Bioolja behövs i såväl biodrivmedel som i kemikalieindustrin. Kraftvärmeverk i Sverige skulle kunna börja producera bioolja, vid sidan om sin produktion av el och fjärrvärme, visar forskning.

I ett kraftvärmeverk eldar man med bland annat träflis för att hetta upp vatten. Vattenångan driver en turbin som i sin tur genererar el och fjärrvärme till bostäder. Men behovet av fjärrvärme har minskat, både till följd av bättre isolering i husen och på grund av klimatförändringar. Samtidigt är Sverige i behov av bioolja som kan bli biodrivmedel för klimatvänligare transporter och som ersättning till fossil olja inom kemikalieindustrin.

Göra bioolja av träflis

Mot den bakgrunden har forskare, tillsammans med det kommunalägda energibolaget Kraftringen i Lund, undersökt ifall kraftvärmeverket i Örtofta kan vidareutvecklas och börja producera bioolja av sitt träflis.

– Enligt våra tester och beräkningar kan kraftvärmeverk bidra med stora mängder inhemsk bioolja som kan ersätta fossil olja både för uppvärmning och i transportsektorn, säger Lovisa Björnsson, professor i miljö- och energisystem vid LTH, Lunds universitet och projektledare.

Processen de studerat kallas pyrolys. I den hettas biomassan snabbt upp och förångas och kondenseras sedan ner till en vätska som består av en mix av kolkedjor, på samma sätt som fossil olja.

– Bara anläggningen i Örtofta kan producera motsvarande 0,7 TWh bioolja per år. Det kan jämföras med att exempelvis användningen av svensk biogas i transportsektorn motsvarar 1,1 TWh, säger hon.

Kan dubbla mängden biodrivmedel

I Sverige finns nära hundra kraftvärmeverk med liknande förutsättningar och som därmed också skulle kunna börja producera pyrolysolja på samma sätt.

I energitermer skulle en sådan produktion kunna bidra med 20 TWh bioolja, vilket är mer än den svenska biodrivmedelsimporten 2019 på 18 TWh. Den totala energianvändningen inom transportsektorn var samma år 90 TWh.

Energibolaget Kraftringen går nu vidare med att undersöka förutsättningarna för att eventuellt bli producent av pyrolysolja.

– Det finns flera synergivinster med att införliva produktion av pyrolysolja i vår existerande produktionsprocess i Örtofta. Nu tittar vi på ett upplägg för en förstudie, som vi hoppas kunna fatta beslut om under hösten 2021, säger Peter Ottosson, projektledare på Kraftringen.

Bidrag att söka

De företag som går i frontlinjen och är de första som investerar i ny teknik tar en ekonomisk risk.

– Därför finns både i Sverige och EU innovationsstöd för den som vill ta den risken, säger Lovisa Björnsson.

Rapport:

Bioolja från befintliga kraftvärmeverk – en systemstudie (pdf)

Kontakt:

Lovisa Björnsson, LTH, Lunds universitet, lovisa.bjornsson@miljo.lth.se

Inlägget Bioolja kan produceras av kraftvärmeverk i Sverige dök först upp på forskning.se.

Läs mer

KBT via internet mot depression är ofta lika bra som traditionell KBT. Det visar en internationell studie där forskare vid Göteborgs universitet medverkat. Det finns dock moment i vissa nätbaserade behandlingar som kan orsaka skada.

Kognitiv beteendeterapi, KBT, via internet är en behandlingsmetod som tillämpas allt mer. Det har dock varit oklart vilka delar av behandlingen som ger mest hjälp vid depression, vilka delar som är mindre effektiva och vilka som potentiellt kan skada patienter.

I en internationell studie har forskare från Göteborgs universitet varit med och deltagit i systematisk litteratursammanställning och metaanalys, som bygger på 76 studier från olika länder, däribland Sverige. Totalt ingick 17

Oro för att bli utsatt för brott, det sociala klimatet i grannskapet och rädsla för att till exempel ramla är några anledningar till otrygghet hos äldre. Men majoriteten, 80 procent, känner sig trygga.

Över 600 äldre i Örebro kommun deltog i studien där de fick svara på frågor om trygghet. Deltagarna, som var mellan 64 och 106 år gamla, fick bland annat skatta sin oro för olika sorters brott, sin fysiska- och emotionella hälsa och infrastruktur i bostadsområdet och hemma. Resultaten visar att majoriteten av de äldre, mer än 80 procent, känner sig trygga.

Samtidigt visade studien att en vanlig orsak till otrygghet bland äldre är rädslan för att bli utsatt för brott.

Miljön hemma påverkar

– Ett annat intressant resultat är att den vardagliga miljön också är en av orsakerna till att äldre känner sig otrygga. Det kan handla om besvärliga trappor eller trösklar hemma som de har svårt att klara av, säger Nadezhda Golovchanova, doktorand inom den EU-finansierade forskarskolan Newbreed, som är en del av satsningen Successful ageing vid Örebro universitet.

Studiedeltagarna – som bodde på olika seniorboenden i Örebro kommun – uppgav även det sociala klimatet i bostadsområdet som en anledning till att de kunde känna sig otrygga.

– Vi behöver komma ihåg att det finns flera förklaringar till upplevd otrygghet bland äldre, både av kriminell och icke-kriminell karaktär. Det gäller både vidare forskning och säkerhetsfrämjande insatser, säger hon.

Rädsla för brott påverkar livskvalitet

I en annan studie använde Nadezhda Golovchanova enkätsvaren från de äldre för att undersöka om oron för brott kan kopplas till depressiva känslor hos äldre och sämre livskvalitet.

– Vi kunde se att det finns ett statistiskt samband. När oron för brott ökar är de äldre mindre nöjda med livet och upplever mer depressiva känslor.

De använde sig även i större utsträckning av strategier för känsloreglering, som ruminering vilket innebär att man ältar samma negativa situation gång på gång. En annan strategi för känsloreglering som angavs oftare av äldre som oroade sig för brott var katastrofiering – när man föreställer sig hemska och negativa följder av en hotfull situation. Samma grupp av äldre tenderade också att skylla andra för negativa eller obehagliga händelser mer ofta.

Orsaken inte utredd

– Samtidigt kan vi inte med vår data fastställa orsakssambandet mellan rädsla för brott och indikatorer för sämre välmående, säger Nadezhda Golovchanova.

Ändå innebär detta att det är möjligt att rädslan för brott kan leda till ökning av depressiva känslor. Men det är också möjligt att äldre som redan har depressiva känslor kan uppleva en viss situation som mer farlig och hotfull.

– Eftersom båda riktningarna är möjliga är det viktigt att inte bara fokusera på rädslan för brott vid preventiva strategier. Vi kan även rikta in oss på att förbättra den psykiska hälsan hos äldre, säger Nadezhda Golovchanova.

Vetenskapliga artiklar:

Perceived reasons of unsafety among independently living older adults in Sweden.

Affective Fear of Crime and Its Association with Depressive Feelings and Life Satisfaction in Advanced Age: Cognitive Emotion Regulation as a Moderator?.

Kontakt:

Nadezhda Golovchanova, doktorand, Institutionen för juridik, psykologi och socialt arbete, Örebro universitet, nadezhda.golovchanova@oru.se

Inlägget Orsaker till otrygghet hos äldre kartlagda dök först upp på forskning.se.

Läs mer