Flera problem kantar Rysslands närvaro i rymden

Rymdverksamheten är viktig för Rysslands identitet som stormakt. Men korruption, brist på utbildad arbetskraft och sanktioner från väst hindrar nu utvecklingen, enligt en ny rapport.

När forskare vid FOI, Totalförsvarets forskningsinstitut, påbörjade arbetet för att ta fram en rapport om Rysslands rymdprogram hade den utökade invasionen av Ukraina i februari 2022 ännu inte inletts. Kriget vände upp och ner på allt.

– Informationsflödet från Ryssland ströps, och även officiella hemsidor och dokument som inte var hemliga blev svåra att få tillgång till. Samtidigt översköljdes vi med information som ställde större krav på att vi värderade riktigheten i uppgifterna. Men vi har också haft ett unikt läge där vi har fått ny kunskap genom att följa hur Ryssland agerat i Ukraina, säger forskaren Kristofer Hallgren vid FOI.

Sanktioner slår hårt

En av slutsatserna i rapporten är att det ryska rymdprogrammet dras med flera inneboende problem. Vissa av dem har Ryssland gemensamt med andra internationella rymdprogram, men de har också egna svårigheter: Korruption, problem med finansiering och inte minst att sanktionerna med anledning av kriget mot Ukraina har slagit hårt.

– Redan 2014 kom sanktioner som påverkade rymdprogrammet genom att begränsa tillgången till europeiska och amerikanska komponenter som Ryssland är beroende av. De utökade sanktionerna från 2022 har fortsatt slagit stenhårt mot den ryska rymdsektorn, inte minst genom indragna internationella samarbeten, säger Jonatan Westman, forskare vid FOI.

Statlig dominans på rymdområdet

Ett annat problem är att utbildad arbetskraft hellre söker sig till andra sektorer eller rentav andra länder.

– Många söker sig hellre till andra sektorer, dels för att det är bättre betalt men också för att det innebär fler möjliga arbetsgivare och större rörlighet. Personer med höga tekniska kompetenser kopplade till försvarsindustrin har svårt att lämna landet, och samtidigt har IT- och AI-satsningar, och jobb i gas- och oljeindustrin, blivit mer attraktiva, säger FOI-forskaren Anna Maria Wårlind.

De senaste decennierna har den globala rymdindustrin kommersialiserats, och det är inte längre enbart stater som bedriver rymdverksamhet. Till och med Kina släpper fram privata aktörer, om än under anpassade former. Men i Ryssland ser det annorlunda ut.

– Ryssland har inte följt med i övergången. De har ingen kommersiell rymdverksamhet att tala om, och har inte lyckats anpassa sig till den globala konkurrensen, säger Anna Maria Wårlind.

Ineffektivitet och korruption

Den centraliserade statliga styrningen och finansieringen leder till tungrodda och ineffektiva projekt. Det gör att korruptionen fortsätter och att rymdprojekten till skillnad från globala konkurrenter inte attraherar privat kapital. Den statliga dominansen gör också att idéutvecklingen avstannar, enligt forskarna.

I våras sjösatte Ryssland ett nytt initiativ som ska främja privat rymdindustri.

– Men även om man skulle få igång det lär det dröja innan det kan bära frukt. Ryssland är hårt begränsade av ekonomiska handelssanktioner, säger Kristofer Hallgren.

Säkerhetspolitiska mål med rymdnärvaro

All rymdverksamhet i Ryssland är underställd säkerhetspolitiska mål, betonar forskarna.

– I FN:s förhandlingar om rymdverksamhet har Ryssland drivit på om avtal för att länder inte ska placera vapen i rymden, men själva har man utvecklat antisatellitteknologi ända sedan sextiotalet. Man säger en sak formellt och gör något helt annat i praktiken, säger Anna Maria Wårlind.

Även om den ryska utvecklingen på rymdområdet inte ser särskilt ljus ut som helhet, så finns det fortfarande högst potenta förmågor, påpekar Kristofer Hallgren.

– Ryssland har inte den mest moderna tekniken, men de har delar som är robusta och en lång erfarenhet av rymdverksamhet. Frågan är hur långt det räcker i en domän som präglas av snabb utveckling.

Så togs rapporten fram

Rapporten tar ett brett grepp om hur Ryssland använder rymddomänen militärt och bygger vidare på den tidigare FOI-rapporten Metod för beskrivning och bedömning av rymdaktörer. Utöver att samla in information från olika källor har forskarna också intervjuat ett flertal forskare på FOI och externa experter.

Rapport:

Ryssland i rymddomänen: Från Sputnik till sanktioner – Ett försvars- och säkerhetsperspektiv

Inlägget Flera problem kantar Rysslands närvaro i rymden dök först upp på forskning.se.

Läs mer

Tatueringar och cancer – finns det ett samband?

Omkring var femte svensk har en tatuering på kroppen. Men man vet fortfarande inte om tatueringar kan öka risken för cancer. Det försöker forskare i Lund nu ta reda på.

Det har länge funnits farhågor om att det skulle finnas en koppling mellan tatueringar och cancer. Läkemedelsverket har i sina stickprovskontroller, genom åren, upprepade gånger hittat förbjudna ämnen och höga halter av föroreningar i tatueringsfärger.

Tatueringsfärg triggar i gång immunförsvaret

Det har också visat sig att tatueringsfärger kan sprida sig från huden och lagras i andra delar av kroppen. Patologer har vid obduktioner bland annat hittat missfärgade lymfkörtlar hos tatuerade personer.

– Det vi tror händer är att färgerna triggar i gång immunförsvaret som känner igen de här färgpartiklarna som en slags främmande kropp, på samma sätt som ett virus eller en bakterie. När immunförsvaret går i gång försöker det bli av med det här skräpet. Det gör att det hamnar i blodet och kan spridas till andra ställen i kroppen, säger Christel Nielsen, docent och forskare på avdelningen för arbets- och miljömedicin vid Lunds universitet.

Tatueringar och cancer – många vill veta mer

Christel Nielsen leder ett forskningsprojekt finansierat av forskningsstiftelsen Forte, som ska försöka ge svar på frågan om det finns ett samband mellan tatueringar och cancer. Att det inte gjorts tidigare tror hon beror på att det saknats dataunderlag för en sådan studie.

Men med hjälp av Sveriges unika cancerregister, som Socialstyrelsen tillhandahåller, har forskarna kunnat skicka ut en enkät till 9 000 personer som antingen haft hudcancer eller cancer i lymfkörtlarna. De har bland annat fått svara på frågor om huruvida de är tatuerade, och i så fall när de tatuerade sig, var på kroppen, hur stora tatueringarna är och vilka färger det rör sig om. Samma frågor har ställts till en jämförelsegrupp på 27 000 personer som utgör ett tvärsnitt av den svenska befolkningen.

– Vi har fått så fina svarsfrekvenser. Folk har uppenbarligen tyckt att det här varit viktigt. Vi har legat på över 50 procents svarsfrekvens, vilket är väldigt ovanligt nu för tiden.

Var femte svensk är tatuerad – cancer i hud och lymfkörtlar ökar

I Sverige är omkring 20 procent av befolkningen tatuerad, vilket är högt i ett europeiskt perspektiv. Parallellt med tatueringstrenden de senaste decennierna har antalet fall av både hudcancer och cancer i lymfkörtlarna ökat.

– Vi vet inte varför det ökar. Man säger att våra solvanor har förändrats över tid. Men jag tycker att man måste följa upp tatueringarna eftersom de kan vara en riskfaktor i sig själva, men också eftersom vissa av de här pigmenten bryts ner när man till exempel solar. UV-strålning gör att de bryts ner till farligare kemiska föreningar än själva färgen som sådan. Så det kan finnas en koppling mellan de här faktorerna som man behöver titta på, säger Christel Nielsen.

Säkerställa att det är säkert att tatuera sig

Forskarna i projektet håller nu på att sammanställa enkätsvaren och resultaten kommer att presenteras i början av 2023. Visar det sig finnas ett samband mellan tatueringar och cancer kan det hjälpa människor som funderar på att skaffa en tatuering, menar Christel Nielsen.

– Det handlar inte om att folk inte ska tatuera sig. Det är inte alls det vi far efter. Men jag tycker att eftersom det är så många som tatuerar sig, så måste man se till att det är säkert att göra det.

– Om man har vissa riskfaktorer med sig från början så ska man kanske låta bli, till exempel om man har mycket av en viss typ av cancer i familjen. Då är det onödigt att trigga i gång någonting. Det skulle vara ett sätt att använda resultaten på.

Nya regler för tatueringsfärg

Eftersom det inte har gjorts några studier om kopplingen mellan tatueringar och cancer tidigare har forskningsprojektet i Lund fått uppmärksamhet även internationellt. Forskarna samarbetar också med Läkemedelsverket, som är tillsynsmyndighet för tatueringsbranschen.

Projektet råkar sammanfalla med att nya EU-regler gällande tatueringsfärg infördes vid årsskiftet. Sverige har haft en egen lagstiftning på området i omkring tio år, men det finns tusentals färger registrerade hos Läkemedelsverket och myndigheten har inte haft resurser att analysera mer än några hundra av dem. I många andra EU-länder har det helt saknats regler kring tatueringsfärg.

– Det försöker man komma åt med den nya EU-regleringen. Men det är mycket pengar i branschen och det har varit mycket kritik mot lagen för att det inte finns evidens för en koppling till cancer och andra sjukdomar, säger Christel Nielsen.

Tatuerare kan lära sig upptäcka cancer

EU-reglerna omfattar koncentrationsgränser för omkring 4 000 skadliga ämnen i tatueringsfärger, däribland bly, nickel och arsenik, som tagits fram av EU:s kemikaliemyndighet Echa. En del haltgränser överensstämmer med svensk lagstiftning medan andra är lägre eller högre.

– Om de nya reglerna får önskad effekt kommer vi att kunna se andra tatueringsfärger i framtiden. Men det är alla de som tatuerat sig fram tills nu som vi behöver titta på. De här sjukdomarna har latenstid och det tar kanske tio år att utveckla ett lymfom. EU-lagstiftningen ställer också krav på märkning, och tatuerarna får bara använda produkter märkta med ”blandning för användning i tatueringar”. Dessutom ska tatuerarna informera kunderna om färgerna.

– Jag tänker också att man bör samarbeta med tatuerarna. För de om några tittar på folks hud, och man skulle kunna utbilda dem i hur man upptäcker cancerförändringar, säger Christel Nielsen.

Text: Krister Zeidler

Tatueringens historia

  • De äldsta bevarade tatueringarna har man funnit på ismannen Ötzi som levde i Sydtyrolen för över 5 000 år sedan.
  • Tatueringskonsten har varit särskilt utbredd och utvecklad i Sydostasien, Polynesien och Japan.
  • Det var genom James Cooks resor i Stilla havet under 1700-talet och ökade förbindelser med Japan som intresset för tatueringar tog fart i Europa.
  • Tatueringar blev vanliga bland sjömän men förekom även bland hantverkare, kriminella och prostituerade. Även i vissa högreståndskretsar tatuerade man sig, till exempel bar Storbritanniens kung Edvard VII en tatuering.
  • Sveriges första professionella tatuerare anses vara Ove Skog, med artistnamnet Doc Forest, som öppnade en ateljé i Stockholm 1972. Ove Skog bidrog genom sin verksamhet med strikta etiska och hygieniska krav till att tatueringar blev socialt accepterade och fick anseende som konsthantverk.
  • Riksföreningen Sveriges registrerade tatuerare (SRT) grundades 1991

Källa: Nationalencyklopedin

Artikeln kommer från Forte Magasin, forskningsrådet Fortes tidning om forskning för människors hälsa, arbetsliv och välfärd. Klicka här för en kostnadsfri prenumeration.

Läs också: Tatueringar 2.0 – kroppen som manifest. Vi människor har piercat, tatuerat, besmyckat och gjort förändringar på våra kroppar sedan urminnes tider. För att markera tillhörighet, väcka fruktan och göra oss vackra. I dag är vi på väg ett steg längre – att uppgradera vad det är att vara en människa.

Inlägget Tatueringar och cancer – finns det ett samband? dök först upp på forskning.se.

Läs mer

Dålig kondition – vanligare hos vissa

Stillasittande, stort midjeomfång och hög ålder är faktorer med tydlig koppling till sämre fysisk kondition i medelåldern. Vissa grupper löper dock högre risk för låg kondition. Det visar en studie från Göteborgs universitet.

Kondition är en viktig faktor för idrottsliga prestationer men också för att orka motionera och vara aktiv i sin vardag. Tidigare studier har visat en stark koppling mellan bra kondition och olika sjukdoms- och hälsoutfall, bland annat minskad risk för hjärt-kärlsjukdom.

Om studien:

Den aktuella studien involverar 5 308 deltagare i åldern 50-64 år, varav 51 procent kvinnor. Den vetenskapliga artikeln beskriver hur maximal syreupptagningsförmåga, det vill säga kondition, varierar mellan olika grupper.

De undersökta variablerna var:

  • sociodemografiska (ålder, kön, utbildning med mera),
  • olika levnadsvanor,
  • upplevd hälsa,
  • kroppsmått och sjukdomsförekomst

Här är forskningen ni var mest nyfikna på 2022

Älgar som gömmer sig för jägare och barndomens betydelse för hälsan i vuxen ålder. Det är ämnena för några av de artiklar som kvalade in på topplistan över mest lästa i år.

Det finns några forskningsområden som engagerar våra läsare lite extra. Djur är ett sådant. Demens är ett annat. Därför är det inte överraskande att en av de mest lästa artiklarna på forskning.se handlar om älgar och en annan om att förebygga demens.

Varsågod, här är de mest lästa artiklarna på forskning.se 2022 
</p>
					</div><!-- .entry-content -->
		
		<footer class= Posted in BMI | Tagged

Så bestämmer bakterien sjukdomstakten i din kropp

Dirigent med dirigentpinne

När vi får en bakterieinfektion är det viktigt, ur bakteriens synvinkel, att inte växa för fort. För då kan allt gå åt pipan. Nu har forskare listat ut hur bakterier bestämmer den här takten. På sikt, hoppas forskarna, kan det ge bättre antibiotika.

Växer en bakterie för snabbt kommer det inte finnas tillräckligt med resurser för att bibehålla den cellulära fördubblingen.

Och växer bakterien för långsamt utnyttjas inte energiresurserna effektivt. I så fall riskerar bakterien att inte hinna etablera en framgångsrik infektion innan den utrotas av kroppens immunsystem.

Det gäller alltså för bakterien att vara precis rätt med taktpinnen.

Särskilt protein i fokus

Varifrån styrs då detta? Forskarna vet sedan ett halvsekel att det handlar om ett protein som kallas SpoT, som enligt forskarna kan liknas vid bakteriens pulserande ”hjärta”. Kruxet med proteinet är att det har varit extremt svårt att studera.

En av orsakerna är att proteinet är mycket svårt att rena. Proteinrening är avgörande för att kunna förstå egenskaper, funktion och struktur. Utan sådan information har det varit omöjligt att utveckla antibiotikamolekyler som hämmar SpoT och gör att bakterier förlorar sina sjukdomsframkallande egenskaper.

Blir en kompakt ”svamp”

Men nu har forskare från bland annat Lunds universitet synat SpoT:s tredimensionella struktur och listat ut hur proteinet reglerar den bakteriella tillväxten.

Bland annat detta visar sig: För att bromsa tillväxten antar SpoT en kompakt, svampliknande form och för att öka tillväxttakten öppnar SpoT upp sig.

Det här öppnar möjligheter att ta fram nya läkemedel, säger Vasili Hauryliuk, lektor vid Lunds universitet.

– Genom denna nyvunna kunskap finns nu förutsättningarna att utveckla ny antibiotika som kan angripa bakteriens sjukdomsalstrande funktion direkt i dess ”hjärta”.

Vetenskaplig artikel:

Structure of SpoT reveals evolutionary tuning of catalysis via conformational constraint, Nature Chemical Biology.

Inlägget Så bestämmer bakterien sjukdomstakten i din kropp dök först upp på forskning.se.

Läs mer