Tag Archives: annat

“Jag försökte i alla fall” – poliser om att möta kvinnor som anmäler våldtäkt

Posted on by

När kvinnor anmäler våldtäkt har polisens bemötande stor betydelse. Men poliserna själva tycker att de saknar utbildning och stöd för att kunna göra det på ett bra sätt.

Kvinnor som har blivit våldtagna uppvisar ofta traumatiska reaktioner, såsom depression, ångest och posttraumatiskt stressyndrom (PTSD). De terapeutiska effekterna av att rapportera och berätta om sexuella övergrepp tycks bero på om den utsatta upplever att den professionella som lyssnar är empatisk och stödjande. I tidigare studier rapporterar kvinnor som anmäler våldtäkt att ett rättvist och respektfullt bemötande är lika viktigt som det straffrättsliga utfallet. Kvaliteten på bemötandet har också visat sig påverka hur kvinnan bearbetar det som hänt och om hon väljer att söka hjälp igen.

Poliser har en viktig roll

Polisers erfarenheter av att möta kvinnor som rapporterar våldtäkt är därför av stor betydelse. Vad motiverar poliser och vilket stöd behöver de för att vara bättre rustade att möta dessa kvinnor på ett kunskapsbaserat och empatiskt sätt?

Lisa Rudolfsson är forskare på Nationella sekretariatet för genusforskning vid Göteborgs universitet och står bakom studien ”At least I Tried” där polisers erfarenhet av att möta kvinnor som anmäler våldtäkt analyserats.

– Deltagarna i min studie uttrycker att de vill vara stödjande och empatiska, men de menar också att de saknar stöd och förutsättningar, till exempel saknas bekvämligheter i förhörsrum. De uttrycker frustration och beskriver sitt arbete som att de ’försöker’ snarare än ’lyckas’. Om dessa brister inte åtgärdas riskerar de att påverka både poliser och utsatta kvinnor negativt, säger Lisa Rudolfsson.

Våldtäktsfall svåra att utreda

Poliserna beskriver våldtäktsfall som svåra att utreda och att kraven som ställs på dem ibland är utmattande.

Poliserna i studien beskriver hur varken det svenska samhället eller polismyndigheten prioriterar våld mot kvinnor. Som en följd av detta uttrycker de frustration över bristen på förutsättningar, utbildningar och stöd. Kopplat till detta lyfter några av studiens deltagare bristen på förebyggande arbete mot sexualbrott.

– Med allt annat pratas det mycket om förebyggande arbete. Hur ska vi förebygga gängrelaterade skjutningar och stoppa rekryteringen till gäng? Men den diskussionen existerar inte när det handlar om sexualbrott.

Ett arbete som berör mig

Poliserna beskriver hur möten med våldtagna kvinnor påverkat dem emotionellt, hur de blir känslomässigt involverade och hur berättelser de får höra ger upphov till en växande sorg. Deltagarna kämpar med att förstå hur vissa kvinnor kan stå ut att leva på det sätt de gör, om det är möjligt att hjälpa alla kvinnor och om de får lov att tvivla på anklagelserna. I strävan efter att förstå ingår ibland också försök att få kvinnan att förstå att det hon varit med om i själva verket är ett brott.

En kamp för upprättelse

Poliserna beskriver hur de flesta våldtagna kvinnor inte får vad de behöver från det juridiska systemet, och uttrycker det därför som en personlig kamp att erbjuda dem någon slags upprättelse. De beskriver det också som en kamp att ta hand om sig själva i dessa möten. Deltagare beskriver att om de inte klarar att ta hand om sig själva så kommer de inte heller att kunna vara ett stöd för de utsatta. Samtidigt beskriver deltagarna en kultur inom polismyndigheten, som uppmuntrar till tuffhet och som inte värderar deras ansträngningar.

5 procent av de rapporterade våldtäktsfallen leder till åtal

  • Svensk lagstiftning definierar våldtäkt som samlag eller jämförbar sexuell handling, beroende på graden av våld, med en person som inte deltar frivilligt, som inte kan förstå eller samtycka till handlingen, eller som på något sätt står i beroendeställning till gärningsmannen.
  • Det svenska polisväsendet undersöker 94 procent av alla rapporterade våldtäktsfall och cirka 5 procent av dem leder till åtal och dom.
  • Under 2019 anmäldes totalt 8 580 våldtäkter till svensk polis. Samtidigt visar den Nationella trygghetsundersökningen (NTU) från 2019, att 9,4 procent av alla kvinnor i Sverige hade blivit utsatta för ett eller flera mer allvarliga sexuella övergrepp. (≈ 482,400 kvinnor), vilket är i linje med det accepterade antagandet att de flesta sexualbrott inte anmäls.
  • Under 2019 var 7 940 av totalt 8 580 anmälda våldtäkter mot kvinnor (Brå, 2019 ).

Vetenskaplig artikel:

”At least I tried”: Swedish Police Officers’ Experiences of Meeting With Women Who Where Raped.

Kontakt:

Lisa Rudolfsson, forskare på Nationella sekretariatet för genusforskning vid Göteborgs universitet, lisa.rudolffson@genus.gu.se

Inlägget “Jag försökte i alla fall” – poliser om att möta kvinnor som anmäler våldtäkt dök först upp på forskning.se.

Läs mer

Låta träden stå eller göra biobränsle – vad är klimatsmartast?

Posted on by

Skogen står i fokus för en intensiv debatt för tillfället. Den handlar, grovt förenklat, om när skogen gör mest klimatnytta. När den står och binder kol eller förvandlas till biomassa för bland annat bioenergi?

– Tidsaspekten är central för frågan om skogen ger mest klimatnytta genom att stå kvar och binda kol, eller genom att vi tar ut biomassa för substitution för att ersätta fossil energi och fossilintensiva material, säger Markku Rummukainen, professor i klimatologi vid Lunds universitet.

I en ny kunskapsgenomgång från Centrum för miljö- och klimatvetenskap (CEC) vid Lunds universitet går Markku Rummukainen igenom befintlig kunskap om skogens klimatnyttor och sätter den i kontext.

Så, hur kan vi få ut mesta möjliga klimatnytta av skogen? Vad säger forskningen? Svaret är – det beror på, inte minst har tidsperspektivet betydelse.

Om biomassa tas ut för att skapa en produkt som får leva länge, som till exempel trähus, binder produkten också kol en lång tid. Byggnation av ett åttavåningshus i trä. Sundbyberg 2013. Bild: Topplanternin, CC BY-SA 3.0

De närmaste åren viktiga

I ett tidsperspektiv på upp till några årtionden är det ju så, att ju mer av skogen man låter stå kvar, desto mer klimatnytta kan man få av den. Det beror på att i en stående skog lagras mycket kol. Avverkning leder till koldioxidutsläpp och samtidigt tar ett nyetablerat träd i början upp mindre koldioxid än vad ett äldre träd binder. Detta har betydelse eftersom det är viktigt, om vi ska uppnå klimatmålen, att begränsa utsläppen både i närtid och på lång sikt. För att begränsa den globala uppvärmningen till 1,5 grader krävs att världens utsläpp halveras till år 2030, och ligger nära noll kring år 2050.

– Ett argument för att låta skogen stå, med maximal kolinlagring som följd, skulle därför vara att köpa tid för samhällets klimatomställning under de närmaste mycket viktiga åren, säger Markku Rummukainen.

Klimatnyttan av substitution kan variera

I den andra vågskålen ligger att fasa ut fossila bränslen och andra fossilintensiva material, i det här fallet genom att ersätta dem med biomassa. Att räkna ut vad sådan så kallad substitution ger för klimatnytta är dock inte enkelt eftersom nyttan varierar med vad som ersätts, hur lång livscykel produkterna har, samt antaganden om skogens kolinlagring, konsumtion och så vidare.

Om man till exempel tar ut biomassa för att användas som bioenergi, får man en omedelbar klimatpåverkan när biobränslet eldas upp. Att man ändå betraktar bioenergi som klimatneutral i vissa sammanhang, bygger dels på att utsläppen ”bokförs” inom ramen för markanvändning i stället för energisektorn, dels på att tillväxt av ny biomassa så småningom ska binda lika mycket kol som det som släpptes ut vid förbränningen.

Men det tar tid att fylla på kolinlagringen. I fallet med bioenergin kan det ta flera decennier, speciellt om man även tar hänsyn till den kolinlagring som skulle ha fortsatt i skogen om den inte avverkats. Men om biomassa däremot tas ut för att skapa en produkt som får leva länge, binder produkten också kol en lång tid. Om den sedan återanvänds istället för att eldas upp, kan den leva i ytterligare många år innan kolet når atmosfären vid en eventuell slutförbränning.

– Bioenergi och biobaserade produkter kan bidra till samhällets klimatomställning, speciellt på lång sikt, men också orsaka nettoutsläpp under de närmaste årtiondena jämfört med andra alternativ, säger Markku Rummukainen.

Skogen och kolcykeln

Skogen är en del av kolets övergripande kretslopp. Växande skog tar upp koldioxid genom fotosyntesen, och kolet lagras i träd, annan biomassa och marken. Upptaget i ett skogsbestånd varierar över dess livstid, men den resulterande kolinlagringen kan kvarstå under en lång tid även efter att skogen har vuxit till sig. Uttag av biomassa minskar kollagren i skogen. Hur stor nettoeffekten blir i samband med uttag beror på hur mycket biomassa som förs bort, hur den från skogen bortförda biomassan används och hur snabbt ny skog etableras. Vid avverkning sker också nettoutsläpp från marken, utöver de utsläpp som hänger ihop med hur den uttagna skogsråvaran.

Olika resultat

För att komplicera frågan ytterligare, när det gäller att beräkna olika klimatnyttor från skogen, finns det ett antal andra osäkra, eller i alla fall komplicerade, faktorer att ta hänsyn till. Till exempel finns det olika resultat gällande hur mycket kol skogen binder i biomassa och i marken, och hur lång tid det tar innan nyplanterade träd tagit upp så mycket kol att det kan kompensera för en tidigare avverkning. Olika antaganden när man gör beräkningar ger också en osäkerhet, detta gäller till exempel frågan hur skogen kommer att påverkas av klimatförändringen framöver. Därtill bokförs koldioxidutsläpp från biomassa på olika sätt beroende på vad den använts till.

Utsläpp relaterade till bioenergi bokförs exempelvis alltid i det land där biomassan kommer ifrån, i stället för där bioenergin används, medan det är annorlunda för långlivade träbaserade produkter.

Sammantaget menar Markku Rummukainen, att ett begrepp som ”klimatneutral” inte kan användas generaliserande, då det rymmer alltför många olika aspekter och variabler som måste beaktas. Återigen är tidsaspekten central, men det handlar också om att även bioenergi har utsläpp, även om de inte räknas på energisektorn.

– Det är viktigt att vi vet vad vi pratar om i dessa sammanhang, vilka antaganden man utgår från, vilken tidshorisont har man i åtanke, vem som tar hand om de utsläpp som trots allt uppstår, hur snabbt kolinlagringen fylls på, och hur man menar att bioenergi och produkter placerar sig i den övergripande klimatomställningen, nu och i framtiden.

Det finns också många andra samhällsnyttor att ta hänsyn till när man talar om skogen, som biologisk mångfald, produktion, friluftsliv och andra sociala nyttor – allt behöver finnas med i en ”balansakt i prioritering”, menar Markku Rummukainen.

Många nyttor med skogen

Det finns också många andra samhällsnyttor att ta hänsyn till när man talar om skogen, som biologisk mångfald, produktion, friluftsliv och andra sociala nyttor – allt behöver finnas med i en ”balansakt i prioritering”, menar Rummukainen.

Markku Rummukainen påpekar att det också finns många andra samhällsnyttor än klimatnyttor att ta hänsyn till när man talar om skogen. Det handlar om bevarande av biologisk mångfald, virkesproduktion och sociala värden som rekreation och friluftsliv – allt behöver finnas med i den ”balansakt i prioritering” som han talar om. Målkonflikter kan finnas och behöver givetvis redas ut – det kan finnas olika tankar om vad som ska gå före i vilken skog, säger han.

Synergier är i detta sammanhang viktiga. Att främja naturvård eller friluftsliv kan exempelvis ge en typ av klimatplus när skog får stå kvar. På samma sätt kan åtgärder som förlängd omloppstid (att skog får stå längre innan avverkning) och kontinuitetsskogsbruk (successiv avverkning istället för kalhyggen) leda till direkta nyttor för naturvård och rekreation och samtidigt ge viss klimatnytta.

Skogen räcker inte till allt

Själv vill Markku Rummukainen inte placera sig i något fack när det gäller skogen och klimatet. Men att det inte går att få ut allt av skogen, på alla sätt, för allt som är viktigt, och på en gång, är ett faktum, säger han, och understryker att klimatet inte är det enda att ta hänsyn till, och kanske inte heller i alla lägen det som väger tyngst, när vi pratar om skogen.

– Skogen är en begränsad resurs. Det är inte möjligt att samtidigt använda den både för maximal kolinlagring och för största möjliga utnyttjande av biomassa för substitution. Ingen av de två ytterligheterna skulle nödvändigtvis heller ge en optimal klimatnytta, utan frågan handlar snarare om vilken balans som ska eftersträvas. Det kan också vara så att andra mål, som biologisk mångfald och sociala värden, kan väga minst lika tungt vid beslut om skogen som klimatnyttor. Vetenskapen kan inte ge ett definitivt svar på hur man ska prioritera, men däremot belysa olika alternativ och deras respektive fördelar och nackdelar, synergier, målkonflikter och osäkerheter.

Rapport:

Skogens klimatnyttor – en balansakt i prioritering (PDF, 797 kB)

Artikeln var först publicerad på Lunds universitets webbplats.

Inlägget Låta träden stå eller göra biobränsle – vad är klimatsmartast? dök först upp på forskning.se.

Läs mer

Hälsoenkät till skolbarn förmedlar normer för hur man ska leva

Posted on by

Enkätfrågor om hur många datorer och badrum man har hemma kan både sporra barn – och väcka skuld.
– En del tonåringar frågar sig om man bör svara som det är i verkligheten, säger Anette Wickström, en av forskarna bakom studien.

Det är vanligt att svenska barns och ungdomars fysiska och psykiska hälsa mäts genom enkäter. En av dem är den internationella undersökningen ”Skolbarns hälsovanor” som besvaras av barn i åldrarna 11, 13 och 15 år.

Forskarna Anette Wickström och Kristin Zeiler vid Linköpings universitet ville studera enkäten för att se vilka normer som kan förmedlas genom hälsoenkäter, ett område som det inte forskats mycket på. Resultaten har publicerats i den vetenskapliga tidskriften Children & Society.

– Studien visar att enkätfrågor om föräldrarnas sysselsättning och ekonomiska situation skapar normer om hur man ska vara och vad man ska äga. Våra intervjuer visar också att en del tonåringar frågar sig om man bör svara som det är i verkligheten, eller om man bör svara så att man skyddar sig själv och dem man bryr sig om, säger Anette Wickström, biträdande professor på institutionen för Tema vid Linköpings universitet, som tidigare forskat om normer och ideal i förhållande till hälsa.

Frågor om eget rum och datorer

Enkäter kan ses som ett verktyg för att få reda på hur ungdomar mår. Men de kan också ges en vidare betydelse, där de betraktas som bärare av betydelse och normer. Det var detta teoretiska angreppssätt som forskarnas studie utgick ifrån.

Genom 51 intervjuer med 15-åringar i tre olika skolklasser växte bilden av hur ungdomarna ser på enkäten fram.

Resultatet visade att ungdomarna uppfattar det som att enkäten förmedlar ett budskap om hur man ska leva. Blotta existensen av frågor kring eget rum, antal datorer och badrum i hemmet, uppfattades av vissa ungdomar som ett budskap om att man bör ha dessa saker. Likaså påpekade ungdomarna att enkätfrågor om vikt och kroppen kan väcka negativa funderingar som man tidigare inte haft.

Enkäten gjorde också ungdomarna medvetna om skillnader, främst i fråga om sin familjs ekonomi. Medan vissa ungdomar sa att enkäten gjort dem uppmärksamma på hur bra de har det väckte den hos andra rädsla för att uppfattas som fattiga.

Viktigt hur man själv uppfattar sin status

Det finns ett växande forskningsområde som visar att en persons subjektiva föreställning av sin socioekonomiska status kan spela större roll för hälsa än vad objektiv status gör. Det är i andra ordalag viktigare för din hälsa hur du upplever din inkomst och din status i samhället än vad du faktiskt får i lönekuvertet.

– Ungdomarna berättar att enkäten väcker frågor om status. Om vi vet att den subjektiva förståelsen av ens sociala status kan betyda mer för hälsan än den faktiska situationen, så kan man fråga sig vad den här typen av frågor gör med tonåringarna, säger Anette Wickström.

Frågor som sporrar – och väcker skuld

Ungdomarnas upplevelser av att fylla i enkäten skiljde sig åt. En grupp tyckte att enkäten var rolig och informativ, ett ”facit” på hur man bör leva, vilket sporrade dem att vilja nå nya mål.

Andra tyckte att enkäten var svår att fylla i för att den väckte känslor av skuld, ansvar och underlägsenhet. Denna grupp funderade bland annat på vems ansvar det är att man mår bra. Ungdomarna upplevde att enkäten utgick från att de själva var ytterst ansvariga för – och kunde påverka – sin hälsa. De själva däremot betraktade i stor utsträckning sin hälsa som beroende av yttre faktorer utanför deras kontroll, som dödsfall, missbruk och konflikt i familjen.

Känsliga uppgifter i ett klassrum

Intervjuerna visade också att det var svårt för ungdomarna att få fylla i enkäten i avskildhet. Vissa tonåringar beskrev hur de försökte dölja sitt frågeformulär av rädsla för att klasskompisar skulle råka se, medan andra beskrev hur frågor och svar diskuterades öppet i klassrummet.

Andra ungdomar talade om risken av att påminnas om minnen man inte vill kännas vid när man sitter bland sina klasskamrater. Frågan om vid vilken ålder man första gången hade haft samlag kommenterades av en flicka: ”Om man har blivit utsatt för övergrepp och aldrig haft sex frivilligt, vad svarar man då?”

Anette Wickström menar att resultaten från studien är en påminnelse om att det krävs ständig reflektion kring enkäter och undersökningar.

– Snarare än att tänka att vissa enkäter borde tas bort, menar vi att man bör ta med den här kunskapen när man skapar enkäter. Man måste tänka på hur de designas, distribueras, hur frågor och fördefinierade svar formuleras och om skolor kan erbjuda psykologiskt stöd efter undersökningen. Sen bör man självklart också reflektera över om frågor som rör så här känsliga ämnen måste vara med.

Besvaras av 11-, 13- och 15-åringar

Skolbarns hälsovanor är en internationell undersökning som genomförs i ett 50-tal länder. I Sverige besvaras den av 11-, 13- och 15-åringar vart fjärde år.

Avhandling:

The Performativity of Surveys: Teenagers’ Meaning-making of the ‘Health Behavior in School-aged Children Survey’ in Sweden

Kontakt:

Anette Wickström, biträdande professor vid Linköpings universitet, anette.wickstrom@liu.se

Inlägget Hälsoenkät till skolbarn förmedlar normer för hur man ska leva dök först upp på forskning.se.

Läs mer

Skadligare mutationer i varmare klimat

Posted on by

Ett varmare globalt klimat kan leda till att skadligheten ökar hos nya mutationer som påverkar proteiners funktion. Detta kan få stora konsekvenser för organismers förmåga att anpassa sig till och överleva i framtidens förändrade miljöer.

Naturliga miljöer förändras i en allt snabbare takt på grund av de pågående klimatförändringarna. Det innebär nya livsvillkor för många arter.

– På lång sikt måste organismer anpassa sig genetiskt till dessa snabba miljöförändringar, annars kan de dö ut. Anpassning kan ske genom att mutationer orsakar förändringar i arvsmassan som är fördelaktiga i den nya miljön, men allt som oftast har mutationer negativa konsekvenser för individen som bär på dem, säger David Berger som är forskare vid institutionen för ekologi och genetik vid Uppsala universitet.

I studien, som är ett samarbete med forskare vid Lunds universitet, kombinerades teoretiska modeller av proteiners funktion med resultat från experiment som jämfört vilken effekt mutationer har på ett antal skilda livsformer i olika miljöer. Studien är publicerad i den vetenskapliga tidskriften Proceedings of the Royal Society B.

Framkallade nya mutationer

Forskarna gjorde själva experiment på skalbaggar där nya mutationer framkallades, men analyserade också resultat från tidigare liknande studier där både encelliga mikroorganismer så som jästsvampar, bakterier och virus, och flercelliga livsformer som växten backtrav, bananflugor och rundmasken C. elegans, undersökts.

Genom att lägga samman all information kunde forskarna jämföra hur organismerna klarade sig i olika miljöer före och efter att mutationer framkallats. Framför allt ville de veta om miljöer som på något sätt var stressande för individen gjorde att mutationernas skadliga effekter uttrycktes mer eller mindre. Bland annat manipulerades temperaturerna för att ta reda på vilken inverkan det hade.

– Individer med och utan mutationer led lika mycket av den stressiga miljön. Men när vi tittade på de studier som manipulerat temperaturer så fann vi att de individer som bar på nya mutationer led mer än individer utan nya mutationer när temperaturen höjdes, säger David Berger.

Den biologiska mångfalden kan påverkas

Studien tyder på att om IPCC:s beräkningar av en global uppvärmning på 2-4 grader under det kommande århundradet blir verklighet kan det i tropiska arter leda till en fördubbling av nya mutationers skadliga effekter.

FN:s klimatpanel IPCC (Intergovernmental Panel on Climate Change) är en mellanstatlig organisation med 195 medlemsländer som grundades 1988 av Världsmeteorologiska organisationen (WMO) och FN:s miljöorgan (UNEP). IPCC ska förse världen med ett tydligt vetenskapligt perspektiv på klimatfrågorna.

– Eftersom mutationer går i arv och även uppstår i varje ny generation skulle en kraftig ökning av deras skadliga effekter få stora konsekvenser för både anpassningsförmåga och de typer av anpassningar som vi kan förvänta oss att se hos organismer om de globala temperaturerna fortsätter att stiga. Våra resultat kan därför vara viktiga för att förstå hur biologisk mångfald påverkas under framtida klimatuppvärmning, säger David Berger.

Vetenskaplig artikel:

Elevated temperature increases genome-wide selection on de novo mutations, (Berger D, Stångberg J, Baur J, Walters RJ). (2021), Proceedings of the Royal Society B.

Kontakt:

David Berger, forskare vid institutionen för ekologi och genetik vid Uppsala universitets, david.berger@ebc.uu.se

Inlägget Skadligare mutationer i varmare klimat dök först upp på forskning.se.

Läs mer