Fynden gjordes vid Frälsegården i Gökhem utanför Falköping i en så kallad gånggrift, en kollektivgrav med en stor stenkammare. DNA-spår efter Yersinia pestis, den bakterie som orsakar pest, påträffades i skelett efter mellanneolitiska bönder som bott på platsen för cirka 4 900 år sedan. Bakterien som bland annat startade digerdöden är den dödligaste i människans historia och har kostat miljontals människor livet.

En internationell forskargrupp, med bland annat arkeologer från Göteborgs universitet, har gjort fyndet med hjälp av avancerad DNA-teknik. Upptäckten gjordes av en tvärvetenskaplig forskargrupp från Frankrike, Danmark och Sverige där arkeologerna Kristian Kristiansen och Karl-Göran Sjögren från Göteborgs universitet ingår.

– Att upptäcka en så pass tidig variant i Falköping var helt oväntat eftersom tidigare rön pekat på ett ursprung i Asien. Nu får detta omvärderas, så det är en betydelsefull upptäckt, säger Karl-Göran Sjögren.

Smittans ursprung och spridning spårad

Fyndet i Falköping gör att forskarna också kan ha löst en annan gåta. Det var bara nyligen som man upptäckte att människor i olika regioner i Eurasien smittades av pesten under bronsåldern. Men var och när smittan först dök upp samt hur den spred sig har varit okänt, tills nu. Den variant av pest som nu upptäckts tycks ha gett upphov till alla senare varianter av smittan och tros ha spridits snabbt då pest hittats i ett enormt område från östra Europa till Centralasien, bara ett par hundra år senare.

– Vi tror att den första pesten kan ha uppstått i Tripoljekulturen norr om Svarta havet några hundra år före fyndet i Falköping och sedan spritt sig både mot väst och mot öst samtidigt som den förändrats. Detta kan ha underlättats av bättre kommunikationer genom bland annat oxdragna vagnar som nu började komma i bruk, säger Karl-Göran Sjögren.

Smittade tidiga jordbrukarsamhällen

Genom analyser av molekylära klockor har forskarna upptäckt att olika stammar av pestbakterien spred sig med hög hastighet i Eurasien för mellan 5 000 och 6 000 år sedan. Det matchar exakt en tidsperiod i sydöstra Europa då de första stora befolkningskoncentrationerna uppstod men även kollapsade. Samtidigt gjordes också flera tekniska genombrott som hjulet, dragdjur och metallurgi. Faktorer som till exempel underlättade handelsresor.

– Den snabba spridningen tyder på väl utvecklade kommunikationer och kontakter, som knutit samman grupper över mycket stora områden, Karl-Göran Sjögren.

Baserat på dessa bevis menar forskarna att det därför verkligen var en pandemi av pest som uppstod bland stora befolkningar och som senare fick stora konsekvenser för framtida civilisationer och migrationsmönster.

Artikel:
Emergence and Spread of Basal Lineages of Yersinia pestis during the Neolithic Decline,

Unga hbtq-personer löper större risk att drabbas av psykiska och stressrelaterade besvär än unga som inte har en hbtq-identitet och de som inte har erfarenhet av att vara transperson. För dessa personer är det vanligare med depression, ångest, sömnsvårigheter, huvudvärk, magbesvär och självmordsbeteende.

Mer utsatta för diskriminering
Allt mer forskning tyder på att detta beror på en ökad utsatthet för olika stressfaktorer som diskriminering, våld, stress kring att inte kunna vara öppen med sin sexuella identitet eller könsidentitet och förväntningar på att bli avvisad eller socialt isolerad.

Det visar forskningsrapporten ” Hälsa och livsvillkor bland unga HBTQ-personer – Vad vet vi och vilka forskningsbehov finns”, som Richard Bränström, docent vid Karolinska Institutet tagit fram, på uppdrag av Forte. Rapporten visar även att kunskapsluckorna på området är stora och att mer forskning behövs.

Forskning på nordamerikanska förhållanden
– En betydande del av den forskning som finns i dag har genomförts i Nordamerika, vilket gör det svårt att dra slutsatser om situationen bland unga hbtq-personer i Sverige, baserat på dessa studier. Det är därför viktigt att stärka forskningen på området, säger Richard Bränström.

Forte har ett särskilt uppdrag att samordna forskning som fokuserar på barn och ungdomar. Därför vill Forte med rapporten belysa kunskapsläget på området.
– För Forte är det viktigt att finansiera forskning som är samhällsrelevant och inom detta område har det visat sig att det finns ett stort behov av forskningsbaserad kunskap kring denna särskilt utsatta grupp, säger Cecilia Beskow, avdelningschef forskning och utvärdering Forte.

I rapporten föreslår Richard Bränström en rad förbättringar både vad gäller kartläggning av hbtq-personers livsvillkor och områden som särskilt behöver belysas i framtida forskning. Bland annat vill han att frågor kring hbtq-identitet ingår i hälsokartläggningar i skola och arbetsliv, samt att ett hbtq-perspektiv alltid bör ingå i all ungdomsforskning.

Rapport:
Hälsa och livsvillkor bland unga hbtq-personer – Vad vet vi och vilka forskningsbehov finns?

Kontakt:
Richard Bränström, docent i folkhälsovetenskap, Karolinska Institutet

Inlägget Mer forskning behövs om svenska unga hbtq-personers utsatthet dök först upp på forskning.se.

Läs mer

Mars ser ut som en torr och kall ökenplanet, men i landskapet kan man urskilja strandkanter, raviner och bäckfåror som har formats av flytande vatten. Men var är vattnet nu? Svenska forskare är med och söker svaret, och det spelar stor roll för frågan om liv på Mars och om människor ska kunna resa dit.

På nittiotalet utvecklade forskare på Institutet på rymdfysik, IRF ett instrument som kunde mäta hur mycket av en planets atmosfär som läcker ut i rymden. 2003 fick de chansen att skicka instrumentet till Mars ombord på den europeiska sonden Mars Express.

Ett av många tecken på att vatten har flutit på Mars. Det här är troligen spåren efter en gigantisk störtflod som har uppstått långt efter att de stora oceanerna på Mars försvann. Det tyder på att stora mängder vatten finns under ytan och kan bryta fram under tryck.
Bild: ESA/Mars Express

– Vi hade med vårt instrument både på den ryska missionen Mars 96 och den japanska sonden Nozomi, men ingen av dem lyckades ta sig till Mars på grund av tekniska haverier på vägen dit. Sedan fick vi en chans till med Mars Express, säger Stas Barabash, som idag leder IRF.

Om det med Mars Express skulle bli tredje gången gillt hoppades forskarna bidra med ledtrådar för att lösa mysteriet med det försvunna vattnet på Mars.

På den tiden trodde forskarna att vattnet på Mars hade blåsts bort av solvinden – den strida ström av laddade partiklar som solen sprider omkring sig. Jorden var skyddad av sitt starka magnetfält, men Mars hade inget sådant. Under årmiljarderna kunde därför både planetens atmosfär och vatten ha försvunnit ut i rymden,

Giulia Giubergia, doktorand i religionsvetenskap vid Göteborgs universitet har i sin