Svenska bönor och ärtor – det mest klimatsmarta vi kan äta

Svenskodlade ärtor, bönor och linser kokade och förpackade i Sverige har väsentligt lägre klimatpåverkan än deras importerade motsvarigheter. Men, om de svenska baljväxterna transporteras utomlands för förädling och paketering försvinner klimatvinsten snabbt.

Baljväxter såsom ärter, bönor och linser är viktiga i en hållbar kost och bidrar därför med positiva ekosystemtjänster i jordbruket. Baljväxterna är mycket klimatsmarta proteinkällor i förhållande till animaliskt protein, trots detta kommer endast en procent av svenskarnas proteinintag från baljväxter.

Men vad kännetecknar de mest hållbara alternativen?

Den frågan är viktig att belysa eftersom det finns en stor variation i var och hur baljväxter produceras, förädlas och transporteras. Och trots att ”lokalt” och ”svenskproducerat” är viktiga mervärden för konsumenter så fylls butikshyllorna framför allt med importerade baljväxter som transporteras långt, bland annat från Kanada, USA, Kina och Turkiet. Dessutom finns ingen anläggning för att processa och förpacka baljväxter i tetra i Sverige, utan detta görs istället i Italien.

I en nyligen publicerad studie i tidskriften Sustainable Production and Consumption har en forskargrupp från SLU med hjälp av livscykelanalys utvärderat miljöprestanda hos fem olika svenska baljväxter (gulärt, gråärt, åkerböna, trädgårdsböna och lins) odlade ekologiskt och konventionellt. Ärter, lins och trädgårdsböna har sedan jämförts med vanligt förekommande importerade baljväxter i svenska butiker. I jämförelsen mellan inhemska och importerade baljväxter ingick även transporter, förpackning och beredning.

Svenska baljväxter bäst – om de inte förädlas utomlands

Resultaten visade mycket stora skillnader i energianvändning och utsläpp av växthusgaser, vilket framför allt hängde samman med transporterna. Detta gällde särskilt lastbilstransporterna från Italien för ärtor och bönor förpackade i Tetra Recart. Svenskproducerade ärtor som såldes torra och kokades i hemmet hade bara en åttondel så stora klimatutsläpp som importerade baljväxter som processades i Italien. Många av de importerade konventionella baljväxterna utmärker sig med hög användning av kemiska bekämpningsmedel mot ogräs och skadegörare. Flera av de länder som Sverige importerar mycket baljväxter från har dock ingen eller mycket bristfällig uppföljning av bekämpningsmedelsanvändningen i specifika grödor, vilket gör det svårt att kvantifiera användningen och dess följder. Många importerade baljväxter odlas dessutom i områden där påverkan på den biologiska mångfalden är stor.

– Vi hör ofta att svenskproducerade produkter har bättre miljöprestanda än importerade produkter, och här ville vi undersöka om så är fallet för baljväxterna, säger Pernilla Tidåker, artikelns huvudförfattare. Vi fann att klimatpåverkan är väsentligt lägre för de svenska baljväxterna då de kokas och förpackas i Sverige. Och att svenska baljväxter har mindre negativ påverkan på biologisk mångfald.

Miljövinst att samodla med spannmål

Höga hektarskördar brukar ofta innebära lägre energianvändning och växthusgasutsläpp. Den här studien visar dock att även låga skördar kan ge mycket låg miljöpåverkan om ärter eller linser samodlas med spannmål. Slutsatsen är att såväl inköpare som konsumenter kan göra skillnad genom sina val.

– Svenska bönor och ärtor är bland det mest klimatsmarta vi kan äta, säger Pernilla Tidåker. Speciellt gula och grå ärtor och åkerbönor är något vi borde äta mycket mer av – idag går nästan allt till foder, vilket är en stor förlust energi- och proteinmässigt. Svenskproducerade linser är en annan produkt som faller bättre ut än de importerade i vår jämförelse.

Det är välkänt att baljväxter är värdefulla avbrottsgrödor i spannmålsodling och att deras tillskott av biologiskt fixerat kväve innebär viktiga miljövinster i odlingen. Ändå odlas försvinnande lite baljväxter i Sverige idag, endast på cirka två procent av åkerarealen.

– Genom att denna studie har tydliggjort miljöfördelar med svenskodlade baljväxter kan vi förhoppningsvis se fram emot en ökad konsumtion av svenska baljväxter, som driver på en ökad inhemsk odling av dessa grödor, säger Georg Carlsson, en av medförfattarna.

Artikeln avslutas med rekommendationer för en hållbar produktion och konsumtion av baljväxter:

  • Minimera användningen av kvävegödsel i odlingen.
  • Använda förnybara bränslen.
  • Undvika inköp av baljväxter som odlats i områden med stor negativ påverkan på biologisk mångfald.
  • Köpa torra baljväxter eller baljväxter som kokats och förpackats så nära slutkonsument som möjligt.

Studien finansierades av forskningsrådet Formas.

Vetenskaplig artikel:

Towards sustainable consumption of legumes: How origin, processing and transport affect the environmental impact of pulses, (Tidåker, P., Karlsson Potter, H, Carlsson, G., Röös, E.) Sustainable Production and Consumption 27, 496-508.

Kontakt:

Pernilla Tidåker, universitetslektor, institutionen för energi och teknik, Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala, pernilla.tidaker@slu.se
Elin Röös, universitetslektor och projektledare för Formasprojektet New Legume Foods, institutionen för energi och teknik, Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala,
elin.roos@slu.se

Fotnot:

Mer om forskningsprojektet New Legume foods.

Inlägget Svenska bönor och ärtor – det mest klimatsmarta vi kan äta dök först upp på forskning.se.

Läs mer

Inre omställning krävs för yttre hållbarhet

Det är inte bara yttre förändringar inom områden som jordbruk, transporter och byggande som krävs för ett samhälle i ekologisk balans. Allt fler svenska forskare menar att den inre omställningen av våra tankesätt, känslor och värderingar är minst lika viktig.

Trots decennier av debatt och politiska mål kring hållbarhet, har den förändring som krävs i samhället inte skett. Enligt Christine Wamsler beror det just på att fokus främst har legat på yttre faktorer som ekosystem, socioekonomiska strukturer, teknik och politik, både i praktiken och i utbildning och forskning.

Hon är professor vid Lunds universitet och en pionjär inom forskning och undervisning när det gäller att förena hållbarhet med inre omställning. Christine Wamsler ser den inre omställningen som avgörande för att göra samhället hållbart. Hon definierar begreppet som förändringar i människans inre dimensioner, exempelvis vår världsbild, våra värderingar, tankesätt och övertygelser. Det handlar också om relaterade kognitiva och känslomässiga förmågor som självmedvetenhet, medkänsla och empati.

Inre dimensioner en nyckel

– Inre dimensioner är nyckelpunkter för förändring eftersom de ligger till grund för många hållbarhetsutmaningar. De påverkar hur vi relaterar till varandra, andra, miljön och framtiden. Inre omställning kan förstås som frigörandet av människans potential att engagera sig, bry sig och skapa förändring för ett bättre liv, säger Christine Wamsler.

Det finns en stor brist i dagens sätt att förhålla sig till hållbarhet, och människans inre dimensioner försummas. Men nu ökar intresset för inre omställning inom den akademiska världen, menar Christine Wamsler, som tagit initiativ till flera forskningsprojekt och en universitetskurs som undersöker den inre omställningens roll i hållbarhet.

Flera forskningsfält berörs

Det finns en rad teorier och empiriska studier som visar på samband mellan inre omställning och hållbarhet, inom både hållbarhetsforskning och andra fält som social neurovetenskap, psykologi och beteendeekonomi. Det handlar bland annat om upplevt välmående, klimatförändringar, hållbar konsumtion, kopplingen mellan människa och natur, rättvisefrågor samt social aktivism.

Kurs om hållbarhet och inre omställning

Målet med kursen Hållbarhet och inre omställning vid Lunds universitet är att undersöka den inre omställningens roll i hållbarhet, exempelvis inom hållbar konsumtion, klimatanpassning, social aktivism och stadsutveckling. Den ingår i masterprogrammet i miljö- och hållbarhetsvetenskap och har beskrivits av internationella gästföreläsare som unik i världen. Varje vecka möts studenterna i rådslag för att lyssna aktivt på varandras reflektioner kring kursens aktiviteter och innehåll. Det ingår också en frivillig ”praktiklabb” för studenterna med övningar i allt från andningstekniker till mindfulness, medkänsla och meditation.

– Inre omställning kan ses som en förutsättning för att utveckla inre attityder och förmågor som medkänsla, och innebär en fundamental förändring i hur människor tänker på och agerar kring ekonomiska, sociala och ekologiska kriser på både lokal och global nivå, säger Christine Wamsler.

”Det inre och yttre hänger ihop”

Vid Malmö universitet pågår ett nytt forskningsprojekt, Sorg och hopp i omställning, där inre och yttre omställning ses som lika viktiga.

– Det inre och det yttre hänger ihop. Vi behöver komma ifrån den uppdelningen. Den har placerat oss där vi är i dag, säger Li Jönsson, en av de fyra forskare vid Institutionen för konst, kultur och kommunikation som deltar i projektet.

I höstas startade arbetet med att samla in och bearbeta fossilfria framtidsvisioner från människor på den skånska landsbygden. Ansvarig för projektet är Kristina Lindström, som berättar att forskarna bland annat vill problematisera den teknikoptimism som ibland blir ett svar på klimatkrisen.

Handlar inte bara om teknisk utveckling

– Vi vill poängtera att omställning inte bara handlar om teknisk utveckling, utan kommer också att innefatta förluster eller uppoffringar. Det är viktigt att erkänna att vissa aspekter av omställningen kommer att vara jobbiga, svåra och kanske innefatta ett slags sorg – och att tillåta det, säger hon.

En viktig inspirationskälla är boken ”Hope and grief in the Anthropocene” av den australiska forskaren Lesley Head, som bland annat beskriver det ”modernistiska hoppet” som idén att teknisk innovation kommer att rädda oss.

– Vi försöker att iscensätta och beskriva ett annat hopp i vårt projekt, säger Li Jönsson.

Det hoppet bygger inte på optimism – något som forskarna menar lätt kan slå över i ett slags förnekelse eller passivitet. Istället handlar det om ett mer riskabelt hopp som inte nödvändigtvis kommer att uppfyllas. De pratar även om hoppet som något en gör, som att odla tillsammans, istället för en känsla som en har.

Workshop om visioner

Tanken med projektet är också att koppla hopp till framtidsvisionerna. Det finns politiska beslut om att Sverige ska bli fossilfritt, och det finns färdplaner för hur näringslivet ska ställa om. Men enligt forskarna saknas visioner av vad omställningen innebär för invånarna.

– Vad finns det för tankar och historier kring det här? Vi ska undersöka tillsammans vad som verkar som hoppfulla framtider, eller vad framtiden behöver göra om. En kan tänka att det är som en kreativ medborgardialog kring det här, säger Li Jönsson.

Utöver att samla in berättelser ordnar forskarna workshoppar med allmänheten, där deltagarna tillsammans skapar fossilfria framtidsvisioner som är mindre knutna till teknikoptimism och som har plats för både hopp och sorg. Den sorgen kan handla om allt från att arter försvinner till att inte längre kunna flyga till Thailand, tänker forskarna. De har bland annat bjudit in deltagare att måla av något de är rädda att förlora, kommer sakna eller önskar bevara i ett framtida fossilfritt samhälle.

Varför forskar ni om förlust och sorg?

– Vi är nyfikna på varför det inte pratas så mycket om uppoffringarna vi behöver göra och vad det spelar för roll att det inte gör det. Vissa saker kan vara jobbiga och svåra att prata om men det kan också vara kulturer som premierar mer positiva berättelser. Just därför är det kanske viktigt också att ta itu med det som är lite jobbigt, säger Kristina Lindström.

Hon tar även upp forskning inom området degrowth, eller nerväxt, som handlar om ett samhälle utan tillväxt. Där är inställningen ofta är att det är bättre att förbereda sig för förlust än att den kommer påtvingad. Annars riskerar förlusten både att bli mer smärtsam och att drabba befolkningen mer orättvist.

Ska bli en utställning

Ett sista steg i projektet blir att gestalta de olika framtidsvisionerna i en vandringsutställning. Att forskningsprojektet lyfter fram berättelser och visioner – som är viktiga komponenter av inre omställning – ser de båda som självklart.

– Berättelser och olika former av gestaltningar kan spela stor roll i arbetet med att skapa visioner för en fossilfri värld. Det är inte bara ett tekniskt problem, säger Kristina Lindström.

Text: Abigail Sykes på uppdrag av forskning.se

Läs mer om Lunds universitets arbete med inre dimensioner, transformation och hållbarhet på webbplatsen

Så blir det lättare att hålla nyårslöftet

Nyår närmar sig, en högtid då många väljer att avlägga ett nyårslöfte. Något som kan vara svårt att hålla. Men forskning visar en möjlig väg att lyckas – att formulera om sitt löfte.

Hur du formulerar ditt nyårslöfte är viktigt för slutresultatet. Om du väljer att börja med någonting istället för att sluta med någonting så har du större chans att uppnå dina mål. Det är en av slutsatserna som konstateras i världens största experimentella studie kring ämnet nyårslöften. Studien publiceras i den vetenskapliga tidskriften PLOS ONE.

Studien grundar sig på 1 066 personers nyårslöften årsskiftet 2017/2018 och har genomförts i samarbete mellan Stockholms och Linköpings universitet. Testpersonerna i undersökningen fick formulera sina nyårslöften och delades därefter in i tre grupper. Grupperna fick olika mycket stöd under året – inget stöd alls, lite stöd och mycket stöd. Uppföljning gjordes sedan varje månad under hela året.

Lättare att börja än sluta med något

– Det visade sig att stödet som gavs till testpersonerna inte innebar så stor skillnad när det kom till slutresultatet att hålla sitt löfte under hela året. Det som förvånade oss var resultatet kring hur man utformat sitt löfte, säger professor Per Carlbring, psykologiska institutionen, Stockholms universitet.

Bäst gick det för de deltagare som formulerat ett så kallat ”närmandemål”, alltså ett nyårslöfte som utgår från att man börjar med eller inför något nytt i sitt liv. Sämre utfall har de nyårslöften som är baserade på att man ska undvika eller sluta med något, så kallade ”undvikandemål”.

Men är det så lätt att bara omformulera sitt nyårslöfte, så lyckas man?

Bäst att ersätta ett beteende med ett annat

– Inom många områden kan en omformulering absolut fungera. Lovar du exempelvis att du ska sluta äta godis och gå ner i vikt så har du med allra största sannolikhet större framgång om du istället säger ”jag ska äta frukt flera gånger om dagen”. Därmed ersätter du godis med något nyttigt som förmodligen innebär att du går ner i vikt och därmed kan hålla ditt löfte. Man kan inte sudda ut ett beteende, men man kan ersätta det med något annat. Det kan däremot vara svårare att applicera på löftet ”jag ska sluta röka”, något som man kanske gör 20 gånger om dagen, säger Per Carlbring.

Vetenskaplig artikel:

A large-scale experiment on New Year’s resolutions: Approach-oriented goals are more successful than avoidance-oriented goals, (Oscarsson, M., Carlbring, P., Andersson, G., & Rozental, A., 2020). PLOS ONE

Marknära vindar minskar trots varmare klimat

Ett varmare klimat bör leda till starkare vindar, men en ny avhandling vid Göteborgs universitet visar att de marknära vindarna i Sverige tvärtom minskat. Anledningen tros delvis vara ökad mängd skog kring väderstationerna.

När klimatförändringarna gör jordens yta varmare, påverkar det också olika väderfenomen som vind och nederbörd. Ytvindar, alltså vindar på upp till 10 meters höjd, är kanske en av de saker som kan påverka vår vardag mest.

– Att förstå hur vindhastigheten förändras är avgörande för samhället när det gäller elproduktion från vindkraftsparker. Ytvindar styr också hur luftföroreningar sprids nära utsläppskällor, som trafik i stadsområden, säger avhandlingens författare Lorenzo Minola vid institutionen för geovetenskaper på Göteborgs universitet.

Än viktigare att förstå menar Lorenzo Minola är extremväder. Extrema vindar kan skada byggnader och skogar, och utgöra en allvarlig fara för människor. Stormen Gudrun 2005 var ett exempel på det.

– Tyvärr är det till stor del oklart fortfarande vad som orsakar förändringar i ytvindandarna, och en orsak till det är att de är svåra att mäta. Nära ytan finns det byggnader och andra hinder som gör mätningarna osäkra, och långtidsmätningar saknas ofta.

Har samlat väderdata från 50-talet

I sin avhandling har Lorenzo Minola använt historiska data från SMHI för att skapa ett dataset med vindhastigheter i Sverige som sträcker sig från 1956 till 2019. Och har lyckats filtrera bort faktorer som inte har med klimatet att göra, en process som kallas homogenisering.

Homogenisering går ut på att med hjälp av algoritmer hitta förändringar som inte har en naturlig orsak, utan beror på att till exempel mätstationen har flyttats. Datan har han sen använt till att utvärdera om våra nuvarande klimatmodeller faktiskt kan göra förutsägelser med avseende på ytvindar.

– Tyvärr kan modellerna inte simulera ytvindarna ordentligt, speciellt inte över den skandinaviska fjällkedjan. Men vi lyckades förbättra simuleringarna och för första gången studera vindarna över vår tidsperiod bättre, säger han.

Förvånande nog hittade de bland annat en sänkning i vindhastigheterna, vilket är tvärtemot vad man skulle kunna gissa utifrån att klimatet blivit varmare. Men den sänkningen varade bara fram till 2003, efter det ser man ingen förändring i ytvindarnas hastighet.

– Sänkningen hänger ihop med förändringar i storskaliga vindar, framförallt den nordatlantiska oscillationen, med beror också på ökad mängd skog kring väderstationerna, säger Lorenzo Minola.

Kontakt:

Lorenzo Minola,

Dags att omfamna mörkret

Mörkret är hotat. Och med det även den biologiska mångfalden. Vad ljusföroreningar innebär för djur, natur och människor blir allt tydligare – och det är allvarligt.

Redan på 1800-talet varnade astronomer för himlaglim. Ordet är vackert, men innebörden är dyster. Himlaglim innebär att det ljus människan skapar på jorden slår ut det från avlägsna stjärnor. Stjärnhimlen blir grumlig.

Människan är ett utpräglat ljusberoende djur. Till skillnad från djur som fladdermöss, vissa fåglar och ormar kan vi inte navigera i mörker. Våra ögon är inte gjorda för det.

Så när vi har kunnat, har vi satt upp belysning. Ljusföroreningarna har tilltagit allt eftersom. I Nordamerika och Europa lever i dag 99 procent under en ljuspåverkad himmel. Men det är inte bara stjärnhimlen som störs.

Nattaktiva djur far vilse

Havssköldpaddor är ett välkänt exempel på hur viktigt ljus och mörker är inom djurvärlden. De nykläckta sköldpaddorna söker sig mot gryningsljuset vid horisonten. När gryningen övertrumfas av artificiellt ljus från städer och byar i närheten går sköldpaddorna åt fel håll, och dör.

Under århundraden har de nattaktiva fladdermössen sökt sig till kyrkvindar och kyrktorn. På 1980-talet fanns fladdermuskolonier i två tredjedelar av de undersökta kyrkorna i Västergötland. 30 år senare följde Johan Eklöf och Jens Rydell upp studien. Forskarna klättrade i torn, kröp omkring på vindar och lyssnade på kyrkogårdar. När de var klara hade de bara hittat fladdermöss i en tredjedel av kyrkorna. Förklaringen var entydig. Under den tid som gått mellan undersökningarna hade vissa kyrkor försetts med fasadbelysning, andra inte. Där mörkret bestod bodde fladdermössen kvar.