Möss fick tillbaka hörseln med ny metod

Vit mus på provglas i labbmiljö.

Forskare kan ha kommit närmare möjligheten att återställa hörseln hos människor med nedsatt hörsel. Via genterapi och en ny väg in i örat har döva möss börjat höra igen.

Antalet människor i världen med en hörselnedsättning förväntas öka till cirka 2,5 miljarder inom 30 år. Den främsta orsaken är att hårceller i hörselsnäckan, ansvariga för att förmedla ljud till hjärnan, dör eller försvinner. Det sker på grund av mutationer av viktiga gener, åldrande, buller och andra faktorer.

Hårceller återskapas inte naturligt hos människor och andra däggdjur, men genterapi har visat lovande resultat. I tidigare studier har forskare fått hårceller att växa tillbaka hos nyfödda och unga möss. Men hos vuxna är det svårare.

Hörselsnäckan blir svårare att nå

– När både möss och människor åldras, blir hörselsnäckan, som redan är en känslig struktur, innesluten i tinningbenet, säger Barbara Canlon, professor i hörselfysiologi vid institutionen för fysiologi och farmakologi vid Karolinska Institutet.

Det gör att den nästan blir otillgänglig, fortsätter hon. Och försök att nå snäckan via operation riskerar att skada det känsliga området och förändra hörseln.

Ny väg in i hörselsnäckan

I en ny studie beskrivs en passage in i hörselsnäckan som kallas koklear-akvedukten. Den fungerar som en väg för ryggmärgsvätska att flöda från innerörat till hjärnan för att bland annat tvätta bort giftigt avfall.

Forskarna bakom studien har testat denna passage som en ny väg för leverans av läkemedel till hörselsnäckan.

– Vi gjorde en injektion i bakhuvudet på en punkt där det är möjligt att komma i kontakt med ryggmärgsvätskan. Den vätskan flyter sedan in i­ koklear-­akvedukten, som leder in i hörselsnäckan. Det är ett mindre ingrepp än en operation eller en injektion direkt i hörselsnäckan, säger Barbara Canlon.

Vuxna döva möss fick hörseln åter

Forskarna injicerade ett virus som uttryckte ett protein vid namn vesicular glutamate transporter-3 . Detta återställde hörseln hos de vuxna döva mössen.

– Dessa fynd visar att ryggmärgsvätsketransport utgör en tillgänglig väg för genleverans till det vuxna innerörat och kan vara ett viktigt steg mot att använda genterapi för att återställa hörseln hos människor, säger Barbara Canlon.

Vetenskaplig artikel:

Delivery of gene therapy through a cerebrospinal fluid conduit to rescue hearing, Science Translational Medicine.

Kontakt:

Barbara Canlon, professor i hörselfysiologi vid institutionen för fysiologi och farmakologi, Karolinska Institutet.
barbara.canlon@ki.se

Inlägget Möss fick tillbaka hörseln med ny metod dök först upp på forskning.se.

Läs mer

Alla grupper måste vara med i fredsarbetet

En förrödd stad, i ruiner. Hjälparbetare på marken.

Ett lyckat fredsarbete behöver involvera alla grupper i ett samhälle, som kvinnor, barn och funktionsnedsatta. I Ukraina är det också viktigt för lokala organisationer att få höra hur andra har gjort − eftersom det helt enkelt saknas tid att ta fram nya arbetsmetoder. Det säger forskaren Anastasiia Chupis, själv från Ukraina.

Ett krig skapar trauman och påverkar ett samhälle under en lång tid efter att striderna ebbat ut. För att samhälle ska bli starkt igen krävs ett genomtänkt fredsarbete.

I sin forskning vid Södertörns högskola undersöker Anastasiia Chupis hur olika typer av organisationer i civilsamhället kan engageras i fredsbevarande insatser och återuppbyggnadsinsatser.

Alla behöver vara med

En fredsprocess består av många olika moment och alla grupper i samhället behöver inkluderas, säger Anastasiia Chupis.

− Om inte kvinnor, barn, funktionsnedsatta, ja alla grupper i samhälle, involveras riskerar mycket av fredsarbetet att gå om intet. Det blir bra på papper, men inte i realiteten.

Yrken måste anpassas till ny tid

Fredsarbete och återuppbyggnad kan exempelvis handla om att ge barn och vuxna utbildning i hur de ska känna igen vapenrester och vad de ska göra om de hittar sådant material. Det kan också handla om veta vilken kompetens som behövs i övergången mellan krig och fred. Fredsarbete och återuppbyggnad rymmer många aspekter.

Bild på fasad till ganska nedgången byggnad i Ukraina. Dörrar är målade i blått och gult, med bland annat gula blommor.

Bild: Marjan Blan, Unsplash.

− Till exempel är det många människor som förlorat möjligheten till arbete och de behöver nya kvalifikationer, hur skapar man rätt förutsättningar för det? Nästan alla yrken måste också anpassas till en ny tid, säger Anastasiia Chupis.

− Lärare måste till exempel lära sig hantera barn med trauma.

Andras erfarenheter är nödvändiga

I sitt avhandlingsarbete intervjuar Anastasiia Chupis företrädare för civilsamhället i Ukraina och kartlägger arbetet, behovet och erfarenheterna.

Behovet av ekonomiskt stöd till civilsamhällets organisationer i Ukraina är visserligen stort. Men något som organisationerna behöver ännu mer, konstaterar hon, är andras erfarenheter. Det finns helt enkelt inte tid att ta fram helt nya arbetsmetoder. Man behöver veta hur andra har gjort och lyckats.

Lagar behöver stiftas utifrån kunskap

Anastasiia Chupis har tidigare, i olika projekt, arbetat med det ukrainska parlamentet.

− Jag såg hur det fanns en brist på vetenskaplig kapacitet för beslutsprocesser, och jag anser att vi behöver hitta närmare samarbeten mellan forskare och myndigheter för att kunna stifta lagar och skapa policys på gedigen kunskap. För att kunna skapa en vision för landet som inkluderar alla människor, säger hon.

Inte längre ett hybridkrig

Resolutioner och policys för hur fredsarbete och återuppbyggnad kan genomföras finns, inte minst från FN och EU. Det finns även nationella planer.

− De är bra, men de måste förankras lokalt och anpassas till de nya förutsättningarna. Det är inte längre ett hybridkrig, det är ett fullskaligt krig. Mycket av den forskning som finns handlar om före detta Jugoslavien, Kaukasus, Transnistrien och olika regioner i Afrika. Och deras förutsättningar var andra än våra, säger Anastasiia Chupis.

Lämnade Ukraina efter attacker

Anastasiia Chupis tillhör en grupp forskare från Ukraina som kom till Södertörns högskola inom ramarna för Östersjöstiftelsens stödprogram för riskutsatta forskare. Hon lämnade Ukraina efter flera omfattande attacker mot landets infrastruktur som gjorde det omöjligt för henne att fortsätta jobba där.

− Det är klart att det är svårt att separera det personliga från forskningen, men jag ser en unik möjlighet att hjälpa mitt land. Man måste ha det strategiska framför sig. Jag är född i ett fritt Ukraina och vill leva i ett modernt, europeiskt, Ukraina, säger Anastasiia Chupis.

Läs mer i närliggande ämnen på Södertörns högskolas sida Perspektiv Öst.

Läs också: Bistånd är inte bara ädelt − här är riskerna med hjälpen till Ukraina

Inlägget Alla grupper måste vara med i fredsarbetet dök först upp på forskning.se.

Läs mer

Prata med plantor – går det?

I naturen pågår ständiga samtal – som människor inte lärt sig uppfatta. Men det går att kommunicera med växter och vi gör det också hela tiden, säger forskare.

De senaste åren har forskning visat att tomatplantor ”skriker” när de klipps av, att växter lär sig att en del beröring inte är farlig samt att de varnar varandra för hot. Är växter smartare än vi trodde, och vad betyder det i så fall för hur vi behandlar dem?

Växter, träd och andra organismer kommunicerar med varandra genom ljud, ljus, beröring samt framför allt kemiska signaler som dofter både ovan och under jord. Genom sammankopplade nätverk av rötter och svamptrådar sänder exempelvis starkare träd näring till svagare träd .

Nyligen kom en studie från universitetet i Tel Aviv som visade att tomat- och tobaksplantor avger högfrekventa ljud när de utsätts för torka eller klipps av – ljud som forskarna först spelade in med ultraljudsmikrofoner och sedan upp i ett långsammare tempo så att människor kunde höra dem som ett klickande.

Tomater som lider av torka avger högfrekventa ljud – som inte ett människoöra kan höra. Plantorna börjar ge ljud i från sig innan det syns på plantan att den är torr. Kanske skulle ultraljudsmikrofoner i en tomatodling kunna fungera som ett varningssystem, menar forskare.

Så undviker rötter att krocka

Även växters rötter ger ifrån sig högfrekventa ljud. När de växer och möter motstånd i jorden går rötternas toppar av. Ljudet hjälper växter att undvika sina egna och andras rötter. Rötterna avger också kemiska ämnen som andra växter kan förnimma. Dessutom uppfattar växter hur solljus reflekteras från en grannväxts blad

Älgen flämtar i värmen – så påverkas kalvarna

En liten älg tittar fram bakom en sten, gräs bakom.

Varma och torra somrar påverkar älgens kalvar negativt, enligt en ny studie från SLU. Det handlar både om kroppstemperatur och näringsinnehåll i mat.

Älgar är anpassade till kyla. Ett allt varmare klimat får därför konsekvenser för älgarna. Varmare perioder påverkar älgens ämnesomsättning, bland annat.

Flämtar med öppen mun

Till viss del kan älgarna lindra negativa effekter av värme genom att välja sina miljöer. De tillbringar mer tid i vila och söker skugga i skogar och svalka i våtmarker för att sänka sin kroppstemperatur. För påverkade av värmen blir de absolut.

– Älgarna blir värmestressade och måste börja lägga energi på att reglera sin kroppstemperatur redan vid 14 grader och vid drygt 20 grader börjar de flämta med öppen mun för att få ner kroppstemperaturen, säger Sheila Holmes, forskare vid SLU.

Sämre näringsinnehåll påverkar kalvar

I en studie har SLU-forskare undersökt två växter som är vanliga i älgarnas vår- och sommardiet: Mjölkört och blad av glasbjörk. Det visade sig att en torr, varm, sommar ger sämre näringsinnehåll i både mjölkört och björk.

Forskarna kunde se en påverkan på älgkalvarnas vikt vad gällde björk. Den påverkan var dock inte lika stor som den direkta effekten av värmen.

– Resultaten kan hjälpa oss till en bättre förståelse av på vilka olika sätt klimatförändringarna kommer att påverka älgar, men också andra arter anpassade för kallare klimat, säger Sheila Holmes.

Negativa effekter på älgstammen väntas

Efter sommaren 2018 såg forskarna tydliga negativa vädereffekter på älgstammen.

– I år har det varit extremt torrt, men inte lika varmt som år 2018 och våren var dessutom sen och kall, säger Fredrik Widemo, viltforskare vid SLU.

– Vi förväntar oss negativa effekter på älgstammen även i år, men förmodligen inte lika stora som år 2018 såvida inte vädret blir mer extremt.

Så gjordes studien

Som underlag har forskarna använt offentliga väderdata från SMHI, älgkalvars slaktvikt inrapporterade av jaktlag åren 1988‒97 och 2017‒19 samt vegetationsdata från SLU-forskare. Undersökningen gjordes i Norrbotten och i Västerbotten.

Källa: SLU

Läs också: Därför bör ammade bebisar inte få vatten i värmen
Kycklingar gillar lek – och mamma
Människan överlever artdöden – i en ful och tråkig värld

Vetenskaplig artikel:

Increased summer temperature is associated with reduced calf mass of a circumpolar large mammal through direct thermoregulatory and indirect, food quality, pathways, Oecologia.

Kontakt:

Sheila Holmes, forskare vid Institutionen för vilt, fisk och miljö, SLU
sheila.holmes@slu.se

Inlägget Älgen flämtar i värmen – så påverkas kalvarna dök först upp på forskning.se.

Läs mer

AI-verktyg läser av känslor och kroppsspråk

Två personer sitter som svarta siluetter vid ett fönster och talar med varandra.

Ett AI-system som kan läsa av och sammanfatta känslor och utvecklas just nu vid Stockholms universitet. Verktyget är tänkt att användas av terapeuter, särskilt vid internetbaserad terapi.

En del stor del av människors känslor uttrycks på ett icke-verbalt sätt.

– Ansiktet förmedlar ju väldigt mycket information, vi har minst 40 muskler i ansiktet som gör att vi kan kommunicera med varandra på ett väldigt rikt sätt och som ger oss möjligheter att lösa saker effektivt i grupp, säger Lennart Högman, forskare vid Psykologiska institutionen vid Stockholms universitet.

Lennart Högman och kollegor forskar i ett projekt där ett nytt AI-verktyg utvecklas. Tanken är att verktyget främst ska användas av terapeuter, kanske framför allt i sådan terapi där mötena sker digitalt. I den typen av möten kan sådant som kroppsspråk vara svårare än annars för terapeuten att läsa av.

AI:n märker om båda känner samma

Forskarna i projektet studerar verbal och icke-verbal kommunikation som tonen på rösten, ansiktsmimik och kroppsrörelser – till exempel om en person rör sig närmare eller bortåt.

AI-verktyget gör det möjligt, enligt forskarna, att följa en klients emotionella utveckling. Det ska även gå att se när terapeuten och klienten samtidigt uppvisar en viss sorts känslor – och när det uppstår skillnader i synkningen.

Just samstämmighet, tror forskarna, är viktigt för hur effektiv en behandling blir. Det är relativt vanligt att klienter avbryter sin terapi i förtid. Det kan ha att göra med att en del människor upplever att de inte får den kontakt med terapeuten som de hade förväntat sig.

Kan ge bättre terapi

AI-verktyget kan också ge användaren sammanfattningar av samtal. Framöver ska man även kunna ställa specifika frågor till verktyget, som i Chat GPT.

– Till exempel ”Kan du sammanfatta allt som den här personen har sagt kring sin mor, sin far, en plats eller vad som helst”, samtidigt som man kan få fram vilka positiva och negativa känslor som visats i olika sammanhang. Systemet blir som en assistent som minns vad som försiggått under hela terapin, säger Lennart Högman.

Lätt att överskatta egna förmågan

På så sätt, menar han, kan verktyget förbättra terapi-behandlingar.

– Har man jobbat 30 år som terapeut har vi all respekt för att man kanske inte vill använda det. Men i en framtid kan det vara till stor nytta, man tränar upp sin förmåga att läsa av. Det är lätt att överskatta den egna kunskapen om hur andra människor tänker, ofta utgår vi från vårt egna sätt att fungera och applicerar det på andra.

Verktyget ska också kunna visa när en klient förmedlar motstridiga signaler, när det en person säger inte stämmer överens med kroppsspråket. Men tekniken ska inte få användas i förhörssituationer av något slag, säger Lennart Högman.

Ett annat möjligt användningsområde är rekrytering. Det är dock inte problemfritt, menar Lennart Högman. Den oro de flesta känner inför en anställningsintervju skulle kunna förstärkas om man dessutom blir bedömd av en AI.

Läser av omedvetna processer

En fördel, menar forskarna, är att AI-verktyget inte kommer styras av minnesbilder. Allt finns istället samlat svart på vitt, dels transkriberat och dels i en sammanfattning. I den kan man se var i samtalet personerna har agerat emotionellt. Dock är det terapeuten som står för tolkningen, säger Lennart Högman.

– Mänskliga reaktioner är komplicerade, det finns oerhört mycket information i ett möte mellan två människor. Man skulle kunna säga att vi genom projektet försöker öppna dörrarna till de omedvetna processerna i mellanmänskliga möten.

Läs om forskningsprojektet här.

Läs också: ASMR – sinnliga ljud som får hjärnan att jubla
Människans luktsinne är skarpt – men kan vi spåra vilda djur?
Tuff barndom bakom många sjukdomar