De senaste åren har transhumanismrörelsen vuxit sig stark i Sverige. Deras syfte är att med hjälp av teknik förbättra människans mentala och fysiska egenskaper. Förutom att dra kroppsmodifiering till helt nya nivåer menar forskarna att utvecklingen kan medföra etiska problem.
Nästan allt i våra liv är designat. Våra datorer, våra bilar, våra bord och våra hus. Design testar våra gränser och berättar för oss hur livet kan vara. Men design kan också få oss att fastna i gamla hjulspår. I sin avhandling menar Søren Rosenbak, som bedrivit sina doktorandstudier vid Designhögskolan i Umeå, att vi inte borde vara rädda för att tänka annorlunda och att vi måste våga utmana konventionella sätt att göra design.
Søren Rosenbak öppnar upp för ett nytt sätt att förstå vad design är och vad den kan åstadkomma. Genom en rad innovativa fältstudier pekar han ut en alternativ riktning för vart design kan och borde vara på väg. Målet är att ta till vara på kreativiteten och fantasin inte bara hos designers utan även medborgare, från alla samhällsskikt.
Nya sätt att mäta städers smartness
I ett projekt som syftade till att ta fram nya idéer för framtidens ”smarta städer” åkte Søren till Hasselt, den ”smartaste” staden i Belgien. Utmärkelsen baseras på mätvärden knutna till luftkvalitet, energiförbrukning och transport. Men, vad händer om dessa traditionella sätt att mäta framsteg, ofta relaterade till banbrytande teknik, bara är ett av många sätt att bedöma hur ”smart” en stad är? Skulle ett annat sätt kunna vara genom att tolka invånarnas lögner om staden?
– Jag var faktiskt mer nyfiken på att se vad de valde att inte mäta i Hasselt, till exempel politik. För att trigga medborgarnas fantasi bad jag folk att berätta en lögn om staden. När du frågar efter en lögn får du naturligtvis ett svåranalyserat underlag. Men, vad jag snart förstod var att varje lögn hade ett korn av sanning. Med andra ord, att förstå vad staden inte är, är ett annat sätt att förstå hur den faktiskt är. Det väcker nya perspektiv. Med utgångspunkt i hur vi tolkade lögnerna började deltagarna i studien skapa prototyper för framtida lösningar för en smartare stad, säger Søren Rosenbak.
Offentlig tebjudning och biblioteksfirande
En av dessa sessioner ledde till att deltagarna en tidig morgon skapade ett event för att fira ett bibliotek som låg i ett område som hade rykte om sig att vara särskilt otrevligt. En annan session resulterade i en offentlig tebjudning med målet att göra det ogästvänliga området kring tågstationen mysigare. Deltagarna placerade ut bekväma soffor och bjöd in passerande att diskutera stadens framtid. Dessa initiativ bör kanske inte ses som fullvärdiga designlösningar, utan mer som metoder för hur man organiskt kan generera nya, alternativa idéer samtidigt som man involverar allmänheten.
– I dag är designprocesser ibland väl enkelspåriga, top-down och konsensusdrivna och misslyckas därigenom ofta med att producera nya, mer fantasifulla perspektiv. En del av detta kommer från det faktum att design ofta tar input huvudsakligen från medborgare som redan känner sig berättigade att bidra. Jag tror att det finns så mycket outnyttjad kreativitet och fantasi där ute. Vi måste hitta bättre sätt att frigöra all den potentialen tillsammans, säger Søren Rosenbak.
Visar hur saker och ting kan vara annorlunda
Att inse att design påverkar en så stor del av våra liv leder också till slutsatsen att design har kraften att förändra vår omvärld radikalt. Design gör saker möjligt. I framtiden kommer vissa av mänsklighetens möjligheter krympa, till exempel genom klimatförändringen, och då blir designerns roll att utmana vad som faktiskt är möjligt ännu viktigare.
– Det första steget mot att skapa förändring är att kunna föreställa sig hur saker och ting kan vara annorlunda. Design har en avgörande roll att spela här, i sin förmåga att inte bara föreställa sig andra lösningar, som en teoretisk övning, utan att faktiskt göra dem till verklighet.
Avhandlingen:
Pata-design: Att prototypa vetenskapen om att föreställa sig lösningar
Kontakt:
Søren Rosenbak, Designskolan vid Umeå universitet, soren.rosenbak@umu.se
Inlägget Design kan få dig att se nya lösningar dök först upp på forskning.se.
Vi reagerar fysiskt och psykiskt på musik, men de individuella variationerna är stora. Effekterna beror på våra musikerfarenheter, sammanhanget och aktuell sinnesstämning.
– Ofta vill man förenkla budskapet och påstå att ”musik gör dig frisk!”. Men fullt så enkelt är det inte. I en studie av hur pulsen förändras vid musiklyssning såg vi att någon reagerade väldigt mycket, en annan inte alls, säger Töres Theorell, professor emeritus vid Karolinska Institutet.
Men för den som gillar musik kan ”rätt sorts musik”, det vill säga rätt för just den personen, vid det tillfället och i det sammanhanget, höja eller sänka energinivån allt efter behov. Tänk till exempel på hur ”rätt” musik på jympan gör att du orkar lite till.
Testosteronet steg i kören
Töres Theorells forskning visar också att musik kan dämpa stressreaktioner och skydda oss mot skadliga effekter av stress. I en studie fick IBS-patienter delta antingen i körsång eller samtalsgrupp en gång i veckan under sex månader. I körgruppen såg man en ökning av hormonet testosteron, som reparerar celler, medan nivån var oförändrad i samtalsgruppen. Halten av proteinet fibrinogen, som är kopplat till stress, sjönk i körgruppen, men steg i samtalsgruppen. Körsång kan alltså stärka våra försvar mot skadliga effekter av stress. Då blir vi inte sjuka lika lätt.
– Även en dag när vi inte gör något speciellt bryts celler ner, så vi behöver hela tiden producera nya celler. Om kulturella upplevelser kan ge duschar av nyckelhormonerna så är det ju bra, säger Töres Theorell.
Majoriteten av elektroniken i vår vardag idag är baserad på oorganiska halvledare som till exempel kisel. En avgörande teknologi, som används för att få komponenter till solceller och LED-skärmar att fungera, är en process som kallas dopning, där föroreningar vävs in i halvledaren.
För organiska, det vill säga kolbaserade, halvledare är denna dopning av lika stor betydelse. Sedan upptäckten av elektriskt ledande plaster, eller polymerer
– Vi vet att vi inte kan fortsätta som i dag när det gäller matproduktion och markanvändning. Det är inte hållbart. Och när efterfrågan på protein ökar globalt kan massuppfödning av insekter komma att spela en viktig roll, säger Åsa Berggren, professor i ekologi på SLU.
Förhoppningarna om insekter som ett hållbart alternativ bygger på att de innehåller bra näring och att de är effektiva när det gäller att omvandla födan till egen tillväxt – de kan alltså ge oss mer mat per mängd foder än många andra djur vi föder upp. Men det finns många andra grundläggande frågor som måste utredas vetenskapligt, enligt Åsa Berggren och hennes kollegor Anna Jansson och Matthew Low, som skrivit en debattartikel i den vetenskapliga tidskriften Trends in Ecology and Evolution.
Etiska aspekter på massuppfödning
I dag finns stora kunskapsluckor om allt från vilka arter som är lämpliga att föda upp till etiska aspekter på massuppfödning. Forskarna anser att det är viktigt att täppa till dessa luckor innan produktionen tar fart på allvar.
– Annars riskerar vi att ersätta ett miljöproblem med ett annat. Nu är de flesta företag fortfarande små, men industrin växer och riskerna ökar. Det är viktigt att forskningen kan förse branschen med kunskap, säger Åsa.
Det handlar till exempel om något så grundläggande som vilka arter som lämpar sig bäst för uppfödning och vilket livsstadium de ska födas upp till. Vi måste också sätta gränser för uppfödning av arter i länder där de inte förekommer naturligt, där de kan rymma och ställa till med problem i ekosystemen.
Miljövänligt foder
En annan viktig fråga är vilket foder som är bra både för insekternas hälsa och miljön. Ur hållbarhetssynpunkt är det en fördel om insekterna äter sådant inte vi kan äta själva, till exempel biprodukter från dagens jordbruk eller grödor som också gynnar den vilda biologiska mångfalden. En gröda som Åsa Berggren och hennes kollegor tittar närmare på är rödklöver, som kan fungera som mat åt syrsor samtidigt som blommorna är en tillgång för många vilda insekter, bland annat pollinatörer.
Matsäkerhet och etik är också relativt outforskade områden; Bär insekterna på smittämnen som kan utgöra risker för människor? Och vilken betydelse har insekternas välmående i odlingarna?
Fortfarande finns tid att öka kunskapen och SLU är ett av de universitet som har kommit igång med forskning om matinsekter. Artikeln i Trends of Ecology and Evolution uppmanar fler forskare att intressera sig för detta område.
– Insekter har absolut potential att bli en bra, hållbar och användbar födokälla, men det är inte så enkelt som att bara börja föda upp insekter. Det är mycket forskning som behöver göras, säger Åsa Berggren.
Kontakt:
Åsa Berggren, professor, Institutionen för ekologi, Sveriges lantbruksuniversitet
asa.berggren@slu.se
Artikel:
Approaching Ecological Sustainability in the Emerging Insects-as-Food Industry. Åsa Berggren, Anna Jansson & Matthew Low. 2019. Trends in Ecology & Evolution
Inlägget Matinsekter bör födas upp på ogräs dök först upp på forskning.se.