Tag Archives: annat

Värmeböljor växande problem i norr

Posted on by

2018 inträffade en lång värmebölja ibland annat Sverige, Finland och Estland, men även 2014 och 2010 hade markanta värmeböljor. Forskare från Umeå universitet och Tartu universitet i Estland samlade nyligen hälsoforskare, meteorologer och representanter för folkhälsomyndigheter till ett möte i Tallinn, för att analysera hur stort problem de allt vanligare och mer intensiva värmeböljorna har blivit i norra Europa.

Cirka 750 personer fler än normalt dog i Sverige under fjolårets värmebölja och i Finland var ökningen ungefär hälften så stor, vilket motsvarar ungefär samma procentuella ökning. Såväl svenska som finländska resultat pekar på att storstadsområdena Stockholm och Helsingfors drabbas av särskilt stor ökning av dödligheten.

Städerna blir mer uppvärmda

Umeåforskarna Christofer Åström och Bertil Forsberg, vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, avdelningen för hållbar hälsa, anser att det är viktigt att ta reda på varför. De menar att den större ökningen i Stockholm kan hänga samman med att storstadsmiljöer med mycket sten och betong blir mer uppvärmda samt har högre halter av luftföroreningar, men det kan även bero på hur väl vård och omsorg fungerar för äldre och sjuka.

Det finns ingen svensk forskning om effekterna av de större kapacitetsbristerna i vården under somrarna. Den svenska folkhälsomyndigheten har tagit fram underlag till hjälp för regioner och kommuner att utveckla handlingsplaner för att skydda mot hälsoeffekterna under värmeböljor.

Enligt Ida Knutsson från Folkhälsomyndigheten har merparten av Sveriges kommuner och regioner numera utvecklat någon form av åtgärdsplaner. Effekterna av dessa kan man ännu inte bedöma, enligt forskarna.

Studien publicerades i Läkartidningen:
Ovanligt många dödsfall i Sverige sommaren 2018.

Inlägget Värmeböljor växande problem i norr dök först upp på forskning.se.

Läs mer

Vetesorterna som ska klara ett extremt klimat

Posted on by

Det kalla och regniga vädret för två år sedan resulterade i att endast en bråkdel av det svenska vetet höll tillräcklig kvalitet för bakning. Förra årets avkastning var bedrövlig till följd av värme och torka. På grund av klimatet ökade livsmedelsimporten och de svenska lantbrukarna drabbades av stora inkomstbortfall.

– Vi kommer att få uppleva liknande situationer igen. Klimatförändringarna kommer att resultera i generellt varmare väder, men också i mycket mer extremer, i enlighet med vad många klimatforskare förutspår. Detta är förödande för den svenska växtodlingen och därmed för vår nationella matproduktion. I Norden saknar vi idag sorter som är anpassade till ett varmare klimat, men även till den långa dygnslängden vi har, säger Eva Johansson, professor och programchef för SLU Grogrund.

Världens viktigaste gröda

Vete är den gröda som odlas och handlas med mest. För att vi ska ha tillgång till bröd av svenskt ursprung och säkra livsmedelsproduktionen behöver vi även fortsättningsvis kunna odla vete av hög kvalitet i Sverige, menar SLU-forskarna.

Forskarna inom SLU Grogrund fokuserar på att hitta vetesorter som tål högre temperaturer och ett snabbväxlande klimat, med extremväder i synnerhet.

Proteiner och bakegenskaper

För att komma fram till vilka vetesorter som har de bästa bakningsegenskaperna används en kemisk metod där proteiner i en lösning får sedimentera. Det innebär att partiklarna (proteinerna) sjunker och lägger sig på botten av provkärlet. Ju mer sediment som bildas, desto bättre bakningsegenskaper anses vetet ha.

– Dessutom studerar vi vetets proteinkaraktär och typ med hjälp av vätskekromatografi för att ta reda på exakt vilken typ av proteiner som styr bakningsegenskaperna och brödets kvalitet. Därefter prioriterar vi en specifik typ av proteiner och gör ett urval bland de olika sorterna, säger Ramune Kuktaite.

Hur proteinkvaliteten i vetet har påverkats av extrema miljöfaktorer och variationer i klimatet har inte studerats tidigare, men målet är att de nya vetesorterna ska ha mycket bra proteinkvalitet och ett optimalt kväveupptag i ett förändrat klimat, jämfört med dagens sorter.

Källa: SLU

Samband mellan fetma och tarmbakterier

Posted on by

Fetma uppkommer när energiintaget i det vi äter är större än den energi vi förbrukar. Men förmågan att behålla energibalansen varierar mellan individer. I dag vet vi att orsaken beror på flera faktorer där ärftlighet (genetisk predispositon) och livsstil (kost och motion) är de mest kända. Bakterierna i tarmfloran tros spela en viktig roll i såväl utvecklingen av fetma som i utvecklingen av sjukdomar.

Tarmflora

Tarmfloran inkluderar bakterier, arkéer (arkebakterier), svampar, virus etc som finns i våra tarmar. Hos en vuxen människa utgör bakterierna ett kilo av vår kroppsvikt.
Studier har visat att fiberrik kost är bra eftersom bakterier som bryter ner fibrer producerar kortkedjiga fettsyror som är viktiga för kroppens ämnesomsättning. Likaså har bakterier som tillverkar slem visat sig vara viktiga för att bygga upp tarmens insida så att den inte ska läcka ämnen ut i blodbanan och orsaka skada i form av autoimmuna sjukdomar.

Som en del i sitt avhandlingsarbete har Louise Brunkwall varit med om att starta upp Malmö Familjestudie Malmö Offspring Study, MOS

Bakterier i avloppsvattnet resistenta mot nya antibiotika

Posted on by

Örebroforskare har hittat antibiotikaresistenta bakterier i avloppsvattnet från hushåll och från Universitetssjukhuset i Örebro. Bakterierna finns även i vattnet utanför reningsverket i Svartån. Däremot är proverna från Hemfjärden i Hjälmaren nästan rena.

Forskarna fokuserar i sitt sökande inte i första hand på bakterierna utan på deras gener. Specifikt de gener som skyddar bakterier mot antibiotika. De har inte fokuserat på vilka bakterier generna finns i och om bakterierna är farliga eller inte.

–Vi har alltså undersökt om gener som gör bakterier resistenta mot antibiotika finns i vattnet, säger Jana Jass, professor i biologi vid Örebro universitet.

Gener som skyddar mot nya typer antibiotika

–Det är inte förvånande att det finns gener för antibiotikaresistens i vattnet, men vi har letat efter ovanliga gener som ger bakterier motståndskraft mot de antibiotika som just nu är vårt enda vapen mot multiresistenta bakterier, säger Faisal Ahmad Khan, doktorand vid Örebro universitet. Den nya studien är en del av hans avhandling.

–Det är oroande att flera av de resistenta generna finns i naturen, eftersom de kan förflytta sig mellan olika bakterier, säger Faisal Ahmad Khan.

Speciellt oroande är det när det gäller de så kallade gramnegativa bakterierna, som har tunna cellväggar och lätt kan plocka upp nya gener – och som nya antibiotika redan har svårt att bekämpa. Det är dessa som står högst på WHO:s lista över bakterier som ses som ett hot i framtiden.

Första fynden i Sverige

–De antibiotikaresistenta generna, som klarar de nya antibiotika, har inte hittats i naturen i Sverige tidigare. Troligtvis för att de finns i låga halter och metoderna som har använts inte har varit känsliga nog för att upptäcka dem, säger Faisal Ahmad Khan.

Örebroforskarna har tagit vattenprover på sex olika platser. Två av dem för att kunna mäta avloppsvattnet från Universitetssjukhuset i Örebro separat och sedan tillsammans med vattnet från hushåll.

De har också tagit prover från vattnet som lämnar reningsverket och tre prover från vattnet utanför reningsverket i Svartån, en bit nedströms och en bit uppströms

Periodiska systemet fyller 150 år

Posted on by

– Det periodiska systemet är så centralt för vetenskap och teknik att vi vill erbjuda allmänheten en möjlighet att lära sig mer om det, säger professor Jean-François Boily, Kemiska institutionen vid Umeå universitet.

Det periodiska systemet är det gemensamma verktyget för alla kemister. Det låter oss förstå och förutsäga olika atomers egenskaper baserat på antalet protoner och neutroner i atomkärnan, vilket dikterar hur många elektroner som omger atomkärnan. Som ett enkelt exempel ökar atomstorleken av grundämnen från toppen till botten av en lodrät kolumn (som kallas grupp) i systemet.

Kemins systematik hjälper oss förstå naturen

– Kunskap om systematiken av grundämnenas kemi gör att vi kemister kan utforska nya reaktioner och material som hjälper oss att förstå naturen och utveckla ny teknik, säger Andy Ohlin, Kemiska institutionen vid Umeå universitet.

Det första periodiska systemet, som vi i dag känner till, konstruerades år 1869 av Mendelejev som organiserade de då kända 63 grundämnena efter atomvikt och egenskaper. I dag innehåller periodiska systemet hela 118 grundämnen … Och nya upptäcks fortfarande. Väte har atomnummer 1 och oganesson 118. De första 94 elementen hittades i naturen medan de tyngre har syntetiserats i olika partikelacceleratorer genom kärnreaktioner. Element 118 gör nu den sjunde raden i tabellen komplett, men det finns nya teorier som antyder på existensen av nya element att upptäcka, och därmed en åttonde rad i det periodiska systemet.

– Av alla kända grundämnen har svenska forskare upptäckt 18-21 stycken, inklusive välkända grundämnen såsom syre, kisel, klor och volfram. Det exakta antalet beror lite på hur man resonerar kring upptäckter, och vem man frågar, anmärker Michael Holmboe, Kemiska institutionen vid Umeå universitet.

De tre kemisterna organiserar tillsammans konferensen Oorgandagarna vid Umeå universitet. Svenska Kemisamfundet står bakom konferensen som vartannat år samlar kemister från svenska institutioner och från industrin. De tre första föreläsningarna om periodiska systemet kommer att vara öppna för allmänheten.

Vad är oorganisk kemi?

Oorganisk kemi handlar om egenskaper och reaktioner hos oorganiska föreningar, såsom metaller och mineraler, och även föreningar där metaller binder direkt till kol. Det utesluter emellertid huvudsakligen organiska former av kol. Oorganiska kemister studerar och kan utveckla nya material och bränslen för mer avancerad teknik, eller kan fokusera på naturliga processer för att förstå hur vår planet och universum fungerar.

Umeå universitet har en lång tradition av forskning inom oorganisk koordinations- och jämviktskemi, med fokus mot naturliga processer såsom förvittring av mineraler, bindning av föroreningar i marken, kondensering av vattenånga i atmosfären, och kemiska processer på andra planeter, till exempel Mars.

Lärosäten faddrar för grundämnen

För att fira Mendelejevs 150 år gamla periodiska system har Svenska Kemisamfundet nyligen utsett alla svenska universitet och högskolor till fadder för ett av de 21 ”svenska” grundämnena, baserat på lokal anknytning och tidigare forskning inom ämnet. Därför kommer det under konferensen att finnas affischer som beskriver förhållandet mellan varje universitet och deras grundämne.

Umeå universitet har tilldelats grundämnet vanadin, efter Nils Gabriel Sefström (född 1787 i Ilsbo, Hälsingland) som med viss hjälp från ’den svenska kemins fader’ Jöns Jacob Berzelius, (åter)upptäckte och namngav detta grundämne år 1831.

– En av Umeå universitetets första professorer i kemi, Lage Pettersson, forskade på vanadin i över 40 år. Vanadin är ett mångfacetterat grundämne och används bland annat som katalysator i kemiska reaktioner, i metallurgi, inom elektronikindustrin och finns in enzymer i vissa marina organismer, säger Jean-François Boily.

Om Oorgandagarna

Oorgandagarna är en konferens som samlar svenska kemister inom akademin och industrin som jobbar inom området oorganisk kemi, och som anordnas vartannat år av Svenska Kemisamfundet och ett värduniversitet. 2019 arrangeras konferensen den 12-14 juni i Umeå. Den inledande dagen, som är öppen för allmänheten, fokuserar på historiska och kulturella aspekter samt pågående utveckling av det periodiska systemet.

Kontakt:
Jean-François Boily, Kemiska institutionen, Umeå universitet, jean-francois.boily@umu.se
Michael Holmboe, Kemiska institutionen, Umeå universitet, michael.holmboe@umu.se
Andy Ohlin, Kemiska institutionen, Umeå universitet, andre.ohlin@umu.se

Inlägget Periodiska systemet fyller 150 år dök först upp på forskning.se.

Läs mer