Tag Archives: annat

Lekmän viktiga vid beslut när barn ska tvångsomhändertas

Posted on by

I socialnämnderna i Sverige ska det sitta så kallade lekmän – politiskt tillsatta medborgare utan expertkunskap. Den svenska lekmannastyrningen inom socialnämnden är en modell som inte längre finns i de övriga nordiska länderna. Där är det istället ämnesexperter som sitter i majoritet i nämnderna och fattar beslut.

− En kritik mot lekmannamodellen är att socialarbetarna menar att besluten kan bli bättre om de fattas av personer med expertkompetens. Samtidigt ger lekmannasystemet insyn i ett sammanhang som annars riskerar att bli ganska slutet, säger Andreas Liljegren, docent i socialt arbete vid Göteborgs universitet.

Studerat hur socialnämnder gör
Tillsammans med forskarna Staffan Höjer och Torbjörn Forkby har han observerat socialnämnder i tre kommuner under nio månader. Forskarna har även intervjuat lekmän som sitter i socialnämnderna och genomfört en enkätstudie i 99 kommuner.

− Resultatet av studien visar att lekmännen i sina beslut sällan går emot socialarbetarnas rekommendationer. Däremot hittar de andra vägar för att utöva inflytande, säger Andreas Liljegren.

Bland annat ställde lekmännen i studien frågor om socialarbetarnas eventuellt bristfälliga agerande i ärendena. De pekade ut ologiska och inkonsekventa argument i deras barnavårdsutredningar och ifrågasatte deras beräknade kostnader för föreslagna insatser.

− Lekmännen ifrågasatte på ett indirekt sätt expertkunskapen och fick därigenom inflytande över rättsprocessen och besluten, säger Andreas Liljegren.

Lekmannastyrning mot trenden
I studien uttryckte lekmännen bland annat att de ville utgöra ett skydd för medborgarna från att bli felaktigt behandlade av professionella. De menade också att socialarbetare kan bli för enögda i sin specialistkompetens.

− Medan andra professioner mer och mer förespråkar forskningsbaserad kunskap är lekmannastyrningen inom socialt arbete ett exempel på det motsatta, säger Andreas Liljegren.

Sudien:
I don’t want to tell you how to do your job, but…’ Laypersons challenging the authority of professionals in Swedish child protection. Nordic Social Work Research.

Kontakt:
Andreas Liljegren, andreas.liljegren@socwork.gu.se

Inlägget Lekmän viktiga vid beslut när barn ska tvångsomhändertas dök först upp på forskning.se.

Läs mer

Lösning på mysteriet med fågeln från Atlantis

Posted on by

Atlantrallen (Atlantisia rogersi) är endemisk och finns bara på Inaccessible Island. Den har inga naturliga fiender på ön och springer omkring som en liten gnagare i vegetationen.

Biologen Martin Stervander, verksam vid University of Oregon, ledde under sin tid vid naturvetenskapliga fakulteten i Lund en studie tillsammans med forskare från Sydafrika och Portugal. Bland annat analyserade de atlantrallens DNA med hjälp av modern sekvenseringsteknik. På så vis kunde forskarna fastslå att atlantrallens närmaste, nu levande släktingar, är den fläckvingade dvärgrallen i Sydamerika och svartrallen som finns i både Syd- och Nordamerika. Dessutom finns troligen en släkting på Galápagos.

Goda kolonisatörer
– Det verkar som om rallfåglar är extremt duktiga på att kolonisera nya, avlägsna platser och att anpassa sig till skilda miljöer. Trots stora avstånd kan miljöer vara likartade och evolutionen har lett till att avlägsna släktingar liknar varandra så pass mycket att systematiker luras till felaktiga slutsatser, säger Martin Stervander.

En som tog fel var britten Percy Lowe när han för snart 100 år sedan beskrev atlantrallen. Lowe placerade in fågeln i ett eget släkte och drog slutsatsen att dess oförmåga att flyga var ett mycket gammalt drag och att den koloniserat Inaccessible Island till fots genom att gå på landtungor och över kontinenter som senare försvunnit i havsdjupen.

– Det var ingen stor överraskning att Lowes teori inte stämde. Med hjälp av DNA bevisar vi att atlantrallens förfäder har flugit till Inaccessible Island från Sydamerika för cirka 1,5 miljoner år sedan, säger Martin Stervander.

Inaccessible Island (Otillgängliga ön). Bild: Peter G. Ryan

– Fågeln har inte haft några naturliga fiender på ön och den har inte behövt kunna flyga för att undkomma rovdjur. På så vis har det naturliga urvalet och evolutionen genom årtusendena minskat atlantrallens flygförmåga tills den helt gått förlorad. Att inte kunna flyga är en vinst i den miljö där den lever eftersom den inte ödslar energi på något som är onödigt för att överleva och fortplanta sig.

– Vår upptäckt sätter fokus på hur viktigt det är även fortsättningsvis att förhindra att fiender till atlantrallen introduceras på ön. Om det händer kan den försvinna, säger Bengt Hansson, professor vid biologiska institutionen i Lund och en av forskarna bakom studien.

Studien:

Läkemedel med tafamidis saktar ner Skelleftesjukan

Posted on by

– Det är signifikanta skillnader som ger hopp åt många med Skelleftesjukan, säger Kurt Boman, senior professor vid Umeå universitet och kardiolog vid Skellefteå lasarett och en av dem som har hållit i den svenska delen av studien.

Läkemedelssubstansen tafamidis används sedan några år tillbaka i Sverige, på enstaka patienter som har nervpåverkan i benen. Genom denna studie kan man se hur effektiv behandlingen är även på patienter med som har hjärtsvikt och amyloidos (upplagring av proteinklumpar i vävnaden), vilket är vanliga komplikationer vid Skelleftesjukan. Läkemedlet botar inte själva sjukdomen, men minskar hastigheten av skada på hjärtat.

Bättre hälsa efter behandling med tafamidis

I studien har 441 personer från tretton länder deltagit. Den grupp i studien som behandlades med tafamidis hade signifikant lägre dödlighet än en grupp som fick verkningslösa preparat, så kallad placebo. Den absoluta minskningen av risken var mer än 13 procent, vilket i dessa sammanhang är en kraftig minskning. Inläggningar på sjukhus för hjärtkärlsjukdom minskade också tydligt.

Vid en kontroll efter trettio månader klarade gruppen som fick läkemedlet ett gångtest bättre än kontrollgruppen. Testet visar att kroppsfunktionerna försämrades långsammare än om gruppen varit utan behandling. Resultaten visade också att behandlingen verkade vara lika effektiv på patienter som antingen har respektive saknar en speciell genmutation, som tidigare har förknippats med Skelleftesjukan. Biverkningarna av behandlingarna var små, i flera fall mindre än i placebogruppen.

– Med detta som grund planerar vi fortsättningsstudier på fler patienter med hjärtsvikt och amyloidos, säger Kurt Boman.

Tidigare i år har en annan studie visat att andra läkemedel har effekt på patienter där Skellefteåsjukan angriper nervsystemet, medan den nu aktuella studien istället inriktas på patienter där sjukdomen har angripit hjärtat.

Skelleftesjukan, Familjär amyloidos med polyneuropati, är en ärftlig sjukdom där arvsanlaget för hur levern bildar proteinet trastyretin muterar så att proteinet får en onormal struktur och angriper bland annat hjärtmuskel och nerver. Sjukdomen kan leda till flera olika komplikationer som kan vara dödliga, men bara 10 procent av dem som har den ärftliga mutationen utvecklar sjukdomen.

I Sverige har cirka 350 personer Skellefteåsjukan, de flesta i trakterna kring Piteå och Skellefteå. Sjukdomen finns på ett antal vitt skilda platser i världen, bland annat i Brasilien och Japan. Läkemedelssubstansen tafamidis säljs i Sverige under namnet Vyndagel.

Artikel:
Tafamidis Treatment for Patients with Transthyretin Amyloid Cardiomyopathy,

Vissa vedskalbaggar viktigare än andra – för murken ved

Posted on by

Forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) och Linköpings universitet har med hjälp av så kallade mulmholkar utforskat en av ekologins knäckfrågor: hur hänger biologisk mångfald (vedskalbaggar) ihop med funktioner i ekosystemet (nedbrytning av ved).

Inuti ihåliga träd ansamlas mulm som består av lös murken ved blandad med diverse andra saker, till exempel löv och rester av djur. Trädhålen är livsmiljö för många vedskalbaggar och en del av dem bidrar till den fortsatta nedbrytningen eftersom de lever av död ved, äter vedsvampar och gör gångar i ved. Gamla hålträd är en bristvara i landskapet och många arter som lever i dem har minskat i antal och betraktas som hotade. Därför är det här en fråga som är intressant för naturvården.

Holkar fyllda av sågspån och löv

I en studie som nyligen publicerats i Biological Conservation placerade forskarna Laia Mestre, Thomas Ranius och Nicklas Jansson ut konstgjorda hål, så kallade mulmholkar, fyllda av sågspån och löv från ek.

– Det var Nicklas Janssons idé från början. Han och jag satte upp mulmholkar på fritiden för att se om det skulle kunna fungera som en möjlig naturvårdsåtgärd. Det gick bra, många arter kom dit och vi tänkte att det skulle gå att använda mulmholkarna för att göra ett snyggt experiment, berättar Thomas Ranius, professor i ekologi vid SLU.

Holkarna placerades dels inne i ekhagmarker där det var nära till ihåliga ekar, dels utanför där det var cirka 100 meter till närmaste ihåliga ek. Tidigare forskning vid bland annat SLU har visat att det har stor betydelse för vedskalbaggarna hur nära det är mellan lämpliga hålträd. Det beror på att åtminstone vissa av dessa arter sällan sprider sig långa sträckor.

Forskarna följde holkarna i fem år. De inventerade vilka vedskalbaggar som fanns där, mätte hur innehållet i holkarna minskade, och tog fram uppgifter om hur stora skalbaggarna av olika arter är.

Fler arter när en ihålig ek finns nära

Precis som forskarna hade gissat var artrikedomen större i de holkar som var placerade inne i ekhagarna. Där gick också nedbrytningen snabbare fram till det tredje året. Därefter var det ingen skillnad.

– Nedbrytningen gick snabbare i mulmholkar där medelstorleken för alla skalbaggsindivider totalt var större, medan vi inte såg någon effekt av antalet arter eller individer, säger Thomas Ranius.

Inom ekologin diskuteras sambandet mellan biologisk mångfald och ekosystemfunktioner, till exempel nedbrytning. Spelar det någon roll hur många arter som är närvarande eller räcker det med att det finns vissa arter som kan ”göra arbetet”? I det här fallet visade det sig att det spelar roll för nedbrytningen vilka arter som koloniserar snarare än hur många de är. Och de stora arterna, till exempel brun guldbagge, är viktigare för nedbrytningen än de små.

Bra bevara många hålträd nära varandra

– Det här var en rolig studie att göra eftersom det var ett experiment. Annars går vi ofta ut och kartlägger vilka insekter som finns var och drar slutsatser utifrån de mönster vi ser. Men mönstren kan påverkas av många faktorer, varav en del kan vara svåra att mäta och testa effekten av. Men i ett experiment kan man mer bena ut orsakerna till att det blir som det blir och det är ett steg framåt för forskningen om vedinsekter, säger Thomas Ranius.

För naturvårdens del bekräftar resultaten tidigare kunskaper om att det är bättre att bevara många hålträd nära varandra än att satsa på hålträd som står glest utspridda. Också mulmholkarna kan användas inom naturvården – och det gör man redan i dag. Nu finns även mulmlådor som står på marken och är lite lättare att hantera.

– Vi gör ett nytt experiment med mulmlådor nu. Vi vill se om det spelar någon roll för vedskalbaggar om den döda veden finns inne i städer jämfört med utanför, säger Thomas Ranius.

Artikel:
Saproxylic biodiversity and decomposition rate decrease with small-scale isolation of tree hollows, Laia Mestre, Nicklas Jansson, Thomas Ranius

Kontakt:
Professor Thomas Ranius, SLU, thomas.ranius@slu.se, 018-67 23 34

Inlägget Vissa vedskalbaggar viktigare än andra – för murken ved dök först upp på forskning.se.

Läs mer

Ynklig supernova blev dubbel neutronstjärna

Posted on by

Supernova iPTF14gqr upptäcktes från Palomar-observatoriet i Kalifornien för ganska exakt fyra år sedan. Den utmärkte sig inte genom att vara ovanligt ljusstark, utan var tvärtom en ganska futtig smäll som dessutom falnade fort. Nu när analysen av denna stjärnexplosion är färdig menar forskarna att den exploderade stjärnan måste varit osedvanligt avskalad. Dess yttre delar av väte och helium hade redan innan explosionen skalats av, sannolikt genom att en kompanjonstjärna slitit loss dem.

– Det som är spännande i just detta fall är att inte bara den avskalade stjärnan som exploderade bildar en neutronstjärna, utan att även dess kompanjon sannolikt var just en sådan kompakt stjärna, säger Jesper Sollerman, professor i astronomi vid Stockholms universitet.

Dubbla neutronstjärnor har nyligen visat sig vara ytterst intressanta. Sammansmältningen av ett sådant system gav upphov till gravitationsvågor i augusti 2017 som gjorde att astronomer världen över för första gången kunde hitta den synliga motsvarigheten till gravitationsvågskällan. Det var början på gravitationsvågsastronomi och valdes till årets viktigaste genombrott av tidskriften Science år 2017.

Se artikeln Kolliderande neutronstjärnor guldupptäckt för forskare

– När det gäller supernovor som är så kortlivade som iPTF14gqr gäller det att vara snabb. Vårt forskarlag hittade denna strax efter explosion. Vi hade dessutom tillgång till flera stora teleskop, bland annat det Nordiska Optiska Teleskopet på La Palma, som kunde riktas mot supernovan innan den falnade, säger Jesper Sollerman.

Nu är teleskopet på Palomar uppgraderat med en helt ny kamera som börjat ta bilder av stjärnhimlen. Detta nya projekt, Zwicky Transient Facility, kommer med säkerhet att hitta fler av dessa snabba och svaga explosioner. Gravitationsvågsteleskopen LIGO och Virgo börjar åter börja leta gravitationsvågor strax efter jul.

Artikeln:
A hot and fast ultra-stripped supernova that likely formed a compact neutron star binary,