Tag Archives: annat

Intelligenta kartor hjälper din robot att hitta hemma

Posted on by

Eftersom robotar saknar mänskliga sinnen är de beroende av information från bland annat sensorer för att kunna navigera. Forskning från Högskolan i Halmstad visar hur robotar ska kunna förstå och bli mer medvetna om sin omgivning så att de effektivt kan anpassa sina rörelser i utmanande arbetsutrymmen.

När en mobil robot ges möjlighet att upptäcka sin omgivning – allt i från väggarna i rummet, till hinder som till exempel människor och stolar – kan den skapa sin egen karta.

Berikade kartor som ledsagare
Robotkartan kan utvecklas genom att lägga till lager av information från en mängd olika källor, så som kameror och laserskannrar. På så vis integreras ytterligare kunskaper i robotarnas interna representation av omgivningen. Denna typ av berikade kartor kallas för semantiska kartor. De är en viktig pusselbit för att kunna skapa effektiva och pålitliga automatiska mobila robotar.

– På en yta där robotar och människor arbetar sida vid sida är det viktigt att robotarna är ”lydiga” och medvetna om sin omgivning. Semantiska kartor är ett sätt att ge roboten denna utökade förståelse, säger doktoranden Saeed Gholami Shahbandi vid Akademin för informationsteknologi vid Högskolan i Halmstad.

Han föreslår tekniker som ger mer information till kartor genom modellering och semantisk notering, med syfte att berika den slutliga robotkartan.

Robotisk kartläggning
– Robotisk kartläggning är ett avancerat forskningsområde som bygger på stora förbättringar inom robotik, maskininlärning och datorseende. En sådan omfattande forskningsdisciplin har gjort det möjligt att utveckla metoder som kan hantera utmanande miljöer som lager- och kontorsbyggnader eller bostäder, säger Saeed Gholami Shahbandi och fortsätter:

– Jag ser fram emot att robotikforskning förbättrar människans livskvalitet ytterligare och att robotar blir tillgängliga i allas vardag.

Avhandlingen:

Sämre fettnedbrytning orsakar övervikt

Posted on by

Forskare har länge letat efter förklaringar till att människor är olika benägna att utveckla övervikt, fetma och typ 2-diabetes. Förutom livsstilsfaktorer som kost och fysisk aktivitet har fysiologiska skillnader i kroppens energiomsättning misstänkts kunna spela in, vilket på lång sikt skulle bidra till olika viktutveckling för olika individer.

– Vi har misstänkt att det finns fysiologiska mekanismer i fettväven som bidrar till att vissa blir överviktiga medan andra förblir normalviktiga, trots att de kanske har liknande livsstil. Nu har vi hittat en sådan mekanism, säger Mikael Rydén, professor i klinisk och experimentell fettvävsforskning vid institutionen för medicin, Huddinge, Karolinska Institutet.

Fettförbränning på en högre växel
Forskarna har analyserat vävnadsprover från magens underhudsfett hos kvinnor som

Hög acceptans för trafikbuller bland boende i centrala Göteborg

Posted on by

– De som väljer att bo i detta område kan vara en selekterad grupp som prioriterar närhet till de centrala delarna av staden och kanske accepterar en högre ljudnivå. Det kan också vara så att bostadsbristen centralt i större städer höjer toleransen för vad man accepterar i sin boendemiljö, säger Helena Hasslöf, legitimerad läkare och doktorand på Arbets- och miljömedicin (AMM), Sahlgrenska akademin.

Det undersökta området ligger i Gårda i centrala Göteborg, intill E6/E20, med spårvagnar och en järnvägsbro som andra bullerkällor. Resultaten i den rapport som tagits fram bygger på beräkningar av bullernivåer i området och de boendes egna uppfattningar om hur mycket de störs.

Innergård från bostadsområdet i Gårda, Göteborg. Bild: Mikael Ögren

Materialet i rapporten presenteras i en tid av diskussioner om bostadsbrist centralt i större städer, förändrade bullerregler och förtätad bebyggelse i framför allt storstädernas centrala delar.

Smart design gör bullret mindre störande
De förväntningar forskarna hade på resultaten byggde delvis på en tidigare undersökning i Klippan, ett liknande bullerutsatt område i Göteborg där andelen störda var över 30 procent. Denna gång gav dock boendeenkäterna en helt annan bild.

I det aktuella bostadsområdet i Gårda var det bara 7 procent av de boende som klassificerades som störda av trafikbullret, mot förväntade 25 procent. I de bullrigaste delarna (60-70 dB) var andelen störda 12 procent. För att räknas som störd av bullret krävdes att man uppgett att man störs ”ganska mycket”, ”mycket” eller ”oerhört mycket”.

Områdets design, med bland annat bullerplank och u-formade huskroppar, tros vara en del av förklaringen till att så få ansåg sig störda. 96 procent uppgav att det fanns tystnad inne i bostaden och 82 procent sa sig ha ett helt tyst rum. Dessa siffror är högre än vad man fann i Klippan där störningsgraden var högre och huskroppar som avskärmar bullerkällor inte finns på samma sätt som i Gårda. Nya byggmetoder, med exempelvis effektiv ljudisolering, skulle också kunna bidra till den låga störningsgraden.

Trafikbuller ger sömnproblem och stress
Trafikbuller orsakar många olika problem som upplevda störningar, sömnproblem och stressreaktioner i kroppen. Det ger även ökad risk för hjärt-kärlsjukdom, försämrad talförståelse och kommunikation samt försämrad inlärning och prestation.

Att dagens byggnadsstandard ofta kan bidra till bra ljudmiljö inomhus beskrivs i Folkhälsomyndighetens senaste miljöhälsorapport från 2017. Samtidigt kvarstår den bullriga utomhusmiljön vid bostaden.

– Även om man kan använda modern byggteknik för att skapa bra ljudmiljö inomhus så exponeras man fortfarande för bullriga miljöer utomhus i bostadens närhet. Enligt Miljöhälsorapport 2017 har studier visat att effekter av utomhusmiljön inte går att bortse från ur ett hälsoperspektiv, konstaterar Helena Hasslöf.

Rapport
Störningar från trafikbuller bland boende i nybyggt område i Gårda, Göteborg

Kontakt
Helena Hasslöf, doktorand och läkare,

Mindre stökigt än väntat i svenska klassrum

Posted on by

Studien, som heter Linking Instruction and Student Achievement (LISA), är omfattande och genomförs både i Sverige och i Norge.

Filmar på lektioner
Forskargruppen vid Karlstads universitet som genomför studien undersöker just nu vad det är som kännetecknar kvalitet i undervisning. Genom att filma lektioner, låta elever besvara enkäter om undervisningen och följa elevernas kunskapsutveckling över tid, vill forskarna bidra till en bättre förståelse av sambandet mellan lärares undervisning och elevers lärande.

I en första delstudie har forskargruppen filmat över 100 lektioner i matematik och svenska i 27 olika klasser, i olika kommuner. Materialet är omfattande och många analyser återstår att göra. Något som ändå tydligt framgår, enligt forskargruppen, är att arbetsklimatet i de klassrum de besöker är påfallande fritt från det stök och bråk som ofta beskrivs i medierna eller i politikers tal om skolan.

– Visst ser vi att det finns ordningsproblem på några ställen, men det är påtagligt att detta bara uppträder i ett fåtal klassrum, medan de flesta lärare och klasser fungerar väldigt bra, säger Michael Tengberg, docent i pedagogiskt arbete, som leder LISA-studien vid Karlstads universitet. Extra intressant är det att våra analyser pekar i samma riktning som elevernas uppfattningar när de fått svara på frågor om bland annat ordning och arbetsro i klassrummet.

Stökigt i början och slutet
Det studien snarare identifierar som ett möjligt problem vad gäller arbetsmiljön i klassrummet är tidsanvändningen. Många lektioner startar inte på utsatt tid och/eller slutar innan de enligt schemat borde sluta.

Vad studien specifikt visar är dessutom att en hel del tid försvinner i övergångar mellan olika aktiviteter samt vid uppstart och avslut av lektionerna. Vilken inverkan detta har på elevernas lärande ska forskarna i LISA-studien titta närmare på. I höstas fick också forskargruppen finansiering från Vetenskapsrådet för att kunna utvidga studien till att omfatta ännu fler klassrum och fler lärare, vilket ger dem en möjlighet att öka representativiteten och därmed validiteten i resultaten.

Kontakt:
Michael Tengberg, projektledare för LISA-studien vid Karlstads universitet
michael.tengberg@kau.se, 070 269 81 17

Inlägget Mindre stökigt än väntat i svenska klassrum dök först upp på forskning.se.

Läs mer

Tips till män som vill leva livet efter nittio

Posted on by

När människor når riktigt högt i åldrarna tenderar de att värdesätta en självständig tillvaro och bibehållna kroppsfunktioner framför frånvaro av sjukdomar. Nu visar forskare vid Uppsala universitet att män som fyllt 70 år bör investera i en rökfri tillvaro och sunda kostvanor om de vill öka sina möjligheter att klara sig på egen hand när de närmar sig 90-årsdagen.

– Vi ser också att en lätt övervikt efter 70 år faktiskt är hälsosamt så länge den inte består av ren bukfetma, en iakttagelse som brukar glädja många män i övre medelåldern.

– Sammantaget är våra resultat kanske inte revolutionerande, men utgör viktiga pusselbitar för ett aktivt åldrande vilket bör vara av intresse för både politiker, sjukvård och individer, konstaterar Kristin Franzon.

Resultaten bygger på intervjuer med deltagare i ULSAM, en uppländsk studie som påbörjades år 1970 och då inkluderade 2 322 män födda under tidigt 1920-tal. I den aktuella uppföljningen deltog 369 av de ursprungliga männen, varav 276 alltjämt förde en oberoende tillvaro trots att de uppnått en medelålder av 87 år.

– Vår definition av självständighet omfattar bland annat eget boende och förmåga att ta egna promenader, och det är intressant att se att fler än var tionde person i den första studien har bevarade funktioner och klarar sig själva i så hög ålder, vilket är en större andel än man skulle kunna tro, säger Kristin Franzon.

Ändrad livsstil har betydelse också efter sjuttio
Att inte röka tillhör föga överraskande de angelägnaste faktorerna för fortsatt självständighet. Då ULSAM-studien inleddes rökte 51 procent av deltagarna, en siffra som med åren krympt till 6 procent. Totalt har de män som aldrig rökt dubbelt så stor chans till oberoende sent i livet, likväl tycks skaran som håller i sina tobaksvanor ovilliga att ge upp nämnda last.

– Redan vid 70 års ålder begår många misstaget att tro att en ändrad livsstil inte längre har betydelse. Flera biter sig fast vid rökningen som ”det enda roliga de har kvar i livet”, men på den här punkten är vår studie bara en i mängden som tydligt visar hur viktigt det är att sluta röka, och framför allt att det aldrig är för sent att fimpa för gott.

Utmärkande för de män som vittnar om fortsatt hög livskvalitet är även en förkärlek för den erkänt nyttiga medelhavskosten. I en kostdagbok som deltagarna förde vid 70 års ålder anger många ett stort intag av fisk, frukt, grönsaker, nötter och spannmål men desto mindre av kött och mejeriprodukter.

– Vi använde visserligen en relativt generös tolkning av begreppet medelhavskost och inkluderade bland annat potatis, så sannolikt är vår nordiska kost ett fullgott alternativ. Likväl visar vår studie att män med hälsosamma kostvanor har nästan tre gånger så goda utsikter till en självständig ålderdom.

Motion då?

Nja, resultaten bekräftar att en fysiskt aktiv fritid kan bidra till fler levnadsår, men eftersträvas bibehållna kroppsfunktioner tycks ett normalt midjemått upp till pensionsåldern och snabba promenader vid 87 års ålder vara att prioritera.

En tidigare publicerad studie visar dock att fysiskt betungande arbete kan inverka negativt på såväl överlevnad som självständighet i livets senare skede.

– Vi har fortfarande mycket att lära av ULSAM-männen. Vi har nyligen följt upp dem vid fyllda 92 med fokus på hur muskelmassan bevaras och vissa specifika sjukdomars inverkan på åldrande med bevarade funktioner. Av de 148 som valde att delta levde 95 självständigt, och oavsett hur representativ den här gruppen är för svenska män bådar det gott att så många lever och är oberoende så sent livet, konstaterar Kristin Franzon.

Studien:
Predictors of Independent Aging and Survival: A 16-Year Follow-Up Report in Octogenarian Men

Läs mer:
ULSAM (Uppsala Longitudinal Study of Adult Men)

Text: Magnus Alsne

Artikeln först publicerad 18 april 2018 på Uppsala universitets webbplats.

Inlägget Tips till män som vill leva livet efter nittio dök först upp på forskning.se.

Läs mer