Hawaiis ”naturliga skönhet” är en biologisk katastrof

”Definitionen av paradiset”, öar med ”förförisk” vegetation och ”naturlig skönhet” – Hawaii marknadsförs ofta som ett resmål för naturälskaren. Och öarna är frodigt gröna, med en mängd olika växtarter och storslagen blomprakt.

Det är bara det att den grönska man ser numer nästan uteslutande består av växter som förts dit av människan.

– Det finns i princip inget av den unika inhemska floran kvar. Det man möter är ett helt människoskapat landskap, säger Ulf Swenson.

Han forskar bland annat på delar av Hawaiis flora och efter en forskningsresa dit ger han nu en samlad bild av läget i senaste numret av Svensk Botanisk Tidskrift, som kommer ut idag.

– Den inhemska skogen har huggits bort för att ge plats åt exotiska arter av snabbväxande, ekonomiskt intressanta träd och till betesmark för införd boskap. Råttor, som har kommit in med människan, har också gjort stor skada, både genom att äta frön från inhemska arter och genom att äta ägg från de fåglar som behövs för att pollinera de unika växterna.

Nästan 1000 unika växtslag
Hawaiis inhemska flora består av cirka tusen arter, underarter och varieteter av växter, varav så många som 90 procent är endemiska. Det betyder att de utvecklats just på Hawaii-öarna och inte finns någon annanstans på jorden. Om de försvinner från Hawaii, är de för alltid försvunna från planeten.

Ulf Swenson beskriver hur de få kvarvarande individerna ur den inhemska floran står kvar som ”relikter” i ett landskap som i övrigt helt består av ditförda växter från all världens tropiker. Ofta har de inte längre möjlighet att reproducera sig, eftersom marken till exempel är täckt av exotiska gräs, som de endemiska arternas frön inte kan ta sig igenom.

På sina håll har nu den lilla inhemska växtlighet som finns kvar fått stängslas in, för att rädda den från att bli nerbetad av införda hovdjur. Naturvårdare kämpar för att återskapa växtmiljöer och få de endemiska arterna att spridas över öarna igen.

– Det som skett på Hawaii är en biologisk katastrof. Nu sker väldigt mycket arbete för att försöka rädda det som räddas kan, säger Ulf Swenson.

Referens: Swenson m fl: ”Hawaiiöarna – en flora på fallrepet”, Svensk Botanisk Tidskrift 110:2 (2016).

Vetenskapsfestivalen – Sveriges största kunskapsfest

Varje år är det ett nytt tema, något som både ligger i tiden och ligger människan nära. Bland tidigare teman finns Liv och död, Allt sitter i hjärnan och Kreativitet. Årets tema är ”Unika men lika.”

– Miljarder av människor och andra arter lever sida vid sida i denna värld vi kallar vår. På ytan verkar vi olika, men i själva verket har vi mycket gemensamt. På samma sätt är vi alla unika. Vi har olika genuppsättningar, erfarenheter, sätt att lära, överleva och vara. Så hur kan vi förstå den här unika men ändå så lika värld vi lever i? säger Stefan Örgård, verksamhetsansvarig för Vetenskapsfestivalen som i år fyller 20 år.

Inspiration från Edinburgh
När den allra första Vetenskapsfestivalen invigdes 1997 var den norske upptäcktsresanden Thor Heyerdahl som klippte bandet. Festivalen var ett gemensamt initiativ från Göteborgs kommun, akademin och näringslivet i regionen, och inspirerades av den berömda Science festival i Edinburgh.

Nu har den svenska Vetenskapsfestivalen 70

Så ser utövarna på dominant sex och underkastelse

– Det florerar en sensationslystnad kring BDSM i media och film, säger Charlotta Carlström. Jag har velat komma under ytan och ta reda på hur utövarna själva talar om och beskriver BDSM.

Tidigare en psykiatrisk diagnos i Sverige
I ett inledande kapitel i avhandlingen gör Carlström en historisk exposé och ser hur man från medicinskt, populärvetenskapligt, forskningsmässigt och politiskt/ feministiskt håll

Är det en miljövinst att handla på nätet?

VTI har tillsammans med LTH fått 3,5 miljoner kronor från Energimyndigheten för att forska på e-handel med matvaror. Hur resvanor påverkas genom att beställa mat med hemleverans via nätet samt hur nya säljkanaler påverkar distributionslösningar för livsmedel är själva kärnan i projektet som ska pågå i två år.

– Om vi inte tar bilen för att göra matinköp kan det bidra till att vi tar bilen till annat i stället vilket gör att energieffekten uteblir. När det gäller e-handel med mat vet vi inte vad effekten blir och det är det vi ska titta på nu, säger Malin Henriksson, forskare på VTI.

E-handeln av livsmedel har en teoretiskt stor potential att minska vardagliga personresor med bil. Trafikverket uppskattar att inköpsresorna i Sverige står för 13 procent av de totala koldioxidutsläppen. De senaste åren har e-handel av livsmedel dessutom ökat explosionsartat men i dag bygger beräkningar om e-handelns energieffektiviseringspotential på uppskattningar och antaganden. Syftet med VTI-studien är att generera fördjupad kunskap om e-handelkunders transportarbete och energieffektiva distributionslösningar för attraktiva e-handelserbjudanden.

Ska redovisa energieffektiviseringsvinster
Projektet kommer att redovisa vilka energieffektiviseringsvinster som den ökade e-handeln kan få på lång sikt. Projektet är tvärvetenskapligt och kombinerar transportlogistik och vardagslivsforskning om e-handelskunders beteende med forskning om gods- och persontransporters miljöpåverkan.

– Det här är ett helt nytt perspektiv som vi ska belysa, säger Malin Henriksson.
Hennes del i projektet handlar om att kartlägga en del hushåll och varför de i dag handlar eller inte handlar mat på nätet. Hon ska också kartlägga deras resvanor.

I forskningen ingår också att jämföra matbutikers strategier för näthandel med livsmedel, vilka erbjudanden som finns och hur de arbetar med målgruppsanpassning av erbjudanden. En annan del är att se hur transportlösningar för ”sista milen” kan komma att fungera och hur den ser ut i dag, genom att analysera alternativ för hemleverans och hämtning via utlämningsställen. Livsmedel är en varugrupp som ställer särskilda krav på hantering och transport, t.ex. behövs kylda utrymmen och transporter.

– Digitalisering av handeln innebär nya affärsmodeller och nya distributionslösningar, säger Jenny Karlsson, forskare på VTI.

Datainsamlingen från hushållen och modeller av distributionslösningar ska sedan sammanställas genom ett samarbete med Lunds tekniska högskola.

Den sista delen av transportkedjan är minst effektiv
– Det blir intressant eftersom vi kombinerar person- och godstransporter. Det är brist på studier som analyserar sambandet mellan inköpsresor och nya leveranssätt, säger Jenny Karlsson.

När det gäller godstransporterna från leverantör till återförsäljare utgör den sista delen av transportkedjan den minst effektiva delen, som dessutom ofta sker i tätbebyggda områden.

– Vi behöver mer kunskap om hur ett förändrat köpbeteende påverkar människors vardagsliv och vilka effekter det får för deras mobilitet men också hur nya erbjudanden kan göras både attraktiva och hållbara , säger Jenny Karlsson.

Fotnot: Jane Summerton, professor på VTI, är projektledare och förutom Malin Henriksson och Jenny Karlsson från VTI ingår även Lena Hiselius, docent på Lunds tekniska högskola, i forskningsprojektet.

Läs mer