Beslutsstödet har sin utgångspunkt i den nationella äldresatsningen 2010-2013. Regionen beviljades medel från SKL för att utveckla en modell för vårdplanering och informationsöverföring. Modellen utvecklades inom ViSam-projektet.
Efter några år involverades även Örebro universitet i uppdraget, för att undersöka och säkerställa att det är rätt data som beslutsstödet utgår från.
Inga tidigare rutiner om sköterskornas bedömningar
– En sak förvånade mig, och det var hur lite man inom kommunal hälso- och sjukvård tidigare talat om hur en medicinsk bedömning bör utföras, säger Fredrik Svensson, samverkansledare för södra länsdelen inom Region Örebro län.
– Man har helt enkelt tagit för givet att alla sjuksköterskor redan gör korrekta bedömningar utifrån det faktum att de är legitimerade sjuksköterskor. I verkligheten innebär det att bedömningen blir subjektiv och beroende av sjuksköterskans kompetens och tidigare erfarenhet. Jag har inte hittat en enda kommun i Sverige som tidigare haft någon form av direktiv eller rutin för hur sjuksköterskan inom kommunal hälso-och sjukvård ska göra sin medicinska bedömning, säger Fredrik Svensson, som tror att det kan bero på att fokus snarare legat på omvårdnadsdelen.
Men vårdsituationen har förändrats. Allt fler blir äldre, och allt fler blir allt sjukare. Samtidigt bor många kvar hemma under längre tid, något som innebär att kraven och belastningen på den kommunala sjukvården har ökat. Där blir ett beslutsstöd extra värdefullt, inte minst eftersom sjuksköterskor inom hemvården ofta arbetar ensamma.
Likvärdiga bedömningar
Beslutsstödet består av kontroll av olika värden, som feber, hjärtfrekvens, andning, medvetandegrad och syremättnaden i blodet. Genom att väga samman och alltid göra en likvärdig bedömning av patientens värden blir det enklare för både sjuksköterskan, SOS och akuten att veta att det är rätt beslut om fortsatt vård som fattas.
Beslutsstödet har också lett till en mer effektiv kommunikation mellan den kommunala sjuksköterskan, SOS, ambulans, distriktsläkare och akuten. Enligt professor Annica Kihlgren, Institutionen för hälsovetenskaper, har det visat sig att dessa olika grupper av vårdpersonal inte alltid pratar samma språk vilket kunnat leda till missförstånd. Genom beslutsstödet har risken för feltolkningar minskat och förhållandet mellan vårdmedarbetarna förbättrats.
– Det blir nu rätt grupp som kommer till akuten, vilket borgar för en ökad patientsäkerhet. Transporter av äldre personer kan annars upplevas som ovärdigt och väldigt jobbigt, säger Annica Kihlgren, som tidigare lett olika forskningsprojekt med inriktning mot äldres hälsa och livsvillkor.
– Vi har också sett att sjuksköterskorna känner sig mer professionella när de har beslutsstödet att hålla sig till.
Insamling av ytterligare vitalparametrar
Trots att allt pekar på att det är positivt att ha och använda beslutsstöd, har det inte varit helt enkelt att införa det överallt. Vissa personer har inte sett vikten av att bli mer strukturerade i sina beslut och bedömningar.
– Implementeringen är inte alldeles enkel. Den tar en del tid och engagemang i anspråk, trots att beslutsstödet så gott som överallt varit efterfrågat, säger Fredrik Svensson.
Genom det arbete den medicinska expertgruppen gjort, där specialistläkare ingår, har referensvärden i beslutsstödet korrigerats. Beslutsstödet används nu i hela Örebro län.
– Vi ska nu gå vidare i våra studier tillsammans med Region Kronoberg och landstinget Blekinge för att undersöka tre områden: där det fungerat bra, där det fungerat sämre och där det är helt nytt, säger Annica Kihlgren.
Tanken är att samla in ytterligare vitalparametrar, så att 1 000 personer ingår. Man vill bland annat titta på om färre åkt in till sjukhus än innan beslutsstödet infördes, samt hur de som kommer in till akuten mår. På sikt vill man även införa beslutsstöd som en naturlig del i undervisningen som blivande sjuksköterskor får.
Bedömningen blir tydlig, kvalitetssäkrad och strukturerad.
Omhändertagandet sker på optimal vårdnivå.
Tryggheten för sjuksköterska, anhörig och den enskilde patienten ökar.
Informationen till distriktsläkare blir bättre.
Bedömningen sker på samma vis varje gång oavsett vilken sjuksköterska som möter patienten.
Användningen av sjuksköterskans kompetens ökar.
Dokumentation och uppföljning blir enklare.
Antalet lågt prioriterade äldre patienter på akutmottagningen minskar.
Risken för oplanerad återinläggning minskar.
Innebär en kvalitetssäkring av den insats som sjuksköterskan utför.
Sedan upptäckten under 1900-talets början har antibiotikan revolutionerat läkemedelskonsten och blivit ett lika självklart som livsnödvändigt inslag inom sjukvården. Framgångssagan ser dock ut att bli relativt kort då människan på grund av överanvändning, både för eget bruk och för djuruppfödning, bär runt på fler och fler antibiotikaresistenta bakterier i sin kropp.
För några år sedan publicerade exempelvis Världshälsoorganisationen, WHO, en rapport om antibiotikaresistens där de bedömde läget som så pass allvarligt att det nu blivit ett hot mot den globala hälsan.
– Resistens är ett enormt hot. Många anser att problematiken är ett större problem än klimatförändringen eftersom det sammanfaller med så många saker. Det är som ett korthus som rasar samman. All modern sjukvård bygger på att vi har antibiotika till hands. Utan det kan vi glömma allt vad transplantationer och cancerbehandlingar heter, säger Fredrik Almqvist, professor i organisk kemi vid Umeå universitet.
Fynd i jorden I dag finns drygt 150 antibiotikum på marknaden indelat i olika subgrupper beroende på ursprung och verkningsgrad. De flesta av dem upptäcktes under antibiotikas guldålder på 1940-1990-talen, men redan under 1950-talet hade många bakterier utvecklat antibiotikaresistens mot penicillin och jakten på ny antibiotika tog vid.
I ett jordprov från Borneo hittade forskare bakterien Streptomyces orientalis som producerade en substans som visade sig vara effektiv mot resistenta stafylokocker. Substansen, som fick namnet vancomycin, har sedan dess blivit lite av forskningens sista halmstrå när annan antibiotika inte längre biter. Sedan 2002 finns dock fall med vancomycin-resistenta bakterier, VRSA, runt om i världen.
En av forskningsvärldens allra senaste och hetaste upptäckt är den jordlevande bakterien Eleftheria terrae och dess antibiotiska substans texiobactin. Läkemedlet, som tros tillhöra en helt ny antibiotikaklass, är det första helt nya antibiotikumet på över 30 år och upptäcktes av forskare vid Northeastern University i Boston. Sammanlagt testade forskarna över 10 000 jordprover från hela världen innan de fann det nya ämnet i jord från delstaten Maine i USA.
Tester visade att substansen inte gav upphov till resistenta bakterier, vilket först fick forskarna att deppa ihop eftersom det oftast är ett tecken på att ämnet är giftigt för alla typer av celler, även mänskliga. Ytterligare tester, denna gång på mänskliga celler, visade att så inte var fallet – människocellerna förblev friska och intakta.
– Texiobactin är en jättespännande upptäckt, men i viss mån en traditionell antibiotika som dödar den sjukdomsframkallande bakterien. Det innebär att den inte kommer att göra någon skillnad på den sjukdomsalstrande bakterien och andra för kroppen nödvändiga bakterier, till exempel mag- och tarmbakterier. Det är ett suveränt alternativ vid svår infektion, men där det inte är frågan om ond bråd död är det bättre med selektiva antibakteriella föreningar som inte dödar, säger Fredrik Almqvist.
Virus som avväpnar bakterierna Dessa selektiva antibakteriella föreningar kallas även virulenshämmare eller avväpnare och betecknar olika sätt att bekämpa infektioner utan antibiotika. Avväpningen sker genom att specifika egenskaper som bakterierna behöver i den sjukdomsframkallande situationen angrips.
– Om en infektion kan botas utan antibiotika så bör man sikta på det. Några exempel är klamydia och listeria som skulle kunna botas genom att man låter immunförsvaret jobba med avväpnare. Bakterien kan fortfarande växa och må bra, men den förlorar den sjukdomsalstrande förmågan. På så sätt kan man spara enorma mängder antibiotika, säger Fredrik Almqvist.
Ett annat alternativ är bakteriofager – virus som angriper och slår ut bakterier. Metoden upptäcktes för drygt 100 år sedan, men föll i glömska i och med antibiotikans framväxt. Nu är dock revanschen nära.
I naturen är bakteriofagerna, eller fager som de också kallas, drygt tio gånger fler än bakterierna och är en viktig del av jordens ekologi. Till skillnad från antibiotika som slår ut livsviktiga funktioner hos många olika bakterier angriper fagerna bara en eller några få stammar av bakterier. I bästa fall kan fagerna slå ut en skadlig bakterie utan att störa andra mikrober.
Ännu finns ingen bakteriofagbaserad metod godkänd som läkemedel inom EU. Däremot är det accepterat som medicin i flera östeuropeiska och asiatiska länder.
Helande honung Jakten på ny antibiotika sker inte bara i jorden och på labb utan även i luften. En forskargrupp vid Lunds universitet har kommit fram till att mjölksyrebakterier från bins honungsmage kan motverka en rad antibiotikaresistenta bakterier i svårläkta sår. Tester har visat att kombinationen är effektiv mot MRSA och bakterier resistenta mot vancomycin.
Forskarna har testat en formulering på de levande bi-bakterierna, på hästar vars svårläkta sår inte kunnat botas av varken antibiotika eller annan behandling. Resultatet? Samtliga hästar blev återställda.
Att själv experimentera med honung som medicin är dock inget som forskarna rekommenderar. De gynnsamma mjölksyrabakterierna finns endast i färsk honung tagen från vild bisamhällen och inte i sådan som man köper i butik.
– Bakterierna producerar endast det som behövs för att slåss mot patogenerna på plats och på så sätt undviks resistensutveckling, säger Alejandra Vasquez som är en av forskarna bakom studien.
Planen är att fortsätta med kliniska studier för att initiera en läkemedelsklassning, men på grund av brist på anslag står en klinisk tillämpning av forskningen i princip stilla just nu.
– Vår forskning är helt extern finansierad så allt tar jättelångt tid att göra. Vi knappt har råd att jobba heltid utifrån de få anslag vi har så vi behöver en större satsning för att kunna lyckas.
Nygamla upptäckter och vaccin Nästan all antibiotika härstammar från naturen, men forskare har funnit vissa syntetiska alternativ som verkar ha samma effekt. På Karolinska institutet har man till exempel upptäckt att läkemedlet ebselen, tidigare använt som för behandling för stroke, bekämpar bakterieinfektioner som MRSA och TBC lika bra som antibiotika.
Läkemedlets sätt att angripa skiljer sig dock från vanlig antibiotika genom att ställa sig i vägen när bakterierna försöker skapa nytt DNA. När bakterien inte kan skapa DNA kan den inte heller föröka sig och göra fler bakterier som gör oss sjuka.
– En annan variant är vacciner, men det är svårt att vaccinera sig fri från alla variationer. Det är dessutom en väldigt kostsam behandling och få förunnade ur ett världsligt perspektiv, säger Fredrik Almqvist.
Text: Izabella Rosengren på uppdrag av forskning.se
Redan de gamla egyptierna
Redan de gamla egyptierna visste att mögel från till exempel bröd eller gröt kunde bota sjukdomar. Det skulle dock dröja till 1500-talet innan det första kända antibakteriella läkemedlet togs fram och då handlade det om att bota syfilis med hjälp av kvicksilver. Därefter dröjde det flera århundraden tills världens första antibiotika framställdes 1910. Substansen, som fick namnet arsfenamin, framställdes av nobelpristagaren Paul Ehrlich och användes även det för att behandla syfilis.
I en studie vid Uppsala universitet har forskare kommit fram till att döende personer verkar kunna skjuta upp dödsögonblicket så pass länge att det blir ekonomiskt fördelaktigt.
I studien, som är från 2007, studerades bouppteckningar efter personer som avled i Sverige nyårsafton 2004 och nyårsdagen 2005. Att det blev just dessa år beror på att arvsskatten avskaffades den 1 januari 2005 och de döende med stora tillgångar således skulle lämna mer pengar till sina anhöriga om de dog 2005 istället för 2004.
– För de som hade incitament att avlida senare, alltså de som efterlämnade ett beskattningsbart arv, var sannolikheten 10 procentenheter högre att de avled kort efter, snarare än kort före det att reformen trädde i kraft, säger Marcus Eliasson, nationalekonom vid Uppsala universitet och en av forskarna bakom studien.
– Det kan kanske verka långsökt att ekonomiska incitament skulle kunna påverka tidpunkten för någons död, fortsätter han, men det finns anhöriga och vårdpersonal som kan vittna om dödssjuka som har ”gett upp” och att det därefter gick väldigt fort.
Kämpar lite extra
Omvänt borde man alltså även kunna hålla sig vid liv längre, åtminstone marginellt, om man fortsätter att ”kämpa”.
En studie i Australien där arvsskatten avskaffades 1979 gav dock ett liknande resultat: cirka fem procent av de som ”borde” ha dött i slutet av året flyttades fram till första veckan i januari.
Marcus Eliasson är dock noga med att betona att det kan finns andra, yttre mekanismer som kan ligga bakom ”uppskjutandet”:
– Det kan även vara så att livsuppehållande behandling avslutades senare eller att korrekt dödsdatum inte registrerades eller kanske till och med manipulerades. Vi kan helt enkelt inte skilja på dessa potentiella mekanismer.
Risken att dö ökar efter jul Det finns andra studier som pekar på att även symboliskt viktiga högtider kan hålla döden borta. Den döende kämpar lite extra för att vara med om exempelvis en betydelsefull födelsedag eller en sista bröllopsdag.
Enligt en studie från 1988 fann forskarna vid universitetet i Kalifornien, San Diego, att dödstalet för judiska män minskade precis innan och under judisk påsk för att öka starkt direkt efter. Samma forskare undersökte senare dödstalet hos kineser boende i USA före och efter Harvest Moon Festival och kom fram till att dödstalet hos äldre kvinnor sjönk kraftigt strax innan högtiden
– Vår studie visar att även mer sjukdomsframkallande virus av typen H5N8 kan få fäste bland vilda fåglar och spridas från område till område via häckningsplatser. Hösten 2015, alltså långt efter det stora utbrottet i USA, kunde man fortfarande hitta detta virus bland vilda fåglar, säger forskare Siamak Zohari, SVA, en av forskarna bakom den nya rapporten. som
Utgångspunkten för forskarna, som representerar 33 institutioner i 16 länder, var den serie utbrott av fågelinfluensa av typen H5N8 som startade 2013. Den drabbade både fjäderfä i livsmedelsproduktionen och vilda fåglar i Sydkorea. Viruset spreds sedan till Japan, Nordamerika och Europa och orsakade nya utbrott från hösten 2014 till våren 2015.
Bara i USA slaktades över 40 miljoner fjäderfä på grund av fågelinfluensautbrott under den här tiden.
Virus flög med fåglarna från Asien till Europa
Forskarna analyserade flyttmönster hos vilda fåglar som visat sig vara infekterade av H5N8. Dessa uppgifter kombinerades med epidemiologiska data, bland annat olika riskfaktorer för smittspridning under utbrotten, samt jämförelse av virusets arvsanlag från infekterade fåglar i de drabbade länderna.
Resultaten visar att H5N8 troligen har introducerats av långdistansflygande flyttfåglar från Asien till Europa och Nordamerika, via deras gemensamma häckningsområden i norra Ryssland och Arktiska tundran.
Forskarna menar att en större övervakning av de vilda fåglarnas häckningsplatser skulle göra det möjligt att kunna få fram tidiga varningar om hot av spridning av allvarligare former av fågelinfluensa, både den typen av fågelinfluensa som är stort hot mot fåglar och fjäderfänäringen men även de varianter som också kan drabba människor.
Allvarligare former av virus hos vilda sjöfåglar – Vår studie visar att även mer sjukdomsframkallande virus av typen H5N8 kan få fäste bland vilda fåglar och spridas från område till område via häckningsplatser. Hösten 2015, alltså långt efter det stora utbrottet i USA, kunde man fortfarande hitta detta virus bland vilda fåglar, säger forskare Siamak Zohari, SVA.
– Tidigare visste man att mindre sjukdomsframkallande fågelinfluensavirus finns naturligt hos vilda sjöfåglar. Men att detta även gäller för de allvarligare formerna är en nyhet.
Även i länder som Ryssland och Sydkorea har man påträffat dessa virustyper bland vilda fåglar, utan att de kopplats till aktuella utbrott hos fjäderfä.
Bilden visar den globala spridningen av fågelinfluensa H5N8 genom flyttfåglars flygrutter och
Förmågan till spridning överraskar – Det här H5-viruset är unikt både i sin enorma geografiska utbredning och i sina biologiska egenskaper. Virusets biologi och förmåga att sprida sig fortsätter att överraska oss, säger Siamak Zohari.
Forskarna understryker vikten av att öka den lokala medvetenheten om att rapportera sjuka och döda fåglar, såväl fjäderfä som vilda fåglar, för att tidigt kunna upptäcka utbrott av fågelinfluensa. Man trycker också på behovet för fjäderfäproducenter att se över smittskydds- och biosäkerhetsrutiner så att inte virus introduceras i verksamheten från vilda fåglar och miljön utanför.
Forskarna bakom den nu publicerade vetenskapliga artikeln i Science är organiserade i sammanslutningen Global Consortium for H5N8 and Related Influenza Viruses. SVA är enda svenska deltagande institution.
Forskare från Sverige, Norge och Kina har mätt halterna av 12 högflourerade ämnen i 19 kinesiska floder där de mynnar ut i havet. Främst studerade de två typer av dessa ämnen, PFOS (perfluoroktansulfonat) och PFOA (perfluoroktansyra).
PFOS används bland annat i tillverkning av insektsgift och vid krombehandling. PFOA i sin tur används för att tillverka beläggning i stekpannor (mest känt som varumärket Teflon).
– Vi har tidigare visat att tillverkningen av den beståndsdelen är den största källan till PFOA i miljön, säger Ian Cousins, professor vid Stockholms universitet och en av medförfattarna till artikeln.
Denna grupp av kemikalier skadar hälsan hos djur och människor enligt forskningen. Det finns förklaringar till de höga halterna i de kinesiska flodmynningarna:
Tillverkningen flyttas till Kina
– Tillverkarna i USA och Europa som använt dessa ämnen har fasat ut sin produktion som istället har flyttats över till Kina eftersom reglerna där inte är lika strikta, säger Thanh Wang och konstaterar att historiskt sett har utsläppen från just västvärlden varit ”väldigt stora”.
Forskarna har också mätt halterna i flodvattnet av ämnet F-53B, som är ett alternativ till PFOS, främst för krombehandling.
– Fler studier är på gång. Det finns tecken på att F-53B kan vara ännu farligare än PFOS, men hittills är användningen relativt begränsad, säger Thanh Wang.
Förs ut i världshaven
Användningen av PFOS finns reglerat i Stockholmskonventionen som har syftet att begränsa spridningen av långlivade organiska föroreningar. PFOS förbjöds inom EU 2008 och stora tillverkare i USA har kommit överens om att sluta använda PFOA.
– Vi har visat att Kina med största sannolikhet står för de globalt största utsläppen av dessa ämnen idag, och att de förs ut i världshaven. Vår studie är en grund för vidare forskning och en hjälp till att anpassa det internationella regelverket, säger Thanh Wang.
– Högflourerade ämnen är inte enbart Kinas problem utan påverkar hela världen långsiktigt, säger Ian Cousins och pekar på att PFOA möjligen snart ska omfattas av Stockholmskonventionen.
Forskningsprojektet är ett samarbete mellan Örebro universitet, Stockholms universitet, Norsk Institutt for luftforskning och kinesiska Research Center for Eco-Environmental Sciences, samfinansierat av norska Forskningsrådet och Chinese Academy of Sciences.
