Tag Archives: annat

Är coronakrisen rätt tillfälle att skärpa klimatpolitiken?

Posted on by

Om vi tar oss ur coronakrisen utan att tänka på synergier mellan återhämtnings- och klimatpolitik kommer vi största sannolikhet att missa klimatmålen. Det sa klimatprofessorn Markku Rummukainen i Debatt i Lund-panel med tidigare språkröret Maria Wetterstrand, nationalekonomen Fredrik NG Andersson samt Frida Boklund, Företagarna.

Fredrik NG Andersson, med lång erfarenhet av krisforskning, inledde debatten med att ställa sig tveksam till om coronakrisen kan få en skärpt klimatpolitik som följd:

– Kriser som leder till samhällsförändring brukar kommer inifrån systemet, sa han och gav finanskriser som exempel. Men för att det överhuvudtaget ska kunna bli några reformer måste det till politiskt ledarskap. Och inte nog med det; när det är kris är det bråttom, och då måste det finnas reformer som är mer eller mindre färdiga att implementera.

Mer positiv till coronakrisens potential att bli en vändpunkt i klimatarbetet var Maria Wetterstrand:

– Men för detta ska bli möjligt måste politiker sluta låsa fast sig vid gamla ståndpunkter, annars är det inte säkert att krisen leder till något positivt, sa hon.

Skynda fram fossifria lösningar

Liksom Markku Rummukainen menade hon att det nu finns ett momentum för att skynda på en utveckling genom att välja vad man ska stötta ekonomiskt. Som exempel nämnde hon påtryckningar på bilindustrin att skynda fram fossilfria satsningar, minskat resande genom fortsatta distansmöten och att det nu är rätt tillfälle att sätta press på flygbolagen.

Fredrik NG Andersson var tveksam till hur stor effekt detta skulle få:

– Visst, vi kan göra lite här och där men inte den stora klimatomställningen, slog han fast. Han pekade på att de stora svenska utsläppen kommer från järn-, stål-, pappers- och gruvindustrin, det vill säga tung industri som inte har möjlighet att ställa om i en handvändning eftersom en mer miljö- och klimatvänlig teknik ännu inte är på plats. Detsamma, menade han, gäller för jordbruket där mycket handlar om att förändra normer som i sin tur kan leda till förändrade matvanor.

Frida Boklund, regionchef för Företagarna, menade att kunskap och tidsåtgång är de två viktiga anledningar till att företagens omställning mot hållbarhet går långsamt.

– 95 procent av svenska företag har färre än 50 anställda. Ägaren måste göra allt själv. I kristider blir det svårt för alla företag att tänka hållbarhet när man också måste överlevnad, sa Frida Boklund. Hon efterlyste mer hockey och mindre verkstad, och menade att mängden av olika kommunala och regionala klimatråd ibland skymde sikten med diffusa handlingsplaner.

När klimatråd kom på tal slog Maria Wetterstrand ett slag för regeringens klimatpolitiska råd:

– Jag tror att det är viktigt att man har oberoende experter som tar ställning till om politiken i sin helhet motverkar eller medverkar till helheten.
Markku Rummukainen, som själv sitter i regeringens klimatpolitiska råd, var bland annat nöjd med att regeringen hörsammat rådets förslag med att samla ministrar till ett klimatkollegium. Men, påpekande han, klimatarbetet går för långsamt:

– Om vi tar oss ur den här krisen utan att tänka på synergier mellan återhämtnings- och klimatpolitiken kommer vi största sannolikhet att missa klimatmålen, sa han.

I debattens slutkläm fick de fyra panelisterna en hypotetisk penningpåse, att använda till klimatåtgärder. Följande områden skulle de satsa på:

  • Maria Wetterstrand, VD Miltton Purpose, hållbarhetskonsult, samhällsdebattör och tidigare språkrör Miljöpartiet: Satsa på förnybar energi till fattiga länder så de kan fortsätta utvecklas men på ett klimatvänligt sätt.
  • Fredrik NG Andersson, docent i nationalekonomi, Lunds universitet.
  • Frida Boklund, Företagarna, regionchef Jönköping, Kalmar, Kronoberg och Östergötland: Utbildning så att människor kan fatta kloka och initierade beslut.
  • Markku Rummukainen, professor i klimatologi, Lunds universitet: Använd först och främst befintliga pengar på annat sätt. Sluta investera fossilt och ge rejält stöd till klimatvänliga satsningar.

Artikeln var först publicerad på Lunds universitets webb

Inlägget Är coronakrisen rätt tillfälle att skärpa klimatpolitiken? dök först upp på forskning.se.

Läs mer

Så blir relationen god mellan sjuksköterska, patient och närstående

Posted on by

Allt fler äldre med multisjuklighet blir liggande på sjukhusavdelningar. Närstående blir en viktig resurs i vården, och kommunikationen mellan parterna extra viktig. Forskning visar hur sjuksköterskor, patienter och närstående kan använda olika strategier för att tillsammans bygga en positiv vårdrelation.

Avhandlingen från Högskolan Väst i samarbete med Jönköping University, utgår från en medicinsk äldrevårdenhet och visar tydligt sjuksköterskans roll i att skapa förutsättningar för en god relation och gemensamt ansvar.

Möten som sker inom hälso-och sjukvård avgör många gånger om patienten och närstående ser vården som tillfredsställande. Brister i kommunikation och social interaktion kan leda till missförstånd och en försämrad hälsoprocess för vårdtagaren.

Gemensamt ansvar stärker patientsäkerheten

I avhandlingen Creating and establishing a positive care relationship between nurses, patients and relatives. – An ethnographic study of encounters at a department of medicine for older people, beskrivs en process där sjuksköterskor, patienter och närstående använder olika strategier för att tillsammans bygga en vårdrelation.

– Processen visar hur de inblandade förbereder sig på olika sätt inför ett vårdmöte, deltar med olika bidrag under mötet och efteråt ser på vårdrelationen ur en annan synvinkel, säger Anette Johnsson vid Avdelningen för omvårdnad, Högskolan Väst, som gjort studien.

– I min avhandling belyser jag sjuksköterskans viktiga roll att inleda, leda och avsluta mötet på ett sätt som skapar förutsättningar att etablera en positiv vårdrelation. Genom konstruktivt kunskapsutbyte, gemensamt ansvar och deltagande kan förståelsen för patienten öka, vilket också kan bidra till en bibehållen patientsäkerhet.

Underlätta att alla kommer till tals

Anette Johnsson menar att om sjuksköterskan har en medvetenhet om faktorer som rutiner och normer, kan hen sätta ett positivt klimat i vårdrelationen. Genom en modell som bland annat utgår från anpassning av röst och kroppsspråk utifrån medicinsk kunskap, omvårdnadsroll, pedagogisk uppgift och maktposition, kan hen underlätta för både anhöriga och patienten att komma till tals och bli mer synliga och aktiva i dialogen. Resultatet av detta lägger en god grund för den ömsesidiga förståelsen, patientens hälsoprocess samt de inblandades olika perspektiv.

– Min förhoppning är att resultaten i avhandlingen ska kunna vara till nytta för yrkesverksamma sjuksköterskor, men det kan även var allmänt intressant för patienter och närstående, menar Anette Johnsson.

Om studien

Anette har en bakgrund som sjuksköterska, barnmorska och lärare vid sjuksköterskeprogrammet vid Högskolan Väst, Trollhättan. Doktorandstudierna har genomförts i samarbete med forskarutbildningen vid Hälsohögskolan i Jönköping. Det övergripande syftet med avhandlingen var att utforska och beskriva vårdrelationen, kommunikationen, innehåll och den sociala interaktionen i triadmötet mellan sjuksköterskor, patienter och närstående. Dataproduktionen genomfördes genom deltagande observationer med efterföljande informella, individuella samtal samt fältanteckningar.

Kontakt:

Anette Johnsson, anette.johnsson@hv.se

Inlägget Så blir relationen god mellan sjuksköterska, patient och närstående dök först upp på forskning.se.

Läs mer

Samisk mathistoria: Inte alltid ren på menyn

Posted on by

Renkött har inte alltid varit vanligt på menyn. Samisk mathistoria visar att kulturen i Sápmi varit mycket mer varierad än man tidigare trott, enligt forskning vid Stockholms universitet.

Den gängse bilden av samisk kultur i historieforskningen är att den varit likriktad och utan större influenser utifrån under århundraden. En ny avhandling i arkeologi om matkulturen i Sápmi ger nu en annan bild av samisk historia.

–

Kvinnors dubbla ansvar påverkar hälsan senare i livet

Posted on by

Kvinnors dubbla ansvar för både arbete och familj förkortar livslängden och ökar den stressrelaterade dödligheten, enligt en rapport från IFAU – Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering.

Kvinnor tar ett större ansvar för hemmet och familjen än vad män gör. Huvudansvaret för familjen i kombination med det egna förvärvsarbetet skapar en dubbel arbetsbörda för många kvinnor. För att studera vad det kan betyda för kvinnors hälsa jämför rapportförfattarna kvinnor som vid den första födseln fick tvillingar med kvinnor som födde ett barn.

– Vi antar att tvilling­mammor har extra svårt att kombinera arbete och familj i och med att de får två barn istället för ett. Om tvillingmammorna utvecklar en sämre hälsa tyder det på att ett ökat ansvar bör barn, allt annat lika, har en negativ effekt på kvinnors hälsa, säger Johan Vikström, nationalekonom och forskare vid institutet.

För att kunna fånga långsiktiga effekter på hälsa senare i livet studeras kvinnor som idag uppnått en hög ålder. Kvinnorna i studien föddes mellan 1925 och1935 och fick sina första barn under perioden 1950-1970. Hälsa mäts som mortalitet i åldern 55–85 år.

Tvillingmammor mer utsatta

Resultaten visar att tvillingmammor har en högre dödlighet. De som fick tvillingar första gången hade en 13 procent högre dödlighet över en 20-årsperiod jämfört med dem som fick ett barn vid första födseln. Dödligheten är högst bland dem som förvärvsarbetat mer, framförallt i stressrelaterade sjukdomar som hjärtsjukdomar samt sjukdomar relaterade till rökning.

– Vår tolkning är att stressen som kommer av det dubbla ansvaret är dålig för hälsan, fortsätter Johan Vikström. Det betyder inte att kvinnor bör sluta arbeta när de får barn. Istället pekar det på vikten av ett mer jämställt arbetsliv och familjeliv.

– Kvinnor födda på 1920- och 30-talen hade såklart andra problem med barnomsorg och föräldraledighet än vad vi har idag. Men även idag kvarstår många utmaningar då kvinnor kombinerar karriär med huvudansvaret för familjen, avslutar Johan Vikström.

Totalt ingår 404 286 kvinnor födda 1925–1935 i studien. De följs under perioden 1990–2010, det vill säga vid 55–85 års ålder. Data kommer från SCB.

Rapporten:

Ladda ner Arbete, familj och kvinnors hälsa senare i livet (pdf) Av Johan Vikström vid IFAU i samarbete med Tabea Bucher-Koenen, Helmut Farbmacher och Raphael vid Munich Center for the Economics of Aging.

Kontakt:

Johan Vikström, forskare vid IFAU och docent i nationalekonomi, johan.vikstrom@ifau.uu.se

Så undviks sprickor i betong, direkt vid gjutningen

Posted on by

Behovet av miljövänlig och stark betong ökar i Sverige. Om byggingenjörerna kan sätta in åtgärder mot sprickor direkt under byggprocessen hårdnar hårdna bättre. En ny betongmetod framtagen vid betonglabb vid Luleå tekniska universitet kan spara 50 miljoner per år.

Flera stora infrastrukturprojekt pågår just nu, som bygget av Förbifart Stockholm och tunnlar och broar för Götaälv och Mälarbanan. Sveriges ledande betonglabb vid Luleå tekniska universitet utvecklar nu nya betongmetoder, för att redan i år kraftigt kunna minska koldioxidutsläpp och kostnaderna inom svensk betongbransch, inte minst när man bygger i kallt klimat.

– Vi vill förenkla så att betongbranschen – under pågående byggprocess på plats – själv kan undersöka den betong man gjuter. Om byggingenjörerna kan sätta in åtgärder mot sprickor direkt, kan betongen hårdna bättre utan problem. Klarar man att helt undvika sprickbildning blir kvaliteten på betongkonstruktionen högre och förtjänsten är stor, både i pengar och miljö, säger Mats Emborg, professor i byggmaterial vid Luleå tekniska universitet.

Utvecklar metoder för kontroll av sprickbildning

Thysell-laboratoriet vid Luleå tekniska universitet har utfört och utvecklat betongteknisk provning i Sverige sedan 1980-talet, med bland annat betongprovning för Sveriges längsta bro Öresundsbron, och ligger i framkant i Europa. I Thysell-laboratoriet utarbetar forskarna metoder för kontroll av sprickbildning i betong och hållfasthet över tid i konstruktioner för bland annat infrastruktur.

De tittar på hur betongen under hårdnandet reagerar vid yttre belastning och när temperaturen ökar i ett nygjutet betongelement som expanderar och senare kontrakterar. Om betongelementet sitter fast vid gjutningen som i till exempel en tunnel, uppträder spänningar och under avsvalningen kan dragspänningar uppstå som kan spräcka betongen, så kallade avsvalningssprickor. Det är bland annat sådana kritiska skeden som betongbranschen själv nu ska kunna upptäcka och påverka direkt på plats.

Betongens egenskaper mäts under gjutprocessen

– Vi ska förbättra försöksmetoderna för betongbranschen genom att vidareutveckla de modeller vi har tagit fram för analyserar i labbet, så att de fungerar direkt på byggarbetsplatsen. Det handlar om hur man mäter betongens egenskaper under pågående gjutprocess med trådlösa sensorer och hur man väljer lämpliga åtgärder för att till exempel undvika sprickbildning. Förenklingar är viktiga. Vi kallar detta digitaliserat byggande och har lanserat ordet DigiBetong inför framtida arbete inom området, säger Martin Nilsson, professor i konstruktionsteknik vid Luleå tekniska universitet, som ingår i forskarteamet.

De metoder som Thysell-laboratoriet utvecklar beräknas få stor betydelse för betongtillverkare och byggentreprenörer så att de kan göra prognoser och vidta optimala metoder på bygget, liksom för beställare av planering och byggande av projekt som till exempel Förbifart Stockholm.

Vinst på 30-50 miljoner kronor årligen

– Vi har uppskattat förtjänsten av användning av våra betongmetoder till 30-50 miljoner kronor om året, bara genom att sprickor undviks, att optimerade metoder mot sprickor väljs och att förseningar i arbetet därigenom kan förhindras. En annan aspekt är att livslängden blir längre för en ouppsprucken betongkonstruktion, och det i sig är en stor förtjänst i hållbarhet, säger Mats Emborg.

Inom de närmaste tiotals åren har betongbranschen även mycket stora ambitioner att minska miljöbelastningen. Redan nu har forskarna på Luleå tekniska universitet testat betong i labbet med 15 procent lägre miljöbelastning jämfört med tidigare, men målet är högre.

– Innan det här året är slut har branschen tagit fram betong som minskar koldioxidutsläppen med 20-25 procent. Det blir mycket spännande att se hur dessa nya betongsorter uppför sig i vårt laboratorium och hur vi kan förfina betongen, säger Mats Emborg.

Kontakt:

Mats Emborg, professor i byggmaterial vid Luleå tekniska universitet, mats.emborg@ltu.se
Martin Nilsson, professor i konstruktionsteknik vid Luleå tekniska universitet, martin.nilsson@ltu.se

Inlägget Så undviks sprickor i betong, direkt vid gjutningen dök först upp på forskning.se.

Läs mer