Bra mellanchefer avgörande vid militära insatser

I sina fallstudier har Tony Ingesson analyserat och jämfört vitt skilda militära uppdrag. Från Nazitysklands organisering av lägervakter och Israels strider på Golanhöjderna 1973 till massakrerna i vietnamesiska Song My och i bosniska Srebrenica. Han har analyserat huruvida ett antal militära förband på plats har lyckats genomföra operationerna i enlighet med politikers och den översta militära ledningens planer.

– För att en militär operation ska lyckas så behöver de lägre militära cheferna ett stort handlingsutrymme, men det räcker inte, menar Tony Ingesson. Det krävs också att de lägre chefernas prioriteringar stämmer överens med de högsta chefernas och politikernas.

Ledarskapet fungerade dåligt i Srebrenica
En starkt bidragande orsak till Song My-massakern, som slutligen gjorde att den allmänna opinionen vändes mot USA:s krig i Vietnam, var att de lägre militära cheferna i förbandet, tvärtemot de högre chefernas och politikernas uttryckliga order, antingen var totalt hänsynslösa, eller i vissa fall rent fientligt inställda, gentemot civilbefolkningen.

I Srebrenica fungerade ledarskapet dåligt bland de holländska FN-trupper som var satta att upprätthålla ordningen. Detta ledde till att de förblev passiva och väntade på order uppifrån.

– Bristen på självständigt agerande var en bidragande orsak till att massakern på civilbefolkningen kunde äga rum, menar Ingesson.

En av de operationer som, enligt Tony Ingessons fallstudier, löpte på enligt högsta ledningens plan var organiseringen av vaktstyrkan till Nazitysklands koncentrationsläger.

Medveten ledning i nazitysklands koncentrationsläger
– Den högsta ledningen formade medvetet personal som kunde arbeta effektivt i en så brutal miljö, säger Tony Ingesson. På så vis fick man fram chefer som till och med var entusiastiska inför denna bestialiska uppgift. I detta samspel växte en modell fram som gick helt i linje med den politiska ledningens önskan.

Ett annat exempel på militär operation som gått enligt planerna är, som nämnts ovan, den svenska FN-truppen i Bosnien. I det fallet agerade mellanchefen mycket självständigt.

– Tack vare att han tog många egna initiativ och tack vare att dessa gick i linje med de övergripande politiska målsättningarna så klassas insatsen som lyckad, trots att han motsatte sig politisk detaljstyrning på plats, säger Tony Ingesson.

Rätt man på rätt plats
En av Tony Ingessons slutsatser är att en lyckad militär insats kräver att de högre chefernas och politikernas mål och prioriteringar går hand i hand med de lägre chefernas. Men trots detta är han kritisk till hur militären bedriver värdegrundsarbete:

– Det går inte att stöpa alla i samma form genom att ha obligatoriska kurser. Istället bör man sätta rätt man på rätt plats och känna till vad de underordnade har för värdegrund. Om mellancheferna genuint har en viss värdegrund så sprids detta nedåt i leden.

Tony Ingesson disputerar den 13 maj med avhandlingen The Politics of Combat. The Political and Strategic Impact of Tactical-Level Subcultures, 1939-1995

Kortare arbetstid? Ett historiskt dilemma för välfärdsstaten

– Jag har tittat på hur den har formulerats som en fråga. Det som är intressant är att det är en fråga som har rört på sig. Den har betytt många olika saker. Diskussionen om vad arbetstidsförkortning kostar och vem den är bra för har sett väldigt olika ut under olika perioder, säger Linn Spross, fil dr i ekonomisk historia vid Uppsala universitet.

I avhandlingen Ett välfärdsstatligt dilemma har Linn Spross

Cannabisbruk i ungdomen ökar risken för tidig död

Cannabisbruk ökar risken för att senare få schizofreni och andra psykossjukdomar, något som forskargruppen bakom den aktuella studien tidigare rapporterat efter att de följt upp samtliga män som mönstrade för värnplikt åren 1969–70. Vid mönstringen svarade männen på frågor om bland annat droganvändning. I dag är männen runt 60 år gamla, en ålder då eventuella skadliga långtidsverkningar av cannabisbruk kan bli märkbara.

Forskare gjorde därför en ny uppföljning för att ta reda på om dödligheten var förhöjd bland män som rapporterat cannabisbruk i ungdomen.

– En färsk WHO-rapport har visat att cannabis har omfattande effekter på hälsan, även om psykiska effekter är det mest framträdande. I vår studie visar vi att hög konsumtion i ungdomen också kan bidra till ökad dödlighet, säger Edison Manrique-Garcia vid institutionen för folkhälsovetenskap, försteförfattare till studien.

Cannabisbruk ökar risken för psykossjukdom
Drygt 50

Så får hjärnan hjälp att självläka efter stroke

– Det är ett helt nytt synsätt som bryter med våra gamla föreställningar, säger professor Zaal Kokaia från Lunds universitet.

Han leder tillsammans med neurologiprofessorn Olle Lindvall en forskargrupp vid Lunds Stamcellscentrum, som i samarbete med kollegor vid Weizmann-institutet i Israel står för fynden. Dessa kan förhoppningsvis i framtiden leda till nya sätt att behandla stroke. Studien har just publicerats i den internationella tidskriften Journal of Neuroscience.

Vita blodkroppar utsöndrar hjälpande ämnen
Vid en stroke dör nervceller på det skadade stället. Följden blir en inflammation som drar till sig celler från immunförsvaret. Bland dem är monocyter, en typ av vita blodkroppar som produceras i benmärgen.

De vita blodkropparna tar sig till det inflammerade området och utvecklas efter några dagar till makrofager (”storätare”) som rensar undan död vävnad. Men det är inte det enda de gör; de utsöndrar också ämnen som hjälper hjärnan att reparera skadan.

– Det är detta som vi tillsammans med Michal Schwartz’ forskargrupp i Israel kunnat visa, säger Zaal Kokaia.

Merparten av strokepatienterna blir med tiden åtminstone något bättre efter sin stroke. Att en sådan spontan förbättring existerar är väl känt, men man har inte vetat exakt vad den beror på. Lundaforskarna tror nu att det är de ämnen som immuncellerna utsöndrar som leder till en del av förbättringen.

De har nämligen i sina studier gjort det motsatta genom att i djurförsök lyckats ”sålla bort” just dessa immunceller, monocyterna, ur blodet. Möss med stroke vars monocyter sållats bort återhämtade sig betydligt sämre än möss med stroke vars immunförsvar fått fungera som vanligt.

Möjliggör senare behandling
Dagens behandling mot stroke går framför allt ut på att lösa upp eller plocka bort den blodpropp som orsakar stroken. Men sådana behandlingar måste sättas in mycket snart efter skadan, vilket gör att de flesta strokepatienter inte hinner få dem. En framtida behandling, som bygger på forskarnas nya rön och syftar till att förbättra självläkningen, skulle däremot kunna göras senare. Den skulle kunna sättas in under de första veckorna i stället för under de första timmarna efter en stroke.

Forskargruppen har inriktat sig på vad som händer i hjärnan under detta senare skede. De har bland annat kunnat visa att hjärnan bildar nya nervceller från sina egna stamceller efter en stroke. Nu vill de gå vidare genom att i försöksdjur testa om det går att förbättra självläkningen genom att tillföra fler monocyter till hjärnan eller stimulera benmärgens produktion av monocyter.

– Det är förstås stor skillnad på möss och människor, men det finns inget som säger att våra hjärnor skulle fungera annorlunda i det här avseendet, säger Olle Lindvall.

Han menar också att den nya insikten i de positiva effekterna av en inflammation skulle kunna gälla även andra sjukdomstillstånd. Lundagruppens samarbetspartners i Israel har t.ex. fått motsvarande resultat vid ryggmärgsskador.

– Detta är inget mindre än ett paradigmskifte inom forskningen. Inflammation har ju i många sammanhang setts som något enbart negativt, som bör bekämpas med alla medel. Nu inser vi att den bilden varit alltför förenklad, menar Olle Lindvall.

Vetenskaplig publikation: