En del av påskmaten är problematisk ur hållbarhetssynpunkt. Men bra alternativ finns. Här är matfilosofen och forskaren Henrik Lagerlunds bästa tips på hållbar påskmat.

Alla kära mattraditioner i Sverige, vare sig det handlar om jul, påsk eller midsommar, går stick i stäv med vad som är hållbart ur ett klimatperspektiv. Det konstaterar forskaren Henrik Lagerlund vid Stockholms universitet.

Mycket fisk och kött

– På påskbordet har vi traditionellt mycket fisk och kött. Det är precis emot vad forskningen säger att vi skall äta för att vara klimatsmarta.

Påsken är ohållbar ur flera aspekter, fortsätter Henrik Lagerlund.

– Naturligtvis bidrar djur och den industri som producerar kött till stora utsläpp av koldioxid till atmosfären. Men det vi specifikt äter till påsk, framför allt sill, strömming och lax, är även de ytterst problematiska.

Henrik Lagerlund listar påskmaten ur hållbarhetssynpunkt:

• Sillen och strömmingen fiskas i Östersjön och är nästan utfiskad. Delvis beror det på att de också fiskas för att bli mat till odlad fisk.
• Mycket av den lax vi äter idag är odlad och kommer från Norge. Den matas med pellets av fiskolja eller fiskmjöl som kommer från vilt fiskad fisk, bland annat från Östersjön. En del odlad fisk matas med växtprotein, men det är nästan omöjligt att veta hur det ser ut på den fiskodling som en specifik lax kommer ifrån.
• Äter man lamm till påsk kommer lammet oftast från Nya Zeeland och har då rest runt halva jorden innan den kommer till påskbordet, men det finns naturligtvis också svenskproducerat lammkött.
• Enorma mängder ägg äts under påsken. Produktionen av dem kan vara bättre eller sämre, beroende på vilka ägg som köps i butiken. Ekologiska ägg har producerats under bättre förhållanden än andra ägg, men bäst är naturligtvis ägg från bondgårdar som låter sina höns gå fria. Dessa är inte alltid lätta att få tag på.
• Ytterligare en problematisk aspekt är allt godis vi äter. Det är ohållbart ur en hälsoaspekt att ge enorma påskägg till barnen. Sockret är en hälsofara. Vi brukade främst tala om problem med tänderna, men idag är fetma ett mycket större problem och det syns redan på barn. Jag har länge förespråkat en skatt på socker som många av våra grannländer har.

– Själv äter jag inte kött eller fisk, även om det händer, säger Henrik Lagerlund, som betecknar sig som en ”filosofisk foodie”, en filosofisk matentusiast.

Bild: Marshal Quast, Unsplash.

Alternativ finns

Han menar att det finns fantastiska förslag på hur en alternativ och klimatsmart påskmiddag skulle kunna se ut.

– Sök runt lite på nätet. Att leva hållbart är inte bara att välja bort saker utan att välja någonting nytt och annorlunda. Något som vi inte skall vara rädda för. Många tycker kanske att jag ställer höga krav på oss, men det är absolut något vi måste vara medvetna om och som kommer att bli en del av hur vi lever i framtiden.

Hur påverkar stigande matpriser möjligheten att vara hållbar?

– Det kan tyckas absurt, men kriser kan ge en möjlighet till nya val. Det innebär naturligtvis att vi måste ha vägledning och ges möjlighet att göra de rätta valen när vi förändrar våra inköp och matval. En filosofisk foodie eftersträvar i sitt tänkande just detta. Ett rationellt övervägande av skälen för våra val. Det kan bli en viktig faktor i dessa tider och vi kan ledas in på rätt väg vad gäller mat.

”Oerhört problematiskt matsystem”

Men allt handlar självklart inte bara om individens val, fortsätter Henrik Lagerlund. Staten och politiker kan styra mer om de vill, på flera olika sätt.

– Vi har ett oerhört problematiskt matsystem i Sverige, där några få intressenter i stort sett har monopol på matdistribution och försäljning. Det går att styra priserna mer från regeringens sida och beskatta varor som är ohållbara och onyttiga. Man skulle också kunna öka konkurrensen inom matsystemet och underlätta för producenter att själva sälja sin mat direkt till konsumenterna.

Känsligt med kritik

Maten är på många sätt knuten till hur vi ser på oss själva. Att kritisera någons matval kan upplevas som synonymt med att kritisera den personen. Det tas ofta personligt, säger Henrik Lagerlund.

– Vi förknippar också länder med dess matkultur och uppfattningar, som att England har en dålig matkultur medan Italien har en bra sådan. Men det är viktigt att komma ihåg att dessa traditioner inte är nödvändiga utan kulturella konventioner, som över tid har ätit sig fast i vårt medvetande. De går att ändra på. Vi kan skapa nya traditioner som överensstämmer med forskning och ett hållbart framtida samhälle.

Hur skulle en värld full av filosofiska foodies se ut?

– Om vi alla blev filosofiska foodies skulle matsystemet se helt annorlunda ut och vi skulle äta helt annorlunda än vi gör idag, men det kommer naturligtvis inte att ske. Det viktiga med att vara en filosofisk foodie är att jag som individ åtminstone tar mitt ansvar och lever i enlighet med vad jag anser vara filosofiskt välgrundat.

Kontakt:

Henrik Lagerlund, professor i filosofins historia, Stockholms universitet
henrik.lagerlund@philosophy.su.se

Denna artikel publicerades ursprungligen på Stockholms universitets webbplats.

Inlägget Visst går det att äta klimatsmart i påsk – här är matforskarens bästa tips dök först upp på forskning.se.

Läs mer

Snö och kyla kommer inom kort att lämna plats för våren – med sprittande aktivitet i naturen. Du kan hjälpa forskarna att hålla koll på de första vårtecknen.

Vårdagjämningen har passerat, men regn och snö kanske inte bidrar till en känsla av vår i luften. Men våren är i antågande, åtminstone i södra Sverige.

Men hur fort det går innan vanliga vårtecken syns är svårt att veta i förväg. Olika vårtecken syns vid olika tidpunkter, beroende på om de ses längst ner i södra Sverige eller långt upp i norr. Vårkollen – där allmänhet och forskare hjälps år att spana efter vårtecken – är därför ett sätt att svara på frågan hur långt våren har hunnit till valborgshelgen.

Tussilago – ett lysande vårtecken

Vårkollen – så gör du

Vem som helst kan agera medborgarforskare genom att gå ut under valborgshelgen, 30 april –1 maj, för att kolla och rapportera in vårtecken till www.vårkollen.se

Genom spaningen får botaniker och forskare koll på hur våren ser ut just i år.

Vårtecknen som ska spanas in är blåsippa, vitsippa, tussilago, sälgens och häggens blomning samt björkens lövsprickning.

Vårkollen är en del av en miljöövervakning som kallas Naturens kalender, där frivilliga bidrar till dokumenteringen av växternas anpassning till årstiderna, från första vårtecken till sista hösttecken.

Bakom initiativet står Svenska fenologinätverket genom Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, och Svenska botaniska föreningen.

Speglar klimatförändringar

Klimatförändringen har tydligt påverkat både vårens ankomst och växtsäsongen som helhet. Genom att dokumentera när vårtecknen kommer vid samma tid år från år, kan forskningen och miljöövervakningen hålla koll på hur olika växter påverkas i olika delar av landet.

Under det senaste årtiondet har vårtecknen kommit cirka tolv dagar tidigare än för hundra år sedan, men fortfarande kan våren komma senare än vad vi vant oss vid.

Vitsippor vittnar om våren. Bild: Per-Åke Adolfsson /Unsplash

Forskarna vill ha rapporter om blåsippor, vitsippor, tussilago, blomning av sälg och hägg samt björkarnas lövsprickning. Vårkollarna från 2015–2022 har kunnat visa att dessa vårtecken numera ofta hinner 70–80 mil längre norrut än vad som var normalt för 100 år sedan.

– Det finns ett stort intresse bland allmänheten att spana efter vårtecken, vilket vi ser bland annat i olika sociala medier. Vi vill att dessa spaningar också ska komma till nytta för vetenskapen, genom att observationerna också rapporteras in till oss, säger Mora Aronsson, ordförande i Svenska botaniska föreningen.

Blåsippor ingår i spaningen som görs av forskare och allmänhet.

Eftersom växtsäsongens längd och olika arters aktivitetsperioder är grundläggande egenskaper i naturen, påverkas många när naturens kalender ändras som en effekt av klimatförändringen. Skogsbrukare, jordbrukare, biodlare och pollenallergiker är direkt beroende av samspelet i naturen och som därmed behöver kunskap om hur detta förändras.

– De observationer som görs i Vårkollen i år kan vi jämföra med dem som rapporterades in i de tidigare Vårkollarna 2015–2022, men också med dem som gjordes över hela landet för 150 år sedan, då en liknande, landsomfattande insamling av observationer startade. På så sätt kan vi få ett mått på om årets vår är tidig eller sen, både i nutid och historiskt sett, säger forskaren Ola Langvall vid Sveriges lantbruksuniversitet.

Kontakt:

Ola Langvall, forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet och samordnare för Vårkollen,
ola.langvall@slu.se

Mora Aronsson, ordförande för Svenska botaniska föreningen, mora.aronsson@svenskbotanik.se

Inlägget Vitsippor och skira löv – dags för spaning efter vårtecken dök först upp på forskning.se.

Läs mer

Minst en femtedel av jordens våtmarker har försvunnit, visar en studie. Sverige och Finland sticker ut genom stora förluster av torvmarker, som omvandlats till jord- eller skogsbruk.

Våtmarker, som bland annat bidrar till att minska växthuseffekten, är bland de mest hotade ekosystemen i världen. En studie från Stockholms universitet visar nu att stora mängder våtmarker har försvunnit under de senaste 300 åren.

Norra Europa, främst Sverige och Finland, särskiljer sig som området med allra störst