föräldrar kommit in på den högskoleutbildning de sökt med barn vars föräldrar sökt utbildningen men inte kommit in och istället studerat något annat.

Resultaten är tydliga. När en förälder skrivs in på en viss högskoleutbildning ökar ett framtida barns sannolikhet att ta en examen från samma inriktning med i genomsnitt 50 procent.

Effekten syns för de flesta ämnen, men är starkast i teknik, ingenjörsvetenskap, medicin och ekonomi.

Högstatusjobb ”ärvs” oftare

Barn gör oftare samma studieval som sina föräldrar om föräldrarna har studerat ämnen där konkurrensen om platserna är stor och utbildningarna leder till yrken där man kan förväntas få hög lön.

Pojkar har en högre sannolikhet att följa sina pappors utbildningsval och flickor följer oftare sina mammor.

– Föräldrarna agerar förebilder och att välja en utbildning i deras fotspår blir lättillgängligt för barnen. Att föräldrarna spelar så stor roll är viktigt att tänka på när vi diskuterar social rörlighet och möjligheten för barn att uppnå en annan socioekonomisk status än sina föräldrar, säger Adam Altmejd.

Metod och data i rapporten

I rapporten studeras alla ansökningar till svenska högskolor och universitet 1977–1992. För att finna orsakssambandet jämförs sökande till universitets­program som slumpmässigt befinner sig just över eller under en antagnings­gräns till det program de sökt. Data kommer från Statistiska centralbyrån samt Universitets- och högskolerådet och dess föregångare.

Adam Altmejd tillägger:

– För att öka den sociala rörligheten behöver alla barn, men särskilt de från studieovana hem, ytterligare förebilder som hjälper dem att förstå vilka utbildnings- och yrkesmöjligheter som finns tillgängliga för dem.

Rapport:

Hur utbildningsinriktningar går i arv, IFAU.

Kontakt:

Adam Altmejd, Institutionen för social forskning på Stockholms universitet
adam.altmejd@sofi.su.se

Inlägget Barn studerar ofta samma som föräldrarna – här syns det starkast dök först upp på forskning.se.

Läs mer

FN:s klimatmöten är orättvisa på flera sätt

Stadsmiljö, människor, banderoll där det står Save our planet, save our future.

Rika länder gynnas och fattiga missgynnas på FN:s klimatmöten. Dessutom blir delegaterna från fossilindustrin fler för varje år, visar en ny studie.

Varje år möts världens länder på FN:s globala klimatkonferens för att förhandla om hur klimatarbetet ska genomföras. Förhoppningarna är stora – särskilt hos de mest utsatta länderna som vill ha mer stöd i samband med de skador som ett förändrat klimat medför.

Stora länder har många deltagare

Men vissa grupper blir inte hörda, eller representerade, på klimatkonferenserna. Det visar en ny studie från bland annat Lunds universitet. Länder med större ekonomisk makt har större inflytande över förhandlingarna under mötena, på bekostnad av fattigare länder, visar studien.

Ju rikare ett land är, desto fler delegater kan det till exempel skicka till FN:s globala klimatkonferens. Många delegater innebär att landet kan vara aktivt i alla parallella sessioner. Kina skickade exempelvis 233 delegater till klimatkonferensen i Danmark 2009. Det kan jämföras med Haiti som skickade sju personer och Tchad som skickade tre personer.

– FN borde åtminstone ha ett tak för hur många delegater ett land eller en organisation kan skicka, säger Lina Lefstad, doktorand vid Lund University Centre for Sustainability Studies.

Fossilindustrins delegater blir fler

Delegaterna från fossilindustrin blir också fler för varje år på FN:s klimatmöten. Förra året närvarade 636 delegater på mötet i Egypten.

Civilsamhället och ursprungsbefolkningar har inte möjlighet att närvara i samma utsträckning, vilket innebär att de har mindre möjlighet att bygga allianser och föra fram åsikter. Även om varken fossilindustrin eller civilsamhället har rösträtt på mötena får detta konsekvenser, menar Lina Lefstad.

– Fossilindustrin bygger starka allianser med oljeproducerande länder och bedriver lobbyverksamhet i syfte att blockera beslut om att till exempel fasa ut fossila bränslen.

I studien analyseras också hur olika länder och allianser ser på, och använder, klimaträttvisa för egna strategiska syften. Fyra grupper identifieras: Radikaler, opportunister, hycklare och undvikare – se faktaruta nedan.

Radikaler, opportunister, hycklare och undvikare

Radikaler i klimatkonferens-sammanhang, enligt den aktuella studien, omfattar små östater, låginkomstländer och observatörer från civilsamhällesorganisationer. Dessa ser klimatförändringen som ett verkligt och överhängande hot. Gruppen förespråkar 1,5 gradersmålet och föreslår progressiva klimatåtgärder.

Opportunisterna består av likasinnade låginkomstländer som ser klimaträttvisa som ett historiskt ansvar. De hävdar därmed sin egen rätt att utvecklas, trots växande utsläpp. I gruppen ingår Saudiarabien och Indien.

Hycklarna inkluderar bland annat EU-länderna, Norge och Kanada. De erkänner sitt bidrag till klimatförändringarna men undviker ansvar genom att föreslå libertarianska marknadsmekanismer vilket innebär att deras löften inte fullt ut har förverkligats.

Undvikarna leds av USA och inkluderar Ryssland. Denna grupp anser att klimaträttvisa är alltför normativt och blockerar rättvisekrav som ställs av andra.

Källa: Lunds universitet

Begreppet klimaträttvisa används mycket strategiskt av länder och aktörer, säger Lina Lefstad.

– Så länge FN inte tar fram ett gemensamt åtgärdspaket för att hjälpa dem som lider mest av klimatförändringarna kommer klimaträttvisa fortsätta användas som ett förhandlingsverktyg bland andra, i motsats till att ena länder och bidra till verklig förändring.

Om klimatmötena och studien

Världens länder möts en gång om året på FN:s globala klimatkonferens, även kallad COP, Conference of the Parties. Detta är idag det enda forum där rättsligt bindande, internationella, avtal kan ingås för att bromsa klimatförändringarna.

Den aktuella studien bygger på en analys av femton tidigare klimatkonferenser, med särskilt fokus på fyra som har varit viktiga ur klimaträttvisesynpunkt: COP15 i Köpenhamn 2009, COP19 i Warszawa 2013, COP21 i Paris 2015 och COP24 i Katowice 2018.

Källa: Lunds universitet.

Vetenskaplig artikel:

The evolution of climate justice claims in global climate change negotiations under the UNFCCC, Critical Policy Studies.

Kontakt:

Lina Lefstad, doktorand vid Lund University Centre for Sustainability Studies
lina.lefstad@lucsus.lu.se

Inlägget FN:s klimatmöten är orättvisa på flera sätt dök först upp på forskning.se.

Läs mer

Nytt herpesvirus kopplas till MS

Blodprov tas på en man

Herpesviruset 6A kan ha en pådrivande roll vid utvecklingen av sjukdomen multipel skleros, MS. Det visar en studie vid Umeå universitet.

Sjukdomen multipel skleros, MS, orsakar skador i centrala nervsystemet. Det är fortfarande okänt varför sjukdomen uppstår, men ett stort antal riskfaktorer har identifierats. De senaste åren har herpesviruset Epstein Barr-virus, EBV, lyfts fram som den främsta riskfaktorn.

– Över 90 procent av befolkningen är bärare av EBV, och vi vet fortfarande inte varför vissa av de infekterade utvecklar MS, säger Viktor Grut som är doktorand Umeå universitet.

Forskare vid Umeå universitet har tidigare även visat att personer som har antikroppar mot humant herpesvirus 6A, HHV-6A, har en högre risk att utveckla sjukdomen.

Annat herpesvirus kan ha betydelse

I en ny studie har forskargruppen arbetat vidare med kopplingen mellan detta virus och MS.

I blodprover från personer som senare insjuknade i MS kunde forskarna se att antikroppar mot 6A-viruset var kopplat till högre nivåer av hjärnskademarkören NFL.*

– Vi såg också stigande nivåer av HHV-6A-antikroppar innan stigande nivåer av NFL. Dessa två samband stärker hypotesen att HHV-6A har betydelse för MS, säger Viktor Grut och fortsätter:

– En hypotes är att infektionen med HHV-6A utgör en ”second hit”, det vill säga en faktor som reaktiverar EBV-infektionen och förstärker den skadliga process som orsakar MS.

*NFL är en förkortning för Neurofilament light protein, ett ämne som kopplas till skador i hjärnceller. Koncentrationen av NFL kan mätas i blodprov.

Blodprover från biobanker

För att undersöka vilka faktorer som är avgörande för utvecklingen av MS har forskargruppen använt blodprover från biobankerna vid de svenska universitetssjukhusen. Genom att koppla samman data från MS-registret med biobanksregistren har de identifierat blodprover från individer som senare i livet utvecklat sjukdomen.

Vetenskaplig studie:

Human herpesvirus 6A and axonal injury before the clinical onset of multiple sclerosis, Brain.

Kontakt:

Viktor Grut, doktorand vid Umeå universitet,

Svartmunnad smörbult – en nykomling som påverkar Östersjöns fiskar

Forskare håller en 10-15 centimeter lång mörkgrå smörbult med kraftigt huvud och tjocka läppar.

Den invasiva svartmunnade smörbulten har gjort sig hemmastadd i många kustområden. Här tar den för sig av andra fiskar – men kan även själv bli ett byte. Det visar en avhandling som undersökt samspelet med inhemska arter.

Svartmunnad smörbult har funnits i Östersjön sedan 1990. Den är en av de mest spridda invasiva fiskarterna på norra halvklotet.

I en avhandling har forskaren Isa Wallin Kihlberg vid Sveriges lantbruksuniversitet undersökt faktorer som kan ha spelat roll för att arten fått fäste längs Östersjöns kuster, men också hur den påverkar ekosystemet.

Svartmunnad smörbult visade sig dela fler egenskaper med andra arter som lever i grunda, varma och skyddade områden – där svartmunnad smörbult trivs bäst – än med arter som främst lever i kallare, djupare vatten. Det kan tyda på att arten konkurrerar om föda eller revir med inhemska arter som abborre, spigg och olika karpfiskar.

Svartmunnad smörbult skiljer sig dock från de flesta inhemska fiskarterna i kustnära delar av Östersjön. Den hävdar nämligen sitt revir och sköter om äggen medan de utvecklas. Det här kan ha gett arten en konkurrensfördel som underlättat etableringen.

Andra fiskar på menyn

Den svartmunnade smörbulten lever till största delen på ryggradslösa djur. I södra Östersjön äter den främst blåmusslor. I norra delen består födan mest av tusensnäckor.

Men arten äter också andra fiskar – troligen mest ägg och yngel – visar dna-analyser av maginnehåll.

– Mest åt den små, icke-kommersiella arter som spigg och andra smörbultar, men jag fann också rester av större rovfiskar, bland annat torsk i mindre mängder. Det skulle kunna innebära att svartmunnad smörbult är rovfisk på stora inhemska rovfiskarter, säger Isa Wallin Kihlberg.

Samtidigt visar studierna att nykomlingen själv kan bli ett byte för abborre, gädda och torsk.

Födans sammansättning påverkades av mängden svartmunnad smörbult i miljön. I områden med gott om svartmunnad smörbult åt denna art mer fisk generellt. Där fanns också en högre risk att de själva blir uppätna av rovfiskar som ersatte andra byten med svartmunnad smörbult.

Utbredning kan få långtgående följder

Svartmunnad smörbult håller långsamt på att sprida sig till vattendrag runt södra Östersjön. Det väcker oro för följderna. I avhandlingen undersöktes därför även samspelet mellan svartmunnad smörbult och lekande lax i ett forskningsakvarium.

Där visade det sig att laxarna i lekparen höll sig närmare varandra om det fanns mycket svartmunnad smörbult i närheten. Det kan tolkas som ett skyddsbeteende. Laxarnas lek fördröjdes också om svartmunnad smörbult var närvarande.

Slutsatsen i avhandling är att den svartmunnade smörbulten i dess olika ekologiska roller troligen kommer att ha långtgående följder både för Östersjöns känsliga ekosystem och för dess omkringliggande vattendrag.

– För att minska de negativa effekterna rekommenderar jag att man vidtar förvaltningsåtgärder för att hålla ner tätheterna av svartmunnad smörbult och förhindra spridning till sötvatten, säger Isa Wallin Kihlberg och fortsätter:

– Det kan till exempel handla om att stärka bestånden av inhemska kustnära rovfiskar, att utveckla ett fiske på svartmunnad smörbult och att ta fram ett system för tidig upptäckt och utrotning av svartmunnad smörbult i rinnande vatten runt Östersjön.

Mer om svartmunnad smörbult

Arten har sitt ursprung i Svarta havet och Kaspiska havet. Den har sannolikt spridits till Östersjön via barlastvatten från fartyg. 2008 upptäcktes en svartmunnad smörbult för första gången i Karlskrona skärgård. Där är arten nu väl etablerad. Det är den också i Göteborg, Visby, Kalmarsund och Stockholms södra skärgård. Under 2020 hittades arten i stor mängd i Gävlebukten, vilket är det nordligaste fyndet i Sverige.

Den snabba spridningen kan innebära risk för konkurrens med andra bottenlevande arter som till exempel svart smörbult, tånglake och skrubbskädda.

Avhandling:

Causes and consequences of the round goby invasion in the Baltic Sea and beyond, Sveriges lantbruksuniversitet.

Kontakt:

Isa Wallin Kihlberg, doktorand vid institutionen för akvatiska resurser, Kustlaboratoriet,
Sveriges lantbruksuniversitet. isa.wallin@slu.se

Inlägget Svartmunnad smörbult – en nykomling som påverkar Östersjöns fiskar dök först upp på forskning.se.

Läs mer

Så ska barn som drabbas värst av RS-virus upptäckas

RS-virus kan leda till allvarliga infektioner hos små barn. Forskare har nu utvecklat en prognosmodell för att identifiera vilka barn som har störst nytta av förebyggande läkemedel.

RS-virus eller RSV, är ett luftvägsvirus som kan göra barn sjuka och vara farligt i synnerhet för bebisar.

Under de senaste åren har två nya lovande läkemedel tagits fram för att förebygga sjukdomen. Det handlar dels om en långverkande antikropp som skyddar mot RSV-infektioner, dels om ett vaccin som ges till mamman under graviditeten.

Alla kan inte få medicinerna

Genom att prioritera dessa nya lovande läkemedel till rätt patienter kan sjukhus- och intensivvård förebyggas. En stor mängd komplikationer hos små barn skulle också kunna undvikas.

– Det är inte möjligt att erbjuda nya förebyggande preparat åt alla barn. Vår studie identifierar de barn som behöver preparaten mest både på individnivå och även inom befolkningen, säger Catarina Almqvist Malmros som är överläkare vid Astrid Lindgrens barnsjukhus och forskare vid Karolinska institutet.

I studien har forskarna utgått från sjukvårdsregister i Finland och Sverige. 1,25 miljoner barn som föddes i Finland mellan 1997 och 2020 har ingått. I en referensgrupp fanns 1,4 miljoner barn som föddes i Sverige mellan 2006 och 2020 samt deras föräldrar och syskon.

Prognosmodell förutser risken

Forskarna skapade en prognosmodell för att förutse risken för sjukhusvård vid RS-virus.