En enda surrande mygga kan förstöra en hel sommarnatt. Vi väntar inte gärna på att myggan ska sticka hål på huden – även om det då blir lättare att slå ihjäl den. Särskilt inte sedan vi har fått ökad kunskap om olika myggburna sjukdomar.
Internationellt nödläge
Brasilien och andra länder i Latinamerika oroas av den dramatiska ökningen av mikrocefali, som är en medfödd missbildning av hjärnan. Forskarna tror att skadan beror på att mammorna under graviditeten blev infekterade av zikavirus, som överförs av myggor.
Antalet länder med zikavirus ökar stadigt. Forskare vid Enheten för epidemiologi och global hälsa vid Umeå universitet varnar för att delar av södra Europa kan drabbas redan i år av zikautbrott mellan juni och augusti.
Aedes-myggor, som kan sprida zikaviruset, förekommer i just de delar av Europa som under sommaren får många besökare från zikadrabbade länder. Om infekterade personer blir bitna av Aedes-myggor i Europa kan viruset etableras. Ett varmare klimat medför på sikt längre perioder med ökad risk för spridning av myggburna virussjukdomar.
Muggburna virus även i Ockelbo och Lövånger
I Ockelbo upptäcktes i slutet av 1960-talet en infektionssjukdom, som sprids av myggor. Feber, utslag och ledinflammation var vanliga symtom. Liknande sjukdomar har senare uppträtt även i Finland och Ryssland.
2013 drabbades Lövånger vid Västerbottenskusten. Sensommaren och hösten hade varit varm, och det kunde vara omkring 25 grader i solen när Lövångersborna gick ut i skog och mark för att plocka bär och svamp. Många av dem var barbenta och kortärmade och blev lätt myggbitna. Ett 60-tal personer fick diagnosen Ockelbosjukan inom bara ett par veckor.
Magnus Evander, professor i virologi vid Umeå universitet, tror att många fler var smittade men struntade i att uppsöka vården, eftersom besvären var lindriga och inte krävde behandling.
– Det här är ett exempel på hur snabbt ett myggvirusutbrott kan sprida sig, konstaterar han.
Var tredje insjuknad drabbades av kronisk ledvärk
Hälften av de drabbade följdes upp av reumatologer på Norrlands universitetssjukhus i Umeå. Nästan var tredje hade kronisk ledvärk ett halvår efter insjuknandet.
I juni i år rapporterade forskarna att de har funnit samma virus som orsakar Ockelbosjukan, bland annat Sindbisvirus, i mygglarver i Västerbotten. Det tyder på att viruset kan överföras direkt från honmyggan till myggäggen.
– Tidigare har man trott att myggor spred viruset från flyttfåglar till människor, men vi hittade det i larver som vi tog tidigt på våren året efter utbrottet i Lövånger, berättar Magnus Evander.
Forskargruppen i Umeå har tidigare visat att infektioner med Sindbisvirus har ökat sex gånger under de senaste 30 åren i norra Sverige. Omkring 3 procent av befolkningen har någon varit infekterad.
Inkoviruset kan orsaka lindrig hjärninflammation
Inkoovirus är ett annat myggburet virus, som kan orsaka feber och en lindrig hjärninflammation. Forskarna har hittat antikroppar hos 41 procent av norr- och västerbottningarna. Symtomen är dock milda för de flesta som blir smittade.
– De kanske bara får huvudvärk och känner sig lite hängiga några dagar. Men det kan finnas allvarligare fall som söker vård utan att få rätt diagnos, eftersom man inte letar efter inkoovirus, berättar Magnus Evander.
Umeåforskarna leder projektet Mobozo som kartlägger myggarter och myggburna virus i hela Sverige. Avsikten är att bygga upp kunskap om vilka myggarter som finns i landet och undersöka om de kan bära med sig nya sjukdomsframkallande virus, till exempel från andra delar av världen.
Forskare undersöker myggens spridar-kompetens
Forskarna använder ungefär samma typ av gasoldrivna myggfällor, mosquito magnet, som har blivit vanliga vid villor och sommarstugor. Koldioxid lockar myggen att tro att det finns levande byten, och en fläkt driver in dem i en påse.
Forskarna ställer ut fällan på kvällen, vittjar på morgonen och lägger myggen i frysen för att undersöka senare. De har också en ljusfälla, en så kallad CDC light trap, där myggen kan vara vid liv när fällan vittjas.
– Vi undersöker kompetensen hos svenska myggor att sprida virus. Har vi någon svensk mygga som kan överföra zikavirus? Det finns ett par potentiella arter, som vi koncentrerar oss på att undersöka, berättar Magnus Evander.
Malariamyggor finns fortfarande i Sverige
Malaria var förr en vanlig sjukdom i Sverige. Läkare och apotekare på 1600- och 1700-talen beskrev problemen med koldesot, skelfva, frösesiuka eller frossa som sjukdomen kallades. Det sista inhemska fallet inträffade1933.
Malariamyggorna finns kvar i Sverige, men parasiten försvann när levnadsstandarden ökade. Det är lättare för myggor att övervintra och hitta blodmål om människor bor vägg i vägg med ladugård och stall.
– Malaria måste cirkulera mellan mygg och människa. Cykeln upphör om det inte finns människor som har parasiten, förklarar Magnus Evander.
Han är inte orolig över att sjukdomen ska komma tillbaka även om klimatet blir varmare.
– Rent hypotetiskt skulle någon som är smittad med malaria och kommer till Sverige på sommaren kunna bli biten av en mygga som kan sprida sjukdomen. Om det sker där det finns mycket människor skulle vi kunna få en lokal spridning. Men det är nog ingen risk. Det är så mycket som måste stämma för att det ska ske, säger Magnus Evander.
Text: Carin Mannberg-Zackari
I familjen stickmyggor ingår ett 40-tal släkten med tillsammans ett par tusen arter. De förekommer i så gott som hela världen och anses vara det vanligaste djuret efter råttan.
I Sverige finns 49 arter, varav 14 eller 15 i Norrland.
Myggor livnär sig på nektar från växter. När honorna har blivit befruktade behöver de också proteiner för att producera ägg. De suger blod från människor och djur och kan samtidigt föra över sjukdomar.
Äggen läggs på eller i närheten av vatten, helst stillastående. Larverna lever i vatten, där de äter mikroorganismer och ruttnande växtdelar. Puppstadiet varar bara några dagar, och en fullt utvecklad mygga kan flyga efter bara ett par timmar.
Vårmyggor övervintrar som vuxna honor och är de allra första som dyker upp.
Skogsmyggor omfattar 17 arter i hela Sverige. Larverna kläcks tidigt på våren från övervintrande ägg. Skogsmyggor får bara en generation per år, och är mest aktiva fram till midsommar.
En kombination av sol och regn eller översvämningar är fördelaktigt för vårsvämmyggans fortplantning. Området kring Nedre Dalälven är särskilt hårt drabbat. Myggen angriper även i solsken. De svärmar inte utan flyger rakt mot sitt blodmål.
Vårmygga, skogsmygga och vårsvämmygga är exempel på att myggor inte bara har vetenskapliga namn. Myggforskaren Anders Lindström vid Statens veterinärmedicinska anstalt i Uppsala har tagit fram svenska namn, bland annat med hjälp av myggornas hemvist, utseende och beteende. Även ett par arter som inte finns i landet har fått svenska namn. Den som sprider zika-viruset fick heta gulafebernmyggan, eftersom den sedan tidigare är känd för att sprida just den sjukdomen. De myggor som sprider malariaparasiten har fått tillbaka sitt gamla svenska namn frossmygga.
10 vanligaste svenska stickmyggarterna (SVA):
Rödbrun höstmygga – Aedes cinereus
Sumpmygga – Coquillettidia richiardii
Tidig tömygga – Aedes punctor
Skogstömygga – Aedes communis
Vårsvämmygga – Aedes sticticus
Sommarskogsmygga – Aedes cantans
Sommarsvämmygga – Aedes vexans
Vinkelklomygga – Aedes excrucians
Vitsidig tömygga – Aedes rusticus
Grå tömygga – Aedes intrudens
Aedes albopictus.
Zikavirus överförs till människor i huvudsak av Aedes-myggor. Aedes albopictus finns redan i stora delar av södra Europa och ända upp till Nederländerna. Aedes ægypti har nyligen hittats i Ryssland och Georgien. Viruset kan orsaka zikafeber med huvudvärk, utslag, ledvärk eller ögoninflammation.
Zikafeber har tidvis uppträtt längs ekvatorn från Afrika till Asien. Hösten 2015 började viruset spridas snabbt i Latinamerika och Karibien. Samtidigt väcktes misstanken att gravida som blir infekterade kan få barn med fosterskador. Särskilt Brasilien rapporterar en kraftig ökning av mikrocefali och andra neurologiska missbildningar hos foster.
Sjukdomen kan inte behandlas eller förebyggas med läkemedel eller vaccin. Världshälsoorganisationen, WHO, klassar spridningen av zikaviruset som ett internationellt nödläge. I slutet av juni 2016 rapporterade WHO om pågående smittspridning i 61 länder eller områden, varav 47 upplevde sina första utbrott någonsin.
Malariamygga.
Malaria orsakas av parasiter som sprids av Anopheles-myggor. Sjukdomen är mycket utbredd i tropiska och subtropiska områden. Hög feber och frossa är vanliga symtom liksom illamående, kräkningar, huvudvärk, diarré och muskelvärk.
2015 avled 438 000 personer i malaria, de flesta i Afrika. Både förekomst och dödlighet har dock minskat under 2000-talet.
De svåraste fallen orsakas av parasiten Plasmodium Falciparum, som kan ge lågt blodtryck, chocktillstånd, njursvikt, blodbrist och eventuella blödningar. Även det centrala nervsystemet kan påverkas.
De som bor i områden med malaria utvecklar ett skydd mot infektionen inom fem år. Därför är det främst små barn som insjuknar och dör.
Något godkänt vaccin finns ännu inte. Bäst är att undvika myggstick genom att klä sig i långärmat och långbyxor samt sova under myggnät, preparerat med myggmedel.
En forskargrupp vid Umeå universitet fick i mitten av juni i år i uppdrag att leda ett EU-finansierat forskningsprojekt om zikavirus i samarbete med 25 forskningsinstitut i Europa, Latinamerika, Afrika och Asien. De ska under de närmaste fyra åren samla kunskap om zikaviruset samt bygga upp ett latinamerikanskt nätverk för bättre beredskap mot framtida infektionssjukdomar.
Forskningsprojektet kommer att ha nytta av erfarenheter från forskningskonsortiet Dengue Tools med deltagare från 14 lärosäten i hela världen och projektledningen vid Umeå universitet. Dengue Tools arbetade bland annat med att undersöka globala spridningsmönster samt utveckla en snabb diagnostik.
