Beräkningar från nätverket Children Left Behind visar att så många som 500 000 barn i Europa kan leva med minst en förälder i utlandet. Från Östeuropeiska länder som Polen, Rumänien och Litauen söker sig i dag allt fler till den svenska arbetsmarknaden. Men i jakten på ett bättre liv tvingas många familjer leva åtskilda i flera år.

– Det här är ett viktigt och aktuellt ämne där vi behöver mer kunskap. I dag finns det många barn i Östeuropa som i bästa fall lever med sina far-och morföräldrar och i sämsta fall får klara sig helt själva. Man migrerar för att skapa en bättre framtid för sina barn, men det vi har sett i tidigare forskning är att resultatet ofta blir det motsatta. Man kanske får en ekonomiskt bättre situation, men på andra sätt får många barn det tvärtom sämre.

Det säger Ingrid Höjer, professor i socialt arbete vid Göteborgs universitet och projektledare för ett pågående forskningsprojekt om migration som Forte finansierar. Vid sin sida har hon kollegorna Oksana Shmulyar Gréen, lektor i sociologi och Charlotte Melander, lektor i socialt arbete. Tillsammans ska gruppen ta reda på vilka strategier migrerande föräldrar har för att ge omsorg till sina barn på distans och hur familjerna påverkas av åtskildheten. En viktig aspekt är hur institutioner i Sverige påverkar möjligheterna till omsorg.

– Alla migrerande föräldrar har olika strategier för att ge sina barn omsorg. Det kan handla om telefonsamtal, brev eller att ha barnen över på besök. För en del handlar omsorgen endast om att försörja dem ekonomiskt, medan andra tar en mer aktivt omvårdande roll, säger Ingrid Höjer.

Glapp mellan policy och praktik
Trots att omsorgsstrategierna skiljer sig åt ingår för de flesta föräldrar att på något sätt försörja sina barn ekonomiskt. Oksana Shmulyar Gréen berättar att Sverige i ett europeiskt perspektiv ofta ses som ett liberalt och förmånligt land för migranter. Och på pappret är vi det – det finns goda institutionella förutsättningar för att bedriva omsorg på distans, bland annat genom möjligheter till barn-och studiebidrag samt överföring av föräldradagar till den andra föräldern. Men i en verklighet som för många EU-migranter innebär otrygga anställningsvillkor på en svart arbetsmarknad går rättigheterna i praktiken förlorade.

– Policys och regelverk som styr vilka förmåner familjemedlemmar kan få riktar sig bara till de som är etablerade på arbetsmarknaden – de som har uppehållsrätt och längre anställningskontrakt. Men de personer som vi har intervjuat så här långt i studien har inlett sina arbetskarriärer inom den informella sektorn och har haft fleråriga perioder då de varit helt oförsäkrade, säger Charlotte Melander.

För föräldrar som befinner sig utanför systemen påverkas inte bara möjligheten att försörja sina barn ekonomiskt. Utan ett personnummer begränsas också andra rättigheter som kan underlätta omsorgen, till exempel möjligheten att skaffa ett mobilabonnemang, öppna ett bankkonto eller söka bostad.

– Det är en svår situation för de personer som befinner sig utanför den formella arbetsmarknaden. Något vi vill belysa är bostadssituationens villkor för omsorgen. En del migranter bor i bilar, en del bor trångt i ett rum eller hyr bara en säng. Under sådana förhållanden kan det vara svårt att ens ha barnen på besök, säger Charlotte Melander.

Familjebanden försvagas
Trots att de föräldrar som kommer till Sverige ofta har för avsikt att vistelsen ska bli temporär har ingen av forskargruppens respondenter uttryckt att de någon gång försökt återvända hem.

– Den första intentionen är att resa bort en period för att tjäna pengar och förbättra situationen hemma, men det kommer ofta andra livsprojekt emellan, säger Oksana Shmulyar Gréen.

Familjebanden försvagas i takt med att tiden går. När förutsättningarna väl finns på plats för att återförenas är det inte säkert att familjen längre vill det, därför att banden mellan familjemedlemmarna har blivit så svaga.

Ett viktigt mål för forskargruppen är att projektet om migrerande föräldrar ska stärka länken mellan studier om migration och studier om familj. Forskningsresultaten ska också ge en tydligare bild av hur institutionella förutsättningar i Sverige samspelar med människors verkliga liv. Är den svenska arbetsmarknaden och välfärdsstaten anpassad för ett rörligt EU? Eller riskerar policys och riktlinjer att begränsa möjligheter till omsorg och splittra familjer över gränserna?

Text: Antonia Hallberg, Forte

Artikeln publicerades urspungligen i Forte magasin 4 som finns att beställa på Fortes webbplats.

Läs mer

− Tar man av sig mössan så försvinner femtio procent av kroppens värme. Det räcker alltså inte att ha en bra värmeisolering på kroppen om man avstår från att värma huvudet, säger Kalev Kuklane, docent i arbetsmiljöteknik på Ergonomi och aerosolteknologi, Designvetenskaper, Lunds Tekniska Högskola.

Just nu håller kylan oss i ett hårt grepp. Men oavsett utetemperaturen brukar forskargruppen i termisk miljö simulera olika klimat i värme- och kylkammaren i klimatlaboratoriet. Där kan man skapa mer dramatiska temperaturförändringar än vi normalt får uppleva i Skåne, allt mellan sextio plusgrader och femtio minusgrader för att undersöka bland annat hälsoeffekter som kan bero på värme eller kyla.

Ett nyligen avslutat forskningsprojekt har jämfört äldre och yngre människors förmåga att behålla kroppens värme. I tre timmar fick försökspersonerna sitta i sina underkläder i värmekammaren medan temperaturen gick ner från 30 till 15 grader. Och fastän försöket utfördes i plusgrader, började kroppen långsamt sitt försvar mot nedkylningen när lufttemperaturen sjönk under 28 grader.

Huttrandet en försvarsmekanism
Det som sker först när lufttemperaturen sjunker är en nedkylning av huden som täcker de centrala kroppsdelarna, och sedan uppstår ett minskat blodflöde till kroppens extremiteter som händerna och fötterna.

− Då minskar kroppens värmeförluster och de inre organen kan behålla en normal temperatur längre. Om nedkylningen fortsätter uppstår muskelspänningar och så småningom börjar man huttra, säger Kalev Kuklane.

Huttrandet är en viktig del av kroppens försvarsmekanismer mot kyla. Även om blodflödet till huden minskar, och man löper risk att få köldskador på framför allt händerna och fötterna, så dämpar huttrandet den allmänna nedkylningen och kroppens inre temperatur hålls stabil längre. I forskningsstudien visade det sig att det tog längre tid för försvarssystemet att sätta igång hos de äldre, vilket ökar risken för nedkylningsskador. Blodtrycket höjdes också mer hos dem än hos de yngre.

− Det värsta är kyla i kombination med blåst. Det är varken bra för blodtrycket eller hjärtat, säger Kalev Kuklane och berättar att om man befinner sig i en miljö där man är kroniskt utsatt för kyla finns det en risk att utveckla hjärtsjukdomar även om man inte tidigare har sådana problem.

Sibiriens luft står stilla
I Skåne har vi inte någon konstant kyla. Vi har mer varierande temperaturer och är ofta inte redo när kylan slår till. Dessutom behöver vi inte få så kraftiga temperatursänkningar för att det ska bli en risksituation; kylan i kombination med blåsten och vätan vi har i Skåne gör kylan extra kännbar och ökar risken för skador. Det finns områden med mycket mer extrema temperaturer som ändå inte upplevs lika nedkylande som här.

− Som i Sibirien. Där får man inte gå till sin arbetsplats om det är under 50 minusgrader. Det låter väldigt kallt, men i Sibirien är luften ofta stillastående och då känns det inte så kallt. Men mycket låga temperaturer kan förstås medföra andra risker, som till exempel skador i andningsvägarna, säger Ka− lev Kuklane.

Lager på lager
Trots att temperaturen inte är så extrem i Skåne så kan vi behöva mer kunskap om hur vi ska hantera kylan. Och förutom mössan på huvudet så finns det andra saker vi kan tänka på just nu när det är så kallt.

− Lager på lager-principen är en devis att leva efter. Gärna med ett underställ i ylle och skor med tjocka sulor så att man inte tappar sin kroppsvärme mot det kalla underlaget, säger Kalev Kuklane.

För mer information, kontakta:
Jessika Sellergren jessika.sellergren@design.lth.se 046-222 85 10

Mer om köldforskning:
Iskalla experiment i IKDC:s klimatlabb

Film från klimatlabbet, Lunds Tekniska Högskola:

Läs mer

Under 2014 följde Skogforsk i detalj ett omfattande transportarbete (ca 38 miljoner tonkm) inom rundvirkesdelen av ETT-projektet. Forskarna kunde konstatera att den högre nyttolasten sänker bränsleförbrukningen med 106 000 liter och CO₂-utsläppen med 307 000 kg. Uppskalat till hela skogsbrukets transportarbete skulle dessa resultat ge mycket stora, positiva miljöeffekter.

Läs mer